Det hÀr arbetet fokuserar pÄ vikten av spelkaraktÀrers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmÄgor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad pÄ mjuka och hÄrda karaktÀrsdrag, dÀr mjuka karaktÀrsdrag avser personlighetsdrag och hÄrda karaktÀrsdrag avser fysiska egenskaper och förmÄgor. Arbetet undersöker om karaktÀrer som formges utan mjuka karaktÀrsdrag Àr fria frÄn subjektiva vÀrderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktÀrens syfte.För att undersöka detta skapades Ätta karaktÀrer som delades upp i tvÄ karaktÀrsgrupper. Den första gruppen innehöll bÄde mjuka och hÄrda karaktÀrsdrag och den andra gruppen innehöll endast hÄrda karaktÀrsdrag.

SammanfattningSyftet var att undersöka om det finns Ärstidsvariationer i hemodialyspatienters viktuppgÄng mellan hemodialysbehandlingarna (IDWG) och systoliskt eller diastoliskt blodtryck före hemodialysbehandling samt undersöka samband mellan temperatur och viktuppgÄng. Registerdata betrÀffande hemodialyspatienters blodtryck och vikt före respektive efter hemodialysbehandling frÄn tvÄ konsekutiva Är har inhÀmtats.Dygnsmedeltemperatur frÄn SMHI har Àven registrerats. Data har analyserats statistiskt med variansanalys (envÀgs ANOVA) och Spearmans rangkorrelation. Resultatet visade att statistisk signifikant variation över Ärstid för blodtryck och IDWG fanns. Endast ett svagt samband hittades till temperatur.

Anorexia nervosa Àr en psykisk sjukdom som kÀnnetecknas av en rÀdsla för att gÄ upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan kÀnna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvÄrdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlÀtta i familjens situation. Syftet med studien Àr att belysa hur familjen upplever situationen nÀr en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Anorexia nervosa Àr en psykisk sjukdom som kÀnnetecknas av en rÀdsla för att gÄ upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan kÀnna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvÄrdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlÀtta i familjens situation. Syftet med studien Àr att belysa hur familjen upplever situationen nÀr en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Anknytningen mellan förÀlder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevÄrd möter kliniker förÀldrar som Àr i behov av extra stöd i förÀldraskapet. Det Àr viktigt att kliniker uppmÀrksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i förÀldraförmÄga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det vÀntade barnet utvecklas gynnsamt. UtifrÄn Ätta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande förÀldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevÄrd tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmÀrksamma och bedöma förÀldrars förmÄga att knyta an till sitt vÀntade barn.

I ambulansyrket hamnar sjukvÄrdspersonalen i situationer dÀr de möter kritiska patienter. DÄ Àr det Àr viktigt att de fattar snabba beslut. Den hÀr studien har undersökt i hur stor utstrÀckning ambulanspersonal fÄr intuitiva kÀnslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lÀgen. Studien har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning ambulanspersonal förlitar sig pÄ magkÀnslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte dÀr patienten Àr i ett kritiskt tillstÄnd.

Det hÀr Àr en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen pÄ Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstÄ hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer Àr frÄn sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav pÄ sin arbetsplats. Det som Àr avgörande för om socionomerna Àr tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva Àr om de upplever tillrÀckligt med stöd frÄn sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna Àr ocksÄ av vikt för hur de upplever sin arbetssituation.

Bakgrund: Barn och ungdomar i skolan som Àr missnöjda med sina kroppar tenderar att börja experimentera med mat och trÀningsvanor vilket kan leda till en ohÀlsosam kroppsuppfattning. Sociala medier tillsammans med andra media spelar en stor roll i hur de pÄverkar framförallt kvinnor. En utmaning för skolsköterskan Àr att lyckas identifiera och stötta dessa elever i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur skolsköterskor upptÀcker och bemöter elever med Àtstörningar. Metod: Intervjuer med Ätta skolsköterskor utfördes efter sÄ kallad snöbollsrekrytering och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innebördsanalys.

Syftet Àr att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har tvÄ frÄgestÀllningar stÀllts upp;Vilka termer och uttryck Àr av stor vikt inom bokstavsformgivningen?PÄ vilket sÀtt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 Ären, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som Àr av vikt att kÀnna till för att förstÄ indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks ocksÄ pÄ vilket sÀtt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

Anhöriga Àr en viktig del i vÄrdandet av en patient, sjukvÄrdspersonalen behöver dÀrför ha kunskap om hur anhöriga vill bli bemötta. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur anhöriga vill bli bemötta i en akut vÄrdsituation pÄ ett sjukhus. Studien gjordes utifrÄn en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet pÄvisade att anhöriga beskrev att de ville bli bemötta med respekt och vÀrdighet i en akut vÄrdsituation genom att patienten vÄrdades med respekt och vÀrdighet. TillmötesgÄendet frÄn sjukvÄrdspersonalen relaterat till den anhöriges behov av att fÄ vara nÀra patienten var betydande för den anhörige.

Inom slutenvÄrden anvÀnds olika typer av termometrar för att bestÀmma om vuxna patienter har feber eller inte. Feber (förhöjd kroppstemperatur) Àr svÄrt att definiera dÄ det mÀts och tolkas pÄ olika sÀtt och frÄn person till person. För att kunna bedöma om patienten har feber bör sjuksköterskan kÀnna till patientens normala kroppstemperatur som pÄverkas av ett flertal faktorer. MÀtning av patientens kroppstemperatur ingÄr i sjuksköterskans arbetsomrÄde och det Àr av vikt att sjuksköterskan har kunskap om olika mÀtmetoder och om hur mÀtvÀrdena tolkas.Syftet med studien Àr att beskriva resultat frÄn kvantitativa studier som undersökt olika mÀtmetoder för kroppstemperatur. Metoden Àr en litteraturstudie, deskriptiv utifrÄn kvantitativ metod.Resultatet visar att oavsett mÀtmetod (rektal, oral, axillÀr, tympanisk) finns det en skillnad pÄ minst 3,5 grader Celsius mellan lÀgsta och högsta uppmÀtta vÀrde.

Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes Ă€r en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkĂ€rl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjĂ€lpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat vĂ€lbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sĂ€nka sin vikt.

Bakgrund: Fetma och övervikt hos barn Àr ett ökande problem för vÄrden och samhÀllet, det kan leda till följdsjukdomar lÀngre fram i livet hos barnen och det minskar vÀlbefinnandet. Riskfaktorer för barnfetma Àr bland annat överviktiga förÀldrar, livsstil, kostvanor, fysisk inaktivitet och socioekonomisk status. HÀlsofrÀmjande arbete mot fetma samt tidiga insatser har betydelse för att barnet ska fÄ god hÀlsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge information, undervisning och motivation till hela familjen. För att förÀndra barnets situation krÀvs ett engagemang frÄn hela familjen.

Matpotatis Àr en livsmedelsrÄvara dÀr den specifika vikten Àr direkt avgörande för kokegenskaperna och kvaliteten. PÄ grund av varierande kokkvalitet hos matpotatis blev vi kontaktade av SkÄnes Potatisodlarförening för att göra en dokumentation om hur odlarna bedriver sina matpotatisodlingar och för att försöka hitta ett samband mellan odlingsÄtgÀrder och kokkvalitet i matpotatisen. Genom styrd bevattning, val av gödselmÀngder och jordmÄn Àr teorin att man kan pÄverka den specifika viktens utveckling under vÀxtperioden och dÀrmed kokkvaliteten.I projektet deltog 12 odlare, utspridda i hela SkÄne, och en odlare i södra Halland. Projektet inleddes med att Äka ut till alla odlarna och utföra en skriftlig dokumentation om hur odlingarna bedrivs och vilka strategier som odlarna hade inför sÀsongen. Under odlingssÀsongen besöktes varje odlare en gÄng per vecka och prov togs ut för att bestÀmma den specifika vikten hos potatisen frÄn olika delar av fÀlten.

Atlantlaxen (Salmo salar) har en komplex livscykel. Den lever sitt liv i bĂ„de i sötvatten och saltvatten och migrationen mellan dessa tvĂ„ Ă€r en viktig process för laxens överlevnad. Laxen i Östersjön har minskat kraftigt under de senaste hundra Ă„ren och mĂ€nsklig pĂ„verkan tros ha minskat laxproduktionen med upp till 95 %. För att sĂ€kra de kvarvarande laxbestĂ„ndens fortlevnad krĂ€vs förstĂ„else för vilka faktorer som pĂ„verkar överlevnaden hos laxen i de olika stadierna av livscykeln. Under Ă„ren 2008-2013 fĂ„ngades vandrande laxsmolt i SĂ€varĂ„n som mynnar i Bottenviken.