Andelen äldre invånare i Sverige har ökat stadigt sedan 1950-talet. Trygg Hemmakonsortiet arbetar med att utveckla nya sätt att ta hand om de äldre. Deras vision är attskapa ett intelligent hem som kan stödja de äldre i sitt kvarboende. Konsortiet består inuläget av elva företag och ett antal organisationer i Halmstad. Syftet med vårexamensarbete är att utreda hur Stakeholder Theory kan appliceras på ett konsortiumunder utveckling.

Idag ökar den palliativa omvårdnaden i hemmet. För att den sjuke ofta har en önskan om att få dö hemma. Det ställer krav på anhörigvårdarna som är dem som kommer att bli dem primära vårdarna. Syftet med studien var att undersöka anhörigvårdarnas upplevelser av att vårda hemma, i livets slutskede, med hjälp av det palliativa teamet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie.

I detta examensarbete behandlas historien bakom vitlöken och vilka olika hälsoeffekter vitlöken har på vår kropp. En stor del av arbetet består av förutsättningarna för hur odling av vitlök går till, det behandlas också en del olika egenskaper hos olika sorter.De olika momenten som jordbearbetning och plantering behandlas. Lämpliga metoder för gödsling, växtskydd, liksom skörd och lagring beskrivs.Nackdelen med vitlöksodlingen är att mycket arbete fortfarande utförs förhand och det blir både en dyr och fysiskt krävande gröda att odla. De största odlarna har maskiner till de olika momenten som i vissa fall är inköpta från utlandet, oftast Frankrike men många maskiner är byggda av lantbrukarna själva.Till sist tar jag upp lite hur jag skulle vilja marknadsföra vitlöken om jag skulle sälja den i gårdsbutiken hemma på min föräldragård.Jag tror att vitlöken kan vara en intressant gröda att odla för mig i framtiden hemma på gården, vi har ex jordart som skulle fungera och en gårdsbutik som behöver få ett utökat sortiment för att behålla kunderna. Men man skall nog inte ha mer areal än att man kan sälja det i gårdsbutiken, odla till grossister är nog inte lönsamt med tanke på att man bör kunna leverera vitlök året runt till dem och det kan bli svårt..

Bakgrund: De senaste åren har palliativ vård i hemmen blivit mer vanlig, viljan att få stanna hemma den sista tiden kan bli lättare om tillgång till sjukhusvård finns tillgänglig vid försämring. Den fysiska, sociala och psykiska miljön påverkar individen på olika sätt. Detta nämner Nightingale och Roy i sina teorier och detta har författarna valt att knyta an till i studien. Syfte: Belysa den palliativa vården i hemmet ur patientens och närståendes perspektiv. Metod: Studien var en litteraturstudie.

Syftet med denna rapport är att titta på hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjänsten, när det gäller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal på myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utveckla. Också lagbestämmelser om skyldighet för Polisen och Socialtjänsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehåller intervjuer med personal från respektive myndighet.

Vi har i denna studie undersökt hur repatriater upplever sin hemkomst tillbaka till Sverige efter några års tjänst och bosättning i ett främmande land. Vi har framför allt studerat hur de upplever responsen och bemötandet från hemma-organisationen. Har hemmaorganisationen tagit tillvara på de nyvunna kunskaperna, erfarenheterna och kontakterna från tiden utomlands? En stor del av fokusen ligger på eventuellt upplevda omvända kulturchockar. Studien grundar sig på fem kvalitativa intervjuer med män från tre olika multinationella företag.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Controller, 4FE12E, VT 2014Författare: Madeleine Olsson och Julia HenrikssonExaminator och Handledare: Fredrik Karlsson Titel: Prestationsmätningssystem: Planering, Styrning och Uppföljning i tjänsteföretag ? en utvärdering av IKEA Hemmas PMS Nyckelord: Prestationsmätningssystem, KPI, nyckeltal, utvärdering, utvärderingsstudie, tjänsteföretag, informationsflöde Bakgrund: Det är vitalt att organisationer löpande förvaltar sitt prestationsmätningssystem (PMS) i syfte att säkerställa att rätt saker mäts. Om inte måtten följs upp kontinuerligt och utvärderas, kan prestationsmätning bli en kostsam process som inte leder till några förbättringar för organisationen. Önskemål från IKEA Hemma var att utvärdera deras PMS. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera funktionaliteten i IKEA Hemmas prestationsmätningssystem. Systemets uppbyggnad samt effekterna av PMS:et analyseras för att identifiera prestationsmätningssystemets utvecklingsområden.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om de anser att personalens frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan..

"Hur kan man få människor som aldrig bryr sig om växter att kunna ha växter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hälsoeffekter?"Så lyder min frågeställning i detta projekt.Det finns studier som visar att människor som exponeras för växtlighet lever längre, mår bättre och är mindre sjukskrivna än andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter på sjukhus tillfrisknar snabbare med växtlighet i rummet - det räcker till och med om de kan se själva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde också färre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvär efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) påverkas människor till det bättre av växter, oavsett kulturell bakgrund.

Syftet med studien är att undersöka hur samhälleliga institutioner och olika aktörer påverkade kvinnorna under 1950-talet att bli hemma och ta hand om hem och familj. Studien inleds med en historisk tillbakablick som startar omkring 1920 och avslutas med efterkrigstiden. Femtiotalet brukar kallas hemmafruarnas epok och jag har studerat litteratur, tidskrifter och forskning som behandlar denna period och som berör kvinnors situation.Undersökningen bygger på avhandlingar och andra böcker samt olika myndigheters betänkanden. Texterna har granskats kritiskt. Undersökningen visar hur flera aktörer försökte påverka kvinnorna till att stanna hemma och ta hand om hem och familj.

Bakgrund: Tidig hemgång innebär att mor och barn åker hem 6-12 timmar efter förlossningen. En barnmorska gör hembesök hos familjen under första dagarna för att undersöka hur mor och barn mår. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars uppfattningar av vård och stöd kring tidig hemgång efter förlossningen. Syftet var också att undersöka personkaraktäristika samt hur amningen upplevs hos denna grupp. Metod: En enkätstudie gjordes bland kvinnor som fött barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars och april 2013 och gått hem efter 6-12 timmar med vård från ?BB på väg?.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan. Min frågeställning är: Vad läser barn hemma? Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust? Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet.

Personer i behov av vård känner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstår då personer i behov av vård har förmåga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vård. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan åren 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att få vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet.