UtifrÄn min ansats, att stor del av matematikundervisningen gÄr att bedriva med hjÀlp av problembaserad undervisning. I sÄdan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i bÄde individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjÀlp av variationsteorin ta tillvara pÄ spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet Àr att identifiera de kritiska aspekterna utifrÄn lÀrandets objekt och tillrÀttalÀgga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förstÄelse för utrÀkningar inom de fyra rÀknesÀtten i textuppgifter som lÀrandets objekt.TjugotvÄ elever har intervjuats utifrÄn ett problem taget frÄn NCMs KÀnguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt och har anvÀnts för att analysera materialet.Studiens resultat har visat att eleverna fÄr en ökad förstÄelse för lÀrandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna..

In this paper we have looked closer on a car-retailer in the middle of Sweden. We have chosen to dig deeper in the different problems that can occur, related to the supply. Soon we realized that that the problems weren?t related to stock management. Through studying the whole of the company, we have identified reasons to why details aren?t in the stock.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka presentera ett sÀtt att arbeta med kvalitetsbristkostnader, som löser flera av de problem som nÀmns i litteraturen, samt att undersöka om problemen Àven kan pÄvisas empiriskt. UpplÀgget bygger i princip pÄ tvÄ delar och baseras pÄ en teoretisk undersökning som mynnar ut i fem problemstÀllningar. Först görs en teoretisk syntes, för att nÄ fram till en arbetsmodell av normativ karaktÀr och sedan görs en kvalitativ undersökning, för att pÄvisa att utgÄngspunkterna till modellen Àr pÄvisbara Àven empiriskt. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen ligger i klassisk litteratur inom omrÄdet. För att finna lösningar pÄ de problem som nÀmndes delades de in i 5 kategorier.

Konflikten i Darfur pÄbörjades 2003 men först i mitten av 2004 började frÄgan pÄ allvar att diskuteras i FN:s sÀkerhetsrÄd. NÀr FN vÀl uppmÀrksammat problemen i Darfur gjordes ÀndÄ inget för att stoppa pÄgÄende massakrer pÄ civilbefolkningen. I denna uppsats frÄgar vi oss vad som gick fel i FN och vad som kan reformeras i SÀkerhetsrÄdet för att förhindra att denna situation uppstÄr igen i framtida konflikter. Vi gör en normativ och konstruktiv analys av befintliga reformförslag inom FN och presenterar ocksÄ egna idéer.De problem vi har funnit som kan ha lett till denna handlingsförlamning Àr framförallt en orÀttvis maktstruktur i SÀkerhetsrÄdet, det samtida Irak-kriget, stormakternas skilda egenintressen samt att konflikten i Darfur var komplicerad och inte alls ett traditionellt krig. Dessutom har vi funnit stora problem med suverÀnitetsprincipen och FN:s folkmordsdefinition.

Problem: I den globaliserade vÀrld vi lever i Àr den generella uppfattningen att samverkan Àr ett konkurrensmedel för företag. Det rÄder dock brist pÄ explicit teoretiskt förankrade studier som kritiskt analyserar samverkan och dessutom handlar mycket av dagens samverkansforskning om det intraorganisatoriska perspektivet. Detta ser vi som ett problem dÄ företag i dagens samhÀlle arbetar alltmer i nÀtverk. Att företag bildar nÀtverksorganisationer kan nÀmligen leda till intressekonflikter dÄ flera olika intressen ska sammanlÀnkas, vilket kan vara problematiskt för chefen/ledaren.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka samverkansproblem chefer/ledare kan komma att konfronteras med i en nÀtverksorganisation.Metod: Syftet ska uppnÄs genom att empiriskt studera och analysera nÀtverksorganisationen Kristianstad Airports samverkan. Metoden vi anvÀnder oss av Àr en intervjubaserad kvalitativ fallstudie.Resultat: Det största problemet för en chef/ledare pÄ Kristianstad Airport Àr att en av organisationerna Àr politiskt styrd.

Syftet med vÄr rapport Àr att forska kring hur pedagoger förstÄr beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förstÄelse fÄr för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi pÄ hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem Àven hur de förhÄllit sig till detta begrepp. Andra delen av vÄr bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gÀllande barn med beteendemÀssiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men Àven hur pedagogerna skall förhÄlla sig till barn som uppfattas ha beteendemÀssiga problem.

Denna studie ingick i ett större forskningsprojekt om grupphandledning under psykoterapiutbildning (GUT). Studiens syfte var att belysa betydelser av problem i handledningsgrupper för upplevelsen av kvalitativa förÀndringar i arbetsklimat och psykoterapeutiskt arbete. FrÄgestÀllningarna gÀllde hur förÀndringarna beskrevs samt om det fanns skillnader i beskrivna förÀndringar mellan handledningsgrupper med olika problembild. 54 handledare och handledda frÄn 12 handledningsgrupper pÄ den grundlÀggande utbildningsnivÄn deltog. Data samlades in via frÄgeformulÀr med kvantitativa och kvalitativa frÄgor.

Detta arbete gÄr ut pÄ att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetÀnkande har man tagit upp frÄgan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs pÄ det sÀtt som tanken var nÀr den inrÀttades. Genom vÄr uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frÄgan. UtifrÄn de problem som framgÄr av slutbetÀnkandet har vi sammanstÀllt ett antal frÄgor som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanstÀllning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrÄgan uppstÄr nÀr en kommun lÀgger ut allmÀn plats med enskilt huvudmannaskap.

Phytoestrogens are secondary metabolites produced by plants. Among the plants that make phytoestrogens are soya, red clover and some types of grass. The name phytoestrogen is a collective term for compounds such as genistein, daidzein, biochanin A and formononetin. These compounds are similar to oestradiol-17? in their chemical structure.

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

Under det senaste Ärtiondet har molekylÀrbiologin genomgÄtt stora förÀndringar. Genom utvecklingen av tekniker för DNA-sekvensiering har man kunnat utforska stora mÀngder information. Denna information lagras i biodatabaser som i mÄnga fall Àr lÀnkade med varandra för att ge anvÀndaren ett bredare sökfÀlt. SWISS-PROT Àr ett exempel pÄ en sÄdan biodatabas som lagrar proteininformation.AnvÀndare som har mindre kunskap om databasens uppbyggnad och unika identifierare kan dock stöta pÄ problem i form av en mÀngd sökresultat, dÀr endast en mindre del Àr intressanta för anvÀndaren. MissförstÄnd och tvetydigheter kan ocksÄ uppstÄ i lÀnkade biodatabaser, dÄ databaserna har olika uppbyggnad och definitioner pÄ olika "byggstenar" i databasen.Arbetet i denna rapport ska dÀrför fokusera pÄ att skapa en databas för molekylÀrbiologidata som tar hand om dessa problem.

Landstinget i Östergötland har problem med stĂ€ndigt vĂ€xande informationsmĂ€ngder i patienters journaler. Anledningen till att detta Ă€r ett problem Ă€r att journalen blir svĂ„r att överblicka vilket gör det svĂ„rt för exempelvis lĂ€kare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och dĂ€rmed svĂ„r att söka i. Det tar lĂ„ng tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmĂ€ssigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie Ă€r dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem.

År 1997 godkĂ€nde riksdagen ?nollvisionen?, en inriktning som innebĂ€r att infraÂŹstrukÂŹturen i Sverige (1998-2008) ska utformas sĂ„ att inga mĂ€nniskor dödas eller skadas allvarligt i trafiken. En av de metoder som anvĂ€nts för att minska antalet mötes- och omkörningsolyckor och singelolyckor med svĂ„ra personskador Ă€r alternativa 13meters vĂ€gar som VĂ€gverket Ă€r ansvariga för. För att höja trafiksĂ€kerheten pĂ„ landets vĂ€gar byggs vissa vĂ€gstrĂ€ckor om till 1+1, 2+1 eller 2+2 vĂ€gar med ett vajerrĂ€cke som sĂ€rskiljer körbanorna. Avsikten med detta arbete har varit att utvĂ€rdera om de ?alternativa 13meters vĂ€garna?, 2+1 vĂ€gar med mittmonterat vajerrĂ€cke, har medfört nĂ„gra problem och förĂ€ndringar i polisens arbetssĂ€tt vid utryckning.

Dyslexia is a functional problem, affecting the ability to read and write. As future teachers, we will meet students with dyslexia. The purpose with this exam study has therefore been to describe dyslexia and its causes. Another purpose was to find out ? from the perspective of a teacher ? what experienced teachers know about the problem and how they in practical work can enhance the learning process for students with dyslexia, both individually and in class.

Ibland kan det förkomma problem mellan utvecklare och kund/anvÀndare dÄ de tar fram kraven till ett nytt system. En anledning till detta kan vara att utvecklingsgruppen och anvÀndargruppen inte har samma kunskaper och erfarenheter och talar dÄ inte "samma sprÄk". En lösning till detta problem kan vara att ta hjÀlp av en mockup. En mockup Àr en fysisk och/eller interaktiv modell av ett grÀnssnitt. I detta arbete har vi, med hjÀlp av intervjuer och observationer, undersökt om detta hjÀlpmedel underlÀttar kommunikationen i verkligheten..