KrÀnkande behandling Àr ett omrÄde som krÀver kontinuerligt arbete för att frÀmja eleverna och verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers uppfattningar om krÀnkande behandling i samband med undervisningen i idrott och hÀlsa, samt om krÀnkande behandling Àr vanligare under idrottslektioner Àn övrig skoltid. I studien anvÀndes en kvantitativ enkÀtundersökning som metod och besvarades av elever i Ärskurserna 4 och 5 pÄ en kommunal grundskola. Eleverna fick besvara frÄgor som rörde krÀnkande behandling i olika former, hur krÀnkningarna yttrar sig och i vilka situationer de förekommer. Klasserna som deltog i undersökningen innehöll bÄde pojkar och flickor, vilket var nödvÀndigt eftersom studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsÀttningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen Àr lÄg. En anledning Àr attdet i mÄnga fall Àr nÄgon annan Àn den unga klienten sjÀlv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 mÀn.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, förÀldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma mÄlÀr betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom omrÄdet samt anvÀnd definition pÄ mobbning och utfrysning undersöka i vad mÄn mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer pÄ min partnerskola, den skola dÀr jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen, samt pÄ vilket sÀtt skolan i sitt arbete mot krÀnkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella mÄlen..

Hur upplever behandlare det att behandla personer som lÀmnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram trÀder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext omrÄde. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nÀmligen vilkadet Àr som söker behandling, hur vÄrdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlÀtta behandlingen. VÄra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svÄr att identifiera och med heterogen symptombild.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är stÀlls över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till mÄnga pÄfrestningar för kvinnorna, bÄde fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrÄn en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta artiklarnas innehÄll som sedan sammanstÀlldes till ett resultat.  Resultat: UtifrÄn analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

WAD Àr det engelska namnet pÄ pisksnÀrtsrelaterade symtom som i dagligt tal kallas för Whiplash. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka olika typer av sjukgymnastiska behandlingsmetoder det finns och vilken/vilka som har högst bevisvÀrde vid behandling av lÄngvarig WAD. Metod: Artiklar söktes i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar bedömdes enligt PEDro-skalan vars resultat omrÀknades till SBU:s skala för bevisvÀrde. Resultat: Artiklarna visade att för lÄngvarig WAD fanns mÄnga olika typer av sjukgymnastisk behandling sÄsom trÀning med individuell eller generell inriktning, traktion och trÀning med slynga.

Överaktiv blĂ„sa Ă€r ett vanligt problem som berĂ€knas drabba 16 % av befolkningen. En behandlingsform som anvĂ€nts lĂ€nge Ă€r elektostimulering av genitalia. PĂ„ senare Ă„r har stimulering av tibialisnerven vid mediala malleolen prövats som behandling. Syftet med studien var att undersöka vad som finns skrivet om elektrostimulering av tibialisnerven för att lindra symtom vid överaktiv blĂ„sa. En litteraturstudie baserad pĂ„ tio kvantitativa artiklar genomfördes.

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt Àr att besvara frÄgestÀllningen, hur vanligt förekommande Àr gingival retraktion vid ortodontisk behandling? Nollhypotesen var, gingival retraktion har inget samband med ortodontisk behandling. Sökning gjordes pÄ en databas (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/) för vetenskapliga artiklar inom medicin. Denna systematiska översikt gjordes av en observatör, för att minska risken av en godtycklig och ostrukturerad bedömning av studier, anvÀndes riktlinjer frÄn SBU ( Statens beredning för medicinsk utvÀrdering, Sverige). Av 186 artiklar valdes 16 ut för att delta i granskning. Ur resultatet frÄn de tre studierna med bÀst omdöme kom tvÄ fram till ett negativt samband mellan utförd behandling och retraktion av gingiva.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en lÄngvarig multifokal muskuloskeletal smÀrta. SmÀrtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smÀrta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk trÀning i form av styrketrÀning och aerob trÀning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien Àr en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

MÄnga svenska skolor har problem med vÄld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kÀnde sig mobbare av andra elever medan sex procent kÀnde sig mobbade av lÀrare. Mobbningen kan fÄ svÄra följder som t.ex. lÄg sjÀlvkÀnsla. Skolans agerande mot mobbning och krÀnkande behandling regleras i ett antal styrdokument, frÀmst Skollagen och LÀroplanen, som anger de mÄl och riktlinjer skolan ska följa.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ krÀnkande behandling och trakasserier pÄ tvÄ skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrÄgestÀllningarHur och var sker krÀnkande behandling och trakasserier?NÀr sker krÀnkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kÀnnetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och krÀnkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats dÄ undersökningarna har utgÄtt ifrÄn gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i Àmnet idrott och hÀlsa.ResultatEleverna uppfattar att krÀnkande behandling och trakasserier förekommer pÄ raster och pÄ sociala medier, men Àven pÄ lektioner, till och frÄn skolan samt i omklÀdningsrum. Orsaken till varför det förekommer just hÀr beror pÄ för lÄg vuxennÀrvaro. NÀr det gÀller krÀnkande behandling och trakasserier pÄ sociala medier, sker det tillexempel genom att nÄgon eller nÄgra lÀgger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

UngefÀr 16% av alla kvinnor drabbas av sjukdomen Provocerad vulvodyni (PVD), tidigare benÀmnt vulvavestibulit, som ger vaginala smÀrtor och pÄverkar kvinnorna fysiskt, psykiskt och reproduktivt. Varför kvinnor drabbas av sjukdomen Àr fortfarande okÀnt. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan sjukdomen och psykosociala faktorer, men det har inte gÄtt att avgöra om de psykosociala faktorerna orsakar PVD. Det finns ingen rekommenderad standardbehandling av PVD, utan flera olika behandlingsmetoder anvÀnds. Oftast kvarstÄr symtom efter avslutad behandling.

Det finns betydande svÄrigheter i att urskilja vad det Àr som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet pÄverkas av olika faktorer och beroende pÄ vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssÀtt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att fÄ en överblick i vad det Àr som pÄverkar en individ i behandling utifrÄn ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för vÀrde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillÀmpats för att kunna fÄ svar pÄ det uppstÀllda syftet och frÄgestÀllningarna.