Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN ? a study of the handlers? experiences.Författare: Karolina Lindh och Lisa PeterssonHandledare: Marita RosellDatum: Mars 2007Antal sidor: 30Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt på andra barn,sexuella övergrepp, känslor, bemötandeSAMMANFATTNINGSyftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förståelse för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta känslor och tankar som kan uppstå i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt på andra barn. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån von Wright och Buber. Resultatet av vår undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen är som vilka barn som helst som man bemöter med respekt.

AbstractEtt av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Bakgrund: Omkring två procent av jordens befolkning drabbas av tvångssyndrom någon gång under livet. Tvångssyndrom innefattar tvångstankar vilket kan innebära återkommande påträngande tankar och impulser som kan leda till att tvångshandlingar måste utföras, för att lindra eller eliminera den ångest som uppstår. Rekommenderad behandling för tvångssyndrom är kognitiv beteendeterapi och serotoninstimulerande läkemedel. Båda behandlingarna syftar till att utsätta sig för de "faror" som framkallar rädsla, för att så småningom uppleva mindre tvång eller helt bli av med dem.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med tvångssyndrom.Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod och baserades på fem bloggar. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att kunna beskriva det specifika fenomenet av innehållet.Resultat: Att leva med tvångssyndrom innebar ett liv rymt utav styrda tankar och handlingar.

Detta är en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vår uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi främst ville få reda på var vad det innebär för individen att ha en dubbeldiagnos. För att få reda på det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, främst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi också ville få reda på var om dessa patienter har några specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi få svar på genom ett tjänstemannaperspektiv. Vi genomförde således en kvalitativ studie med fem intervjuer på verksamheter där denna patientgrupp finns representerad. Vad vi i slutresultatet såg, och som vi förstod redan på vägen, var att det är otroligt individuellt hur denna problematik påverkar patienten.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Behandling av prostatacancern, såsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den påföljande sexuella dysfunktionen, påverkar männens självkänsla, hälsa och relationer. Sexualitet generellt är dock någonting som sällan diskuteras inom vården då både vårdpersonal och patienter anser ämnet vara obekvämt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensår har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvårdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; Sårbehandling, den bakomliggande orsaken till såret, läkandet, livsstil, smärta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensårspatienter har liten förståelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de får vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbättra läkandet. Huvudresultatet visade även att dessa patienter har svårt att känna delaktighet i sina behandlingar, utan istället lägger över allt ansvar på sjuksköterskorna.

ABSTRAKTBakgrund: Cirka hälften av de patienter som fått diagnosen psykos sjukdom fullföljer inte sin medicinering trots att psykofarmaka visat sig vara den mest effektiva behandlingen för att reducera symtom. För de som inte följer behandlingen kan symtomen förvärras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskornas roll i den medicinska behandlingen av patienter med psykos, deras uppfattningar om sjuksköterskans roll, samt beskriva olika arbetsmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskor och patienter i att uppnå följsamhet av ordinerad behandling. Metod: Litteratur har sökts i databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Blackwell synergy. Elva artiklar analyserades med hjälp av latent och manifest innehållsanalys.

Hästunderstödd terapi är en behandlingsmetod som baseras på att hästens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och således påverkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna påverkas av hästunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försämrad grovmotorisk förmåga och livskvalitet och är därför i behov av en helhetlig behandling med effekter på både fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hästunderstödd terapi på grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.

Bakgrund: Lipidsänkande läkemedel, huvudsakligen statiner köptes under 2011 ut av 815 000 personer på landets apotek. Höga blodfetter är en viktig riskfaktor, bland flera, för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt, kärlkramp, claudicatio intermittens och stroke). Hjärt- och kärlsjukdom orsakar drygt 40 % av alla dödsfall i Sverige. Livsstilsförändringar tillsammans med blodfettssänkande läkemedel, statiner, är en effektiv behandling. Statiner kan ges antingen i förebyggande syfte (primärprevention) eller som terapi vid sekundärprevention efter en första hjärt-kärlsjukdomshändelse.Syfte: att med hjälp av publicerade kliniska prövningar och metaanalyser undersöka vilka primär- och sekundärpreventiv effekter statiner har på morbiditet/mortalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar.Resultat: utvärdering av utvalda artiklar, som redovisas i denna studie, visade att statiner minskar TC, LDL och TG och ökar HDL.

Bakgrund: Den intensivvårdskrävande patienten är många gånger i behov av transport utanför intensivvårdsavdelningen för diagnostiserande undersökning eller behandling. Transporten är riskfylld då patienten kräver komplicerad utrustning och avancerad medicinsk behandling. Studier visar att patientsäkerheten ökar om policydokument används vid transportprocessen.Syfte: Studiens syfte var att kartlägga antalet policydokument som reglerar intrahospital transport i Stockholms län och jämföra dem med en guideline.Metod: Urvalet bestod av policydokument från 11 intensivvårdsavdelningar i Stockholms län. Metoden utgjordes av deskriptiv dokumentinnehållsanalys.Resultat: Sex av elva intensivvårdsavdelningar i Stockholms län hade policydokument som reglerar intrahospital transport. Policydokumenten hade fem gemensamma huvudämnen: Riskbedömning, bemanning, förberedelse, övervakning och utrustning vilka överensstämde med dem i guidelinen.