Studiens syfte var att undersöka om naturlÀkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgÄtt Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut pÄ en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. PÄ kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgÄr frÄn informanterna och vÄra egna observationer om Ibogain-behandling.

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av pÄtvingad behandling. Den Àr gjord pÄ ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med sÀrskilda befogenheter i vÄrd av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget bestÄr av fem intervjuer med elever som blir behandlade för narkotika- och alkoholmissbruk samt lÀttare eller grövre kriminalitet. Metoden som anvÀnts för att analysera intervjuerna Àr fenomenologiskt inspirerad som innebÀr att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar pÄ sex viktiga teman.

Den hÀr metaanalysen undersöker skillnaden i behandlingseffekt mellan kognitiv beteendeterapi och traditionell farmaceutisk behandling mot depression. Totalt 22 artiklar inkluderades i metaanalysen, som antingen undersökte behandlingseffekten av KBT eller medicinering eller bÄde och. Resultatet visade en stark positiv effekt för bÄda behandlingsmetoderna mot depression. Farmaceutisk behandling hade högre effektstorlekar jÀmfört med KBT, enligt t-test var skillnaden i populationsmedelvÀrde dock inte signifikant. Slutsatsen blir dÀrför att KBT Àr en effektiv och lÀmplig behandling mot depression, och bör ses som ett behandlingsalternativ framförallt för personer som av nÄgon anledning inte vill medicineras.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Anorexia nervosa Ă€r den allvarligare och mest omtalade formen av Ă€tstörning. Sjukdomen Ă€r ett sjĂ€lvinducerat svĂ€lttillstĂ„nd dĂ„ de drabbade bekĂ€mpar hunger och sina impulser att Ă€ta. Ätstörningar som anorexia Ă€r ett vĂ€xande problem. Endast en del patienter tillfrisknar och behandlingen tar lĂ„ng tid. Det Ă€r viktigt att sjuksköterskor har kunskap om patienters erfarenhet av behandling.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar pÄtaglig brist pÄ psykisk energi, Àr en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstÄnd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och dÀrigenom öka förstÄelsen för vad de tycker Àr viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgÄtt gruppbehandling pÄ Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna Àr att hantera skam och lÀra sig acceptans, att sÀtta upp mÄl och strukturera problemen, att fÄ kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lÀra sig grÀnssÀtta samt att öka sin tillit.

Av par i fertil Älder som aktivt försöker fÄ barn Àr det 10-15 procent som inte lyckas inom ett Är och rÀknas dÄ till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebÀr stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjÀlp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebÀr psykisk och fysisk pÄfrestning, vilket stÀller stora krav pÄ vÄrdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgÄr IVF-behandling upplever vÄrdens bemötande samt om och i sÄ fall hur parets relation pÄverkats under och efter IVF-processen.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa fenomenet spelberoende utifrÄn tre omrÄden, vilka Àr omfattning, karaktÀr och behov av behandling. Vi undersöker överensstÀmmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som anvÀnts Àr litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal pÄ FolkhÀlsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats pÄ gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. DÀrför tÀcker inte forskningen alla mÄlgrupper för behandling och behandlingen mÄste ha stöd i forskningen för att fÄ legitimitet.

Inom omrÄdet psykologisk behandling har intresset för kÀnsloreglering och svÄrigheter med kÀnsloreglering som gemensam nÀmnare vid psykisk ohÀlsa allt mer ökat. Vid behandling enligt Dialektisk Beteendeterapi av Borderline personlighetsstörning har svÄrigheter med kÀnsloreglering varit en central del, bÄde att i behandling arbeta med för att uppnÄ ett större fungerande, och i förstÄelsen av svÄrigheter hos individer som har fÄtt diagnosen. Vid utvÀrdering av behandling har dock instrument riktade specifikt mot kÀnsloreglering och eventuella svÄrigheter saknats. Denna studie har undersökt om frÄgeformulÀret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) kan anvÀndas för detta syfte. Resultatet visar en anvÀndarvÀnlighet av formulÀret och signifikanta skillnader i svaren mellan en patientgrupp med diagnosen Borderline personlighetsstörning och en kontrollgrupp.

Litteraturstudien sammanfattar rapporter om sviktande behandlingsresultat efter behandling med avmaskningsmedel mot Parascaris equorum, hÀstens spolmask. De olika substanserna med indikation spolmask pÄ hÀst, som Àr godkÀnda för behandling i Sverige jÀmförs. Vidare belyses alternativa metoder för att hÄlla smittrycket av hÀstens spolmask nere. GÀllande avmasknings och beteshygiensrekommendationer i Sverige jÀmförs med hur detta genomförs ute i landet. Studien visar pÄ att kunskap om de faktorer som pÄverkar resistensutveckling och spolmaskens livscykel Àr av yttersta vikt för att det skall vara möjligt att förvalta den resurs som lÀkemedlen Àr pÄ bÀsta sÀtt.

KrÀnkande behandling Àr ett omrÄde som krÀver kontinuerligt arbete för att frÀmja eleverna och verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers uppfattningar om krÀnkande behandling i samband med undervisningen i idrott och hÀlsa, samt om krÀnkande behandling Àr vanligare under idrottslektioner Àn övrig skoltid. I studien anvÀndes en kvantitativ enkÀtundersökning som metod och besvarades av elever i Ärskurserna 4 och 5 pÄ en kommunal grundskola. Eleverna fick besvara frÄgor som rörde krÀnkande behandling i olika former, hur krÀnkningarna yttrar sig och i vilka situationer de förekommer. Klasserna som deltog i undersökningen innehöll bÄde pojkar och flickor, vilket var nödvÀndigt eftersom studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsÀttningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen Àr lÄg. En anledning Àr attdet i mÄnga fall Àr nÄgon annan Àn den unga klienten sjÀlv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 mÀn.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, förÀldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma mÄlÀr betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom omrÄdet samt anvÀnd definition pÄ mobbning och utfrysning undersöka i vad mÄn mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer pÄ min partnerskola, den skola dÀr jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen, samt pÄ vilket sÀtt skolan i sitt arbete mot krÀnkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella mÄlen..

Hur upplever behandlare det att behandla personer som lÀmnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram trÀder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext omrÄde. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nÀmligen vilkadet Àr som söker behandling, hur vÄrdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlÀtta behandlingen. VÄra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svÄr att identifiera och med heterogen symptombild.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.