Sökresultat:
4 Uppsatser om Kyrkoårsapp - Sida 1 av 1
Kyrkorum och status : En studie om bänkplacering i 1700-talets Falun
Denna studie har som syfte att undersöka bänkrummets betydelse för vidmakthållandet av hierarkier och status i 1700-talets Falun. Materialet som används för att uppfylla detta syfte består främst av kyrkorådsprotokoll ifrån Kristine församling i Falun mellan 1744-1784. Utöver dessa kyrkorådsprotokoll används stundtals biografier för att kunna ge en djupare bild av vissa individer. Resultatet visar att det under den undersökta perioden råder en strikt uppdelning av kyrko-rummet. Det mest uppenbara är uppdelningen mellan kvinnor och män.
Framtidens begravningskoncept : Tradition i kombination med utveckling?
I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effekÂtiva och hÃ¥llbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre lÃ¥ngtid, pÃ¥ begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) sÃ¥ samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs pÃ¥ kyrkoÂgÃ¥rd. I Sverige uppgÃ¥r dessa metallrester till 22 ton per Ã¥r.För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja Ã¥tervinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts.Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgÃ¥ng visade pÃ¥ att det finns en negativ miljöpÃ¥verkan frÃ¥n de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för Ã¥tervinning av metaller efter kremering. .
?Utveckla Arkösund! ? ett förslag till bebyggelse, planstruktur och utveckling av skärgårdssamhället Arkösund i Norrköpings kommun?
Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes.
?Utveckla Arkösund! ? ett förslag till bebyggelse, planstruktur och utveckling av skärgårdssamhället Arkösund i Norrköpings kommun?
Sammanfattning
Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och
utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd
till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint
förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen.
Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer.
Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en
järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan,
iordningställdes. Tanken var att hamnen i Arkösund skulle komplettera
Norrköpings hamn, som var belagd med is under den kalla delen av året. Den
nyöppnade järnvägslinjen lade grunden till en positiv utveckling av samhället.