Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur jag som Kyrkomusiker kan tänka när jag fritt får välja musik till en begravning. Jag har utgått från två frågeställningar: vad som avgör om ett stycke passar på begravning och vad jag som Kyrkomusiker kan tänka på när jag fritt får välja musiken till en begravning. Jag har arbetat utifrån mina egna åsikter och tankar angående begravningsmusik och valt ut fem stycken som jag spelat in och analyserat utifrån ett begravningsmusikaliskt perspektiv. Det resultat som jag har kommit fram till är att lugn musik; musik som registreras med svaga/mjuka registreringar; musik där solostämman kommer ?inifrån? musiken och musik som innehåller nedåtgående motiv passar som begravningsmusik..

I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnärliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lära sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fångas åsikter och kritik upp efter att instrumentet använts i gudstjänster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med två Kyrkomusiker, som också spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar.Slutsatsen pekar på både fördelar och nackdelar. Positivt är t.ex.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Att med hjälp av improvisation framföra koraler med olika harmoniseringar och med olika tekniska modeller för att framhäva dess Cantus Firmus är en mycket gammal metod. Detta är en del av utbildningen och en del av yrkesstoltheten hos Kyrkomusiker. Cantus Firmus kan framhävas på flera sätt, exempelvis om den spelas på separat manual med solistisk registrering. Då spelas Cantus firmus i sopran- eller i tenorläge. Vidare kan koralen harmoniseras om i tonala varianter, med utgångspunkt i koralbokens harmonisering eller i exempelvis senromantisk stil.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

AbstractEva Larsson-Westin: Vad händer med barnkörerna? Enkätundersökning riktad till Kyrkomusikerna i Uppsala stift. Uppsala: Musikvetenskap vt 2005. C-uppsats.Uppsatsens syfte är att dokumentera hur barnkör och barnkörledarroll i Uppsala stift utvecklats de senaste 15 åren och att ge en bild av dagens läge i stiftets barnkörer.Då ingen dokumentation avseende utveckling av Uppsala stifts barnkörer respektive barnkörledares arbetssituation tidigare gjorts, beslöt jag att undersöka situationen med hjälp av en enkät. Enkäten sändes under maj månad 2004 ut till samtliga  Kyrkomusiker med tjänst i Svenska kyrkan i Uppsala stift, 181 personer.

SAMMANFATTNINGÅtta blivande organister har fått ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de håller på att växa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en självklar komponent i deras syn på musiken i kyrkan och sin uppgift som Kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar på frågan om vad yrkesrollen kärna är, så är det att få ge vidare musiken och genom musiken peka på att det ?det finns något större här i tillvaron?.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader.Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta.Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare.