I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnärliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lära sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fångas åsikter och kritik upp efter att instrumentet använts i gudstjänster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med två Kyrkomusiker, som också spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar.Slutsatsen pekar på både fördelar och nackdelar. Positivt är t.ex.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur jag som Kyrkomusiker kan tänka när jag fritt får välja musik till en begravning. Jag har utgått från två frågeställningar: vad som avgör om ett stycke passar på begravning och vad jag som Kyrkomusiker kan tänka på när jag fritt får välja musiken till en begravning. Jag har arbetat utifrån mina egna åsikter och tankar angående begravningsmusik och valt ut fem stycken som jag spelat in och analyserat utifrån ett begravningsmusikaliskt perspektiv. Det resultat som jag har kommit fram till är att lugn musik; musik som registreras med svaga/mjuka registreringar; musik där solostämman kommer ?inifrån? musiken och musik som innehåller nedåtgående motiv passar som begravningsmusik..

"Missa super Gabriel Archangelus tankar om att tonsätta den heliga mässan och musikaliskt framhäva och förtydliga dess texter" går igenom mässan "Missa super Gabriel Archangelus" och hur jag, som kompositör, har gjort för att musikaliskt framhäva och förtydliga den heliga mässans texter, både tankar före och under skrivandet. Uppsatsen börjar bland annat med genomgång av mässan och dess texter samt orgel och dess stämmor och däefter får man följa komponerandet genom varje mässts oh gå igenom de val som är gjorda under arbetets gång, samt se vilka resultaten blev av dem. Slutligen diskuteras dessa resultats för- och nackdelar..

Det här arbetet handlar om ett samarbete mellan upphovsmannen till detta arbete, i sin roll som kördirigent, och tolv kompositörer. Kompositörerna fick en beställning på körverk, med ett par specifikationer, som uruppfördes av en ensemble med tolv sångare. Syftet med arbetet var undersöka hur dirigenten kan samarbeta med kompositörerna till beställningsverken. Arbetet fokuserar på hur dirigenten går till väga för att lära ut nyskriven körmusik till en ensemble och vad denne lär sig under processen. Upphovsmannen undersöker hur man kan gå till väga för att samarbeta med kompositörerna till verken.

rary of Sweden Statens musikbibliotek [51][pdf.gif] The aim of this study is to investigate how bibliographic description of music materials has improved through history. The historical aspect is given by a study of bibliographic data in different catalogues of a specific collection. The aim is also to understand what specific problems will arise in the work of cataloguing music materials and how the problems are discussed in the literature. The study is focusing of church music material and the history of churchmusic is therefore given an exposition. The origin of musical notation, which took place within the church, is also discussed.

Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet.Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna.

Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören?Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga.

SAMMANFATTNINGÅtta blivande organister har fått ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de håller på att växa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en självklar komponent i deras syn på musiken i kyrkan och sin uppgift som Kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar på frågan om vad yrkesrollen kärna är, så är det att få ge vidare musiken och genom musiken peka på att det ?det finns något större här i tillvaron?.