Den här studien handlar om konstens möjligheter i mellanmänskliga möten utifrån en öppen verksamhet kallad "Skaparkväll", som bedrivs i en mellansvensk stad inom ramen för Svenska Kyrkan. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av några deltagares personliga upplevelser av verksamheten med hjälp av kvalitativa intervjuer. Med inspiration från en hermeneutisk ansats tolkas intervjuerna samt blir belysta genom en teoretisk förståelseram. På så sätt fördjupas förståelsen både för personernas upplevelser samt för verksamheten i allmänhet. Den teoretiska förståelseramen hämtas från traditionen kring Uttryckande konst ? ­Expressive arts ? i huvudsak.

How the Eucharist?s motive of communion in combination with Lögstrup?s ethics could motivate a non-alcoholic sacramental wine in the Church of Sweden.The purpose of this essay is to illuminate the meeting between the person who gives out bread and wine in the Eucharist and the person who receives the wine, from tree perspectives: the communion in the Eucharist, the ethical demand of K.E. Lögstrup, and today?s knowledge of alcohol and it?s negative effects on the human being. I want to study how these three perspectives can affect the interpersonal meeting in the Eucharist when it comes to giving out alcoholic wine, and to investigate if Lögstrups ethical demand could be used by the Church of Sweden when to decide about a sacramental wine with or without alcohol.I have started to study K.E Lögstrup and his theory about the ethical demand, and then researched the Eucharist in the Church of Sweden and the results of recent sociological and medical research of alcohol?s effect on the individual and on society.

Våra svenska städer förtätas i allt snabbare takt och centralt belägen mark blir allt viktigare att ta tillvara. Kyrkogårdar utgör i många städer centrala ytor vars roll i ett allt mer sekulariserat och urbaniserat sammanhang inte är självklar. Samtidigt går det mode i gravskick och detta har lett till att många av våra kyrkogårdar, som ursprungligen anlades i en tid då kistbegravning var kutym, blivit allt glesare och antagit en övergiven karaktär. Hur ser kyrkogårdsförvaltning, länsstyrelse och kommunala planerare på denna utveckling? Hur kommer vi att hantera frågan om kyrkogårdens vara, eller inte vara, i framtiden? I arbetet med uppsatsen har Malmö fått fungera som exempel på hur diskussionen kring, och arbetet med, kyrkogårdar ser ut idag. Genom litteraturstudier och intervjuer med representanter för Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö, Länsstyrelsen samt Malmö Stad målas en bild av kyrkogårdens historia, dess roll idag och dess potentiella framtid, upp. I uppsatsen konstateras att kyrkogårdens kulturhistoriska värde visserligen är viktigt men att utvecklingen på området inte har kunnat hålla jämna steg med det moderna samhällets, och i synnerhet då stadens, framväxt.

I Stockholms södra skärgård ligger Utö. Med sin prägel av skärgård och f.d. gruvbyggd är detta en väldigt karaktäristisk miljö. Detta ska även prägla den nya minneslund som Kyrkan är i behov av. Minneslunden är ett meditativt rum.

Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av Kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

In several cases, systems that have been developed have been very time consuming and cost a lot of money, but they still do not fulfil the users requirements and requests. To make new systems better, you have to find a way to communicate that allows the developers to understand the needs of the user. The aim for our thesis is to highlight the importance of communication in system development. To investigate this we have choosen to do a study of the real-estate system. The work methods that have been used include mock-ups and informal conversations with the user, who is employed by the Church of Sweden in Ronneby.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som Kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Through the lenses of religion?s role in society, the purpose of this thesis is to examine, the role of the Church of Sweden in providing support to people at the end of life. Questions asked are:  "What types of spiritual support is offered by the Church of Sweden during terminal care provided in patients' homes and how is this support expressed in church orders, assembly instructions, plans of operations and congregation letters?" and " How can the work of the Church of Sweden be understood, based on theories of religion's role in society? The method used is a content analysis of the Church Order, assembly instructions, plans of operations and congregation letters in 17 different congregations within the diocese of Lund. I then engage in a discussion with theories on differentiation and the privatization of religion as a means to interpret my results.

In this essay I examine how in seven different congregations that belong to the Church of Sweden the preparatory office is formulated in ways that differ from the form that is prescribed in the current service-book of the Church of Sweden. My purpose is to examine how and why the congregations have chosen these alternative preparatory offices. This I have tried to find out by reading the written instructions and/or homepages of the congregations, studying their orders of service and interviewing one pastor in each congregation.Before describing, comparing and commenting on the different ways these congregations have chosen to formulate their preparatory offices, I give a historical background to the preparatory office itself and how it is formulated/designed in the current service book of the Church of Sweden. I also describe the history and the introduction of the Kyrie.I then describe each congregation, trying to point out the main characteristics of it, then concentrating on the process that lies behind the urge to formulate an alternative preparatory office, the reasons for it and the results.One of the conclusions I draw is that in the congregations I have examined there is an ongoing discussion about and reflection on the advantages of including the Kyrie in the preparatory office. I also found that in the congregations there are different opinions about the words following the prayer of penitence - should they be words of direct absolution or words that speak about the promise of God's forgiveness? This discussion is closely connected to a discussion about what is the connection between the preparatory office and the holy communion/Eucharist.

Under 1900-talet har synen på ideella organisationer och deras roll i samhället skiftat. Från att ha varit de som i stort sett stod för samhällets sociala omsorg till att ha en marginal roll under välfärdsstatens storhetstid är de nu åter på framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det från regeringens sida lagt allt mer fokus på att stärka kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre och sjuka, och framförallt på att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att få del av pengarna är att kommunerna ska använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av Skånes kommuner bedrivs det sedan år 2005 ett sådant projekt och uppsatsens syfte är att kartlägga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrån teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

The X-Files (svensk titel Arkiv X) är en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gått till historien för att fånga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. Frågeställningen berör de bikaraktärer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar.

The purpose of this essay is to examine how Irish people on a rural location practice their faith in everyday life. The intention is also to find out what strategies my interviewees use to negotiate the abuse scandal and what their thoughts on the Catholic Church are. The material mainly consists of interviews with seven people part of a rural parish in Ireland. My research also entails smaller observations and conversations in the homes of the participants.The results indicate that they all consider themselves religious, however not all Catholic. All of the participants integrate their religion in everyday life.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som Kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Bakgrund: Inom de närmaste 5 åren planerar var fjärde småföretagare att dra sig tillbaka, detta innebär ungefär 60 000 företag eller 180 000 företag om även egenföretagarna räknas med. Detta beror på att 40-talisterna är en stor demografisk åldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sålt av sina bolag i samma utsträckning. Vad som händer med dessa bolag är osäkert, en del har en färdig plan för generationsskiftet andra är mer osäkra på vad som kommer att ske, omkring 10 procent av småföretagen väntas läggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur ägarskiftet kommer att ske. För att belysa läget ännu mer så säger sig 42 procent av landets småföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 år (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istället för att starta eget.

Over the last few years, many non-governmental organizations (NGOs) in the aid sector have grown and become important economic, social and political actors in Sweden. However this sector has also been hard criticized in terms of aid effectiveness. Church of Sweden (CoS), a well established organization in this sector, has faced new challenges in form of demands from their environment regarding reporting aid work. These demands have pushed the International Department of Church of Sweden into a process for adapting the structure in order to meet the new effectiveness requirements. Using both, Contingency Theory and Resource Dependence Theory as theoretical framework and a single case study as research strategy, this master thesis goes in deep into the description of the change of the structure of the International Department. This work shows how the different parts of the organization functions and what impact will these changes in the structure mean for the future of the organization. The analysis of the empirical evidence related to the theoretical framework shows that the organization responds to external demands through a more centralized structure than before.