Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 med syfte att stödja produktionen av förnyelsebar el. En funktion i systemet är Kvotplikten vilken anger hur stor andel av konsumenternas elförbruknings som ska utgöras av förnyelsebar el. Vid införandet av systemet beslutades att industri som har en elintensiv tillverkningsprocess skulle undantas från Kvotplikten. Syftet med uppsatsen var att studera detta undantag för att värdera vad det fått för konsekvenser. Beräkningar visade att de Kvotpliktiga konsumenterna kommer subventionera den elintensiva industrin med 1,1 miljarder kronor år 2010..

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte är att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). Målet är att fram till år 2010 ska 22 procent av den totala användningen komma från förnyelsebar el. Under senare år har EU-kommissionen annonserat planer på att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för närvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, Kvotplikt, skatter och det så kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario är att EU-kommissionen främjar framväxten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Elcertifikatssystemet har funnits i Sverige sedan år 2003 med syftet att ge ekonomiskt stöd till producenter av förnybar el och lägga kostnaden på elkonsumenter. Elkonsumenternas Kvotplikt uppfylls av elleverantörer som för över kostnaden till konsumenterna. Elcertifikatspriset fluktuerar på en öppen marknad och därmed uppstår en möjlighet för elleverantören att med rätt strategi minimera kostnaderna för Kvotplikten.Kandidatarbetet ämnar att utveckla en optimal strategi för inköp av elcertifikat till spotpris, synnerhet i syfte att minimera Elverket Vallentunas kostnader för elcertifikat. För att lyckas med strategin utförs modellering och prognostisering av elcertifikatspriset och då en prognostisering av priset bryter mot effektiva marknadshypotesen analyseras även hur elcertifikatsmarknaden förhåller sig till hypotesen.Kandidatarbetets litteraturstudie och analys visar att elcertifikatsmarknaden är ineffektiv på grund av illikviditet, irrationalitet och höga transaktionskostnader. Ineffektiviteten möjliggör prognostisering av elcertifikatspriset med en ARIMA(1,1,0) modell som bedömer prisrörelsens riktning nästkommande vecka med en precision som är skild från slumpen med en signifikansnivå på 0,03 %.

The Swedish road transport sector relies almost completely on fossil fuels. In 2007, as much as 96 percent of the total sales of fuels was made up of petrol and diesel, while at the same time the share of total emissions of greenhouse gases in Sweden that came from road transports amounted to close to 30 per cent. Sweden is by no means worse off than any other European country in these respects. In order to address the questions of high oil dependence and CO2 emissions the European Commission has proposed a reinforcement of the legislative framework, with a 10 percent minimum for the market share of biofuels in 2020. Furthermore, the proposed target is binding for the member states, unlike the current voluntary target of 5.75 percent by 2010. More than doubling the usage of biofuels in only a bit more than a decade will most likely not be possible without policy interventions.