Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av Kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av Kvotflyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation.

Inlandskommunerna är de kommuner som tar emot flest flyktingar per invånare. Mycket har forskats på temat integration men få studier har undersökt integration på mindre orter. Syftet med uppsatsen var att undersöka om Kvotflyktingar över 18 år som bor i en liten kommun anser sig vara eller ha möjlighet att bli integrerade i den kommunen samt vad de anser att inegration är. Studien baserades på sex kvalitativa intervjuer med Kvotflyktingar boende på två orter i en norrländsk inlandskommun. Teorier som använts i studien är KASAM samt teorier om integration.Resultatet visar att de som bodde i centralorten överlag var nöjda och kände sig integrerade medan de som bodde på den mindre orten tyckte att den var för liten och inte erbjöd tillräckliga integrationsmöjligheter.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av Kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av Kvotflyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos Kvotflyktingar innan de kom till Sverige. Därefter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrån förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjälp av etablerade teorier som människans behovshierarki och en känsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat är att intervjupersonerna hade väldigt begränsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.