Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det.

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta påSynen på sjalen - argumenten för och emotSjalen som meningsbärande i det svenska samhälletDet övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:synen på sjalen i Sverige,sjalen i västerländsk kontext ochintegrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ?muslimska kvinnor bärande sjal?.Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken Kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar kring hedersmord. Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar kring hedersmord. Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.Umeå is displayed as an expanding city.

Many sexual crime matters are in a difficult position when it comes to proof, where it's word against word between the parties. However, the legislation states that it's the offender's actions that are to be in focus for the judicial judgement, but often the focus is on the woman, whether she said no and how she acted in that particular situation (Sutorius & Kaldal, 2003).The purpose with this essay was to investigate the professionals' view of the raped woman and what image the professionals convey/construct of the legal proceedings she goes through. With professionals, we mean lawyers and other professionals that function as support or treatment contacts for raped women. The questions we considered to be relevant for our investigation were: What image of the raped woman do the professionals convey? What image of the crime rape do the professionals convey and what image do they convey/construct of the legal proceedings the woman goes through? How is the view of the raped woman constructed in society? We considered qualitative interviews mixed with earlier studies and theories to be the best investigative method for our purpose.

Problem: Den gemensamma nämnaren för uppsatsens tre fallstudieföretag är att de alla verkar i moraliskt tvivelaktiga branscher, eftersom de alla tillhandahåller produkter inför vilka det finns ett moraliskt problem. Tobaksbranschens moraliska problem är att dess produkter dödar människor. Porrbranschens moraliska problem är enligt kritikerna att den ger en skev Kvinnosyn. Spelbranschens moraliska problem är spelmissbruk, vilket kan leda till ekonomisk, personlig och social missär. Gemensamt för dessa branscher är också att det finns ett uttalat och etablerat motstånd i form av organisationer, vilka baserar sin kritik på fakta och tidigare forskning kring effekterna av fallstudieföretagens kärnprodukter.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.

I min uppsats har jag försökt visa två sidor av buddhismen; den teoretiska och den praktiska. Jag började med att skissera fram den allmängiltiga bilden av Buddha som av många, inklusive mig själv, ses som buddhismens förgrundsgestalt. Sedan analyserade jag den litteratur från gymnasiet som används i det praktiska arbetet i religionskunskap och drog snäva linjer som hela tiden utgick ifrån mina grundfrågor; hur förmedlas bilden av den historiska Buddha och hur tar man upp kvinnan i religionen. Jag kom fram till att buddhismen i böckerna ägnas väldigt lite utrymme, oftast inte mer än 30 sidor ? och att bilden av Siddharta och dennes väg till upplysning många gånger var förenklad (exempelvis i Börje Rings Religion och sammanhang.) Bilden av kvinnan förmedlades även den sparsamt, och de gånger den gick att finna kändes den stressig och kompakt, exempelvis i Religion A av Elm & Thulin där nunnor i förbigående nämns ett fåtal gånger, och detta i samma andemening som munkarna.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja.