Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande.Syfte: Att studera Kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.

Syftet med studien var att beskriva Kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som kunde sammanföras till fyra huvudkategorier: Att få diagnosbesked: Att lära sig leva med sjukdomen: Att leva i vardagen och Att oroa sig för framtiden. Resultatet visade att kvinnor som lever med diabetes typ 2 kunde uppleva diagnosbeskedet mycket olika, chockartat eller inte alls överraskande.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohälsa. Det är ett folkhälsoproblem som kostar samhället stora pengar varje år. Fysisk aktivitet på recept är en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Sambandet mellan upplevelsen av hälsa och fysisk aktivitet på recept behöver klarläggas tydligare. Syftet med arbetet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept och hur det påverkar patientens hälsa.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förväntas att vara en länk mellan samtliga instanser i vårdkedjan i en organisation där omorganiseringar sker och arbetsvillkor ändras. Stress är ett inbyggt fenomen i vårdarbetet och är precis som hälsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hälsan för att inte vården av andra ska äventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsättning för detta är dock att organisation, ledning och arbetsplats är utformad så att det är möjligt för sjuksköterskan att upprätthålla hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstå hur den påverkar den egna hälsanMetod: Examensarbetet är en litteraturöversikt.

I uppsatsen undersöks om läsarens upplevelse av en litterär text i lättläst version skiljer sig från upplevelsen av originalversionen. Där undersöks också vilka bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen samt kopplingar mellan bearbetningar som gjorts och skillnaderna i läsarens upplevelse mellan versionerna.Som utgångspunkt för undersökningen ligger tidigare forskning kring läsares upplevelser och tolkning av litterära texter. En av utgångspunkterna för undersökningen av de bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen var begreppet adaptation, vilket redogörs för i forskningsöversikten.Denna studie utgår från två undersökningar, en analytisk och en empirisk undersökning. Den analytiska undersökningen visar att omfattande textbearbetning av typerna strykning, tillägg, utbyte och omstrukturering gjorts i den lättlästa versionen. Som utgångspunkt för den empiriska undersökningen ligger frågor som berör både innehållsmässiga och språkliga aspekter och som syftar till att undersöka läsarens upplevelse av berättelsen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga Kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Uppsatsen fokuseras kring högskoleutbildade kvinnor som befinner sig i en specifik arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Åtgärden har en inriktning mot lärande och kompetens, kombinerat med arbetspraktik. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fem av de kvinnliga deltagarna i åtgärden. Dessa Kvinnors upplevelser av sitt lärande och de erfarenheter de gör är en av grundstenarna i arbetet. Resultatet av detta arbete tyder på att det kan ha betydelse att du är kvinna för att få ett arbete på en allt hårdare arbetsmarknad, en arbetsmarknad med allt större förutsättningar för selektering utifrån andra faktorer än formell kompetens.

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor är i en unik position för att hjälpa kvinnorna med anpassningen till de förändringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förändring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva veten¬skapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvär, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.

Bakgrund: Förekomsten av bröstcancer har ökat i Sverige under de senaste årtiondena och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Cancerbeskedet förändrar kvinnans liv genom hennes syn på livet samt de relationerna i hennes närhet. Bröstcancerdiagnosen väcker medvetenheten om att vara sårbar då personen drabbats av en dödlig sjukdom. Tiden från dess besked ges tills behandling ges kan röra sig om dagar med tankar av olika slag. Därför är det viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma dessa upplevelser för att kunna lindra och öka välbefinnandet hos de drabbade kvinnorna.

Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer.

Våld i nära relationer existerar i de flesta samhällen och förekommer bland såväl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har främst ägnats åt mäns våld mot kvinnor där offret ofta orsakas stort lidande. Men våld som konfliktlösningsmetod är inte förbehållet män utan används även av kvinnor. En kartläggning av mäns och kvinnors våld i nära relationer i en svensk allmänpopulation planeras och ett frågeformulär har sammansatts och översatts från engelska. Denna uppsats ingår i valideringsstudien av formuläret.

Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt förekommande ingrepp som kan påverka kvinnans sexualitet. Sexualitet är en viktig del av varje människa och innefattar allt från könsroller till reproduktion. Då det kan upplevas som ett tabubelagt ämne inom hälso- och sjukvård behövs mer kunskap för att kunna ge en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa Kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt på kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och två med mixad design.

Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning.