Alla har vi människor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrån vår egen livsvärld. Omvårdnad innebär att förbättra hälsa och friskhet, förebygga ohälsa och sjukdom, att återställa och bevara hälsa och friskhet samt att utföra åt individen det som han/hon inte kan utföra på egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna män och kvinnors upplevelser av omvårdnad vid vistelse på sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön påverkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Alla har vi människor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrån vår egen livsvärld. Omvårdnad innebär att förbättra hälsa och friskhet, förebygga ohälsa och sjukdom, att återställa och bevara hälsa och friskhet samt att utföra åt individen det som han/hon inte kan utföra på egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna män och kvinnors upplevelser av omvårdnad vid vistelse på sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön påverkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

En av fyra kvinnor beräknades få missfall innan de fyllt 39 år. Ett missfall kan leda till ångest, depression, ilska och förvirring, vilket ger ett upphov till hjälp och stöd för att kunna hantera känslorna, dels från anhöriga och dels från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld i samband med missfall. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med induktiv innehållsanalys.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna är mastektomi. Förlusten av bröstet kan påverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsättningar, därför har hon ett stort behov av både omvårdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys ur ett manifest perspektiv.

rädsla.

rädsla.

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman.

Förlossningen är en stor livshändelse där sjukvårdens insatser är mycket viktiga både för mannen och kvinnan, men framför allt för förlossningsrädda kvinnor. Föreliggande undersökning syftade till att förstå förlossningsrädsla utifrån ett psykologiskt perspektiv, främst hur stödet och eftervården upplevs. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta frivilliga intervjudeltagare. Alla respondenter upplevde stödet från stödverksamheten för förlossningsrädda som positivt. Samtliga upplevde ett behov av stöd i olika stor utsträckning.

Urininkontinens är beskriven som en dold sjukdom. Mer än 50 miljoner människor i världen är drabbade av detta tillstånd. Urininkontinens leder till försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med urininkontinens. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har utförts.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

Denna uppsats bygger på intervjuer med sju kvinnor som deltagit i ett utvecklingsprogram utformat för kvinnor med ambition att göra karriär. Företag bör satsa på anställdas karriärutveckling då det ökar individernas välmående och ger konkurrensfördelar. Syftet var att se vilka faktorer som bidrar till eller hindrar personlig utveckling samt se på vilket sätt utvecklingsprogrammet kan medverka till kvinnors personliga ledarskap och karriärutveckling. Frågeställningen löd: Upplever kvinnor att personligt ledarskap är ett bra verktyg för att utvecklas i sin karriär? Resultatet visade att kvinnorna genom utvecklingsprogrammet upplevde ökad kontroll över sina liv vilket hjälpt dem definiera och uppnå karriärmål.

Urininkontinens efter vaginal förlossning är ett kvinnohälsoproblem som i många fall kan utgöra ett hinder för den drabbade kvinnan och påverka hennes livskvalitet negativt. Oro, skam, rädsla, ensamhet och nedstämdhet är några begrepp som kan förknippas med urinin-kontinens. Trots att det är ett relativt vanligt problem är det endast få kvinnor som söker hjälp. Anledningen till detta är att många kvinnor skäms över och/eller tror sig vara ensamma om problemet. Syftet med vår studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urinläckage 3 ? 7 år efter vaginal förlossning.