Bakgrund: Varje Är drabbas ungefÀr 7000 kvinnor av bröstcancer, detta gör cancerformen till den vanligaste bland kvinnor. Trippeldiagnostik anvÀnds för att pÄvisa sjukdomen. Behandlingsalternativen Àr kirurgi, strÄlbehandling och cytostatika. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter vid diverse undersökningstyper, bÄde innan och efter diagnos. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer stÀlls inför en kÀnslosam och omvÀlvande tid med svÄra beslut och mycket information att ta till sig av.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av tiden frÄn att ha fÄtt diagnosen bröstcancer fram till behandling.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes.

Bakgrund: Den viktigaste faktorn för att förhindra för tidig död av hjÀrtinfarkt, Àr att fÄ kvinnan att slÄ larm sÄ snart som möjligt efter debutsymtomen, alltsÄ en ?utbildningsfrÄga?. Att vara uppmÀrksam pÄ patientens och dennes nÀrstÄende, innebÀr att gÄ in i deras livsvÀrld. En mÀnniskas livsvÀrld innebÀr dennes vardagliga liv och tillvaro. Idag upplever mÄnga mÀnniskor ett livslidande i och med att livssituationen innebÀr en alltför hög stressnivÄ.

Denna uppsats Àr en litteraturstudie och diskursanalys kring vÄld i nÀra relationer dÀr kvinnanÀr förövaren och mannen offret. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr huruvida kvinnor ochmÀn Àr lika benÀgna att begÄ partnerrelaterat vÄld eller inte, samt varför mÀns vÄld motkvinnor Àr mer uppmÀrksammat Àn kvinnors vÄld mot mÀn. Syftet med uppsatsen Àr att belysakvinnors vÄld mot mÀn och inte att ta bort fokus frÄn mÀns vÄld mot kvinnor.Uppsatsen gÄr igenom sÄvÀl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter stÀller sig till vÄld i nÀra relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat pÄvisa med studien Àr att vÄld i nÀra relationer Àr nÄgonting bÄde kvinnoroch mÀn faller offer för i ett heterosexuellt förhÄllande. MÀn och kvinnor Àr sÄledes likabenÀgna att begÄ partnerrelaterat vÄld.

Denna uppsats syfte Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna pÄverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frÄgestÀllning Àr: PÄ vilket sÀtt upplever kvinnor, i Äldern 20-30 Är, sexuella handlingar med sig sjÀlv och med partner/partners och hur förhÄller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig sjÀlva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har anvÀnts som verktyg för att förklara SjÀlvets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har anvÀnts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

The purpouse with this litterature review is to investigate how women diagnosed with fibromyalgia handle their disease and what it implicates for a partner. The questions are: How do women suffering from fibromyalgia experience and deal with their daily life? What does it mean to live with a person diagnosed with fibromyalgia? In order to answer these question, scientific articles were reviewed and then analyzed with an inductive approach. The analysis generated three themes concerning women's experiences and dealing with fibromyalgia: losses/adjustment, changed relationships, lack of knowledge and three themes describing partners' experiences: increased responsibility/new tasks, changed relationships and lack of knowledge..

Stress Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar mÀnniskan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt dÄ samhÀllets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress Àr ett fenomen som Àr svÄrt att pÄvisa dÄ alla individer upplever stress pÄ olika sÀtt. Detta problematiserar troligtvis forskningen dÄ stress inte Àr pÄvisbart i samma utstrÀckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i Àmnet och det finns Àven pÄgÄende forskning.

Arbetets art: Magisteruppsats.Program/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatal hÀlsa ?Examensarbete II/ OM 1660.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Varje Ă„r dör ungefĂ€r 150 kvinnor i Sverige pĂ„ grund av cervixcancer. ÄndĂ„ har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta Ă€r det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivĂ„ om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gĂ„ pĂ„ regelbundna cellprovtagningar pĂ„verkade deltagandet i dessa undersökningar.Syfte: Syftet med studien Ă€r att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad pĂ„ 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie.Resultat: Studien tar upp kunskapslĂ€get hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivĂ„n av cervixcancer.

I Nicaragua utsÀtts varannan kvinna för fysiskt vÄld av en partner vid minst ett tillfÀlle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning Àr under 17 Är och vart fjÀrde nyfött barn föds av en mamma som Àr under 18 Är. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det vÄld de har utsatts för av en partner och hur vÄld i nÀra relationer pÄverkar unga kvinnors möjligheter att bestÀmma över sin sexualitet och anvÀndningen av preventivmedel. Syftet var ocksÄ att undersöka vad som finns skrivet om detta Àmne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgÄende intervjuer med unga kvinnor som upplevt vÄld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

Syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka om det finns nĂ„gra skillnader i hur mĂ€n och kvinnor uppfattar risk. För att uppnĂ„ detta syfte har tvĂ„ hypoteser formulerats som behandlar mĂ€ns och kvinnors instĂ€llning till risker kopplade till omvĂ„rdnad, ekonomi och risk i form av ett aktivt val. Dessa hypoteser baseras i första hand pĂ„ tidigare teorier av Gustafson och Enander & Jakobsen. De teoretiska resonemang som förs i studien handlar om att kvinnor och mĂ€n har olika syn pĂ„ risk och att de fokuserar pĂ„ skilda saker nĂ€r de ombeds definiera risk. Den metod som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ metod baserad pĂ„ en postenkĂ€t som skickades ut Ă„r 2008 och som ingĂ„r i ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet i Östersund.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som mÀn? Den hÀr studien behandlar yrkesverksamma kvinnors förestÀllningar kring sexualitet. Kvinnorna Àr i Äldern 19-65 Är. Syftet med studien Àr att kartlÀgga kvinnors förestÀllningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. FörhÄllningssÀttet till kvinnors sexualitet i Sverige har förÀndrats genom Ären.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur mÀn och kvinnor upplever den traumatiska hÀndelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras pÄ nio vetenskapliga artiklar frÄn olika traumatiska hÀndelser dÀr mÀn och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman Àr kÀnslomÀssiga upplevelser (affektiva), beteendeförÀndringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera Àr att dessa individer har en sÀnkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strÀvan efter att fÄ en jÀmnare könsfördelning i organisationen i allmÀnhet men pÄ chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie Àr ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern strÀcker sig över stora delar av vÀrlden och bestÄr av totalt 17 affÀrsenheter.Syftet med uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrÄn sitt eget  perspektiv upplever sin karriÀr i en mansdominerad organisation, samt hur de ser pÄ organisationens förutsÀttningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in pÄ tvÄ till synes skilda forskningsfÀlt: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats Àmnar vi sÄledes dels bidra till den typen av forskning som uppmÀrksammar kvinnors förutsÀttningar i arbetslivet och Àven koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnÄ syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie dÀr data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska omrÄdets komplexitet genom att bÄde belysa aspekter gÀllande förhÄllanden i organisationens struktur samt individuella förhÄllningssÀtt. Vidare speglas komplexiteten genom att Àven visa pÄ de sociala relationernas betydelse bÄde inom och utanför organisationen.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna Àr mastektomi. Förlusten av bröstet kan pÄverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsÀttningar, dÀrför har hon ett stort behov av bÄde omvÄrdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys ur ett manifest perspektiv.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.