Bakgrund: Incidensen av bröstcancer ökar i Sverige och Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje dag diagnostiseras 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer och Àven om chanserna att överleva ökar, skapar denna sjukdom en stor livsomstÀllning för de drabbade kvinnorna. Bröstcancer Àr en multidimensionell sjukdom vilket kan leda till att kvinnan fÄr sÄvÀl fysiska som psykiska problem. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgÄr en krisreaktion, som slutligen leder fram till att de fÄr en ny syn pÄ sitt liv och sin tillvaro. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med nydiagnostiserad bröstcancer.

Bakgrund: Urininkontinens beskrivs som ett vanligt problem och medför ofta bÄde fysiskt och psykiskt lidande. För att förstÄ dessa kvinnor krÀvs en inblick i hur de uppfattar sitt dagliga liv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 13 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet genomfördes med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre teman och Ätta underteman.

Denna studie karaktÀriseras av ett kvalitativt inifrÄnperspektiv och ger inblick i nÄgra unga kvinnors perspektiv pÄ personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar hÀr nÀrmare pÄ hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som pÄverkar deras syn..

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstÄr och de upplevelser som kvinnan fÄr vid insÀttning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade pÄ kvantitativa studier. Resultatet visade att smÀrta tillsammans med spiralinsÀttning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smÀrta var de kvinnor som inte hade fött barn pÄ det naturliga sÀttet.

MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras pÄ arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förÀndrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat pÄ den afrikanska kontinenten. I mÄnga afrikanska samhÀllen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt sÄ i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor fÀrre möjligheter Àn mÀn.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier frÄn modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmÀnhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hÀlsa och dessutom om post-operativ sexualitet.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i bÄde politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgÄngar och problem, i förhÄllande till större strukturella fenomen sÄ som islamofobi och rasism, men tar inte hÀnsyn till den mÄngfald som prÀglar gruppen muslimska kvinnor. IstÀllet för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, nÄgonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rÀttigheter.

Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sÀtter kvinnorna i en kris dÀr hela deras tillvaro hotas. Vardagen förÀndras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka kÀnslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmÀrksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrÄn en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vÄrd till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förstÄelse för deras situation.Syfte: Syftet Àr att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden.Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad pÄ nio kvalitativa studier.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.

Endometrios Àr en vanligt förekommande kvinnosjukdom som Àr kronisk. Vanligaste symtomen Àr kraftig menstruationssmÀrta, djup samlagsmÀrta och infertilitet. MÄnga andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt Ät mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen pÄverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och mÄnga gÄnger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vÄrden om sjukdomen Àr kraftigt begrÀnsad.

Fler och fler kvinnor föder idag barn med hjÀlp av kejsarsnitt. En del kvinnor vÀljer sjÀlva att göra kejsarsnitt medan andra blir tvungna att göra det av medicinska skÀl. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med ett kejsarsnitt. Tretton internationellt publicerade artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att ha behov av information och vilja bli respekterad: att förlora kontrollen skapade rÀdsla och en kÀnsla av nedstÀmdhet och att förlora en del av sitt moderskap.

Det senaste Ă„rtiondet har inneburit stora förĂ€ndringar för homosexuella nĂ€r det gĂ€ller lagar och förordningar. Bland annat Ă€r rĂ€tten till att bli förĂ€ldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par vĂ€ljer dĂ€rför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravĂ„rden och förlossning. SammanstĂ€llningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, BekrĂ€ftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrĂ„n Imogene Kings omvĂ„rdnadsteori.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund pÄ en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhÄllningssÀtt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla. Detta Àr en empirisk undersökning baserad pÄ fokusgrupper.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancer formen bland kvinnor i vÀstvÀrlden och statistiken visar en fortsatt ökning. Syfte med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av stöd. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att fÄ kÀnslomÀssigt och praktiskt stöd frÄn familj, vÀnner och grannar, att sakna hjÀlp och förstÄelse frÄn familj, vÀnner, grannar och sjukvÄrd, att bra kontakt med personal inom sjukvÄrden leder till trygghet, att ha nÄgon med erfarenhet att tala med och att skingra tankarna genom aktiviteter. Resultatet visade att det viktigaste stödet var frÄn familjen och att det fanns brister i stödet frÄn personal inom sjukvÄrden.