Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans tvÄ stÀder: Erbil och Kirkuk . Syftet Àr att studera mÀns och kvinnors etniska relationer i stÀderna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning Àr hur ser kvinnors respektive mÀns interetniska relationer ut, finns det nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors etniska relationer, vad som kan pÄverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer, dessa med fokus pÄ könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mÀns respektive kvinnors etniska relationer utifrÄn fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland Àktenskap, samt kvalitén av kontakter.

Bakgrund: Permanent tarmstomi Àr ett kirurgiskt ingrepp dÀr en bit tarm lÀggs ut pÄ magen och avföringen samlas ihop i en stomipÄse. Tarmstomi blir aktuell dÄ sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förÀndrad sjÀlvbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det dÀrmed viktigt att sjuksköterskan har förstÄelse för deras livsvÀrld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi.Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: MÄnga kvinnor hade svÄrt att identifiera sig med den förÀndrade kroppen och upplevde sig ha lÀgre vÀrde som kvinna.

Kvinnor som utsatts för vÄldtÀkt kommer mÄnga gÄnger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir vÄldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhÀllets myndigheter och dÀrmed fÄr de ett bristfÀlligt omhÀndertagande. Detta kan fÄ allvarliga följder för kvinnan, sÄvÀl pÄ kort som pÄ lÄng sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfÀren bemöter dem efter en vÄldtÀkt. De myndigheter som Äsyftas i denna rapport Àr kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal pÄ kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar.

Bakgrund: Under Är 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjÀrde kÀnd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebÀr det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en Àndring i Sveriges abortlag att trÀda i kraft, vilket innebÀr att utlÀndska kvinnor fÄr tillÄtelse att komma till Sverige för att genomgÄ en abort. SamhÀllet betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Äldre kvinnor med kronisk smĂ€rta Ă€r en stor och underskattad grupp i dagens samhĂ€lle. Den kroniska smĂ€rtan begrĂ€nsar deras vardag och pĂ„verkar deras relation till andra mĂ€nniskor. Syftet med studien Ă€r att belysa Ă€ldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smĂ€rta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta Ă€ldre kvinnor frĂ„n norra Sverige över 65 Ă„r deltog i studien.

Förlossningen Àr en omtumlande upplevelse i en kvinnas och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossningen, men Àven att ha kunskap gÀllande komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar bland annat handlÀggandet av en postpartumblödning. Postpartumblödning utgör den frÀmsta anledningen till mödradödlighet i vÀrlden och tenderar att öka i vÀstvÀrlden. Forskning visar att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och kan skapa sexuell och reproduktiv ohÀlsa hos de drabbade kvinnorna.

Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstÄr nÀr kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för mÀnniskan. Det hÀrexamensarbetet har sin grund i vÄrdvetenskapen. NÀr kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opÄlitlig och bristande. UrinlÀckage Àr ett problem sommÀnniskor över hela vÀrlden drabbas av. Att vÄrden har bristande kunskap om problemet och att relationen med nÀra och kÀra blir förvanskad Àr faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka historiemedvetande och förestÀllningar om genus hos skÄnska gymnasieelever. Vilka förestÀllningar har eleverna om kvinnor och mÀn dÄ, nu och sen? Spelar elevernas kön nÄgon roll för hur de uppfattar mÀns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad sÀger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat Àr svar frÄn SkÄneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat pÄ en frÄga som gÀller kvinnors stÀllning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjÀlp av en tolkningsmall har vi försökt fÄnga vilka förestÀllningar om kvinnors och mÀns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och mÀnniskors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Med utgÄngspunkt i FN:s MillenniemÄl om att stÀrka kvinnors position och öka jÀmstÀlldheten har jag undersökt hur detta kan appliceras pÄ det svenska samhÀllet. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor pÄ universitetet. Fokus ligger pÄ dessa kvinnors syn pÄ utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrÄn olika genus- och jÀmstÀlldhetsteorier.  .

Efter att ha arbetat som barnmorska och vÄrdlÀrare i Nepal i början av 2000-talet ficksynen pÄ reproduktiv hÀlsa ett bredare innehÄll. Att fördjupa sig i detta Àmne varintressant., dÄ det pÄverkade kvinnors liv pÄ mÄnga omrÄden. Syftet med denna studievar att beskriva faktorer som pÄverkade den reproduktiva hÀlsan för kvinnor i Nepal, ettfördjupningsarbete i kursen Reproduktiv & perinatal hÀlsa, som omfattar enlitteraturstudie av tio artiklar. Dessa har analyserats utifrÄn LeiningerssoluppgÄngsmodell, som var till stor hjÀlp att strukturera materialet i artiklarna.Resultatet visade att utbildning var en mycket central frÄga för kvinnors hÀlsosituationangÄende graviditet och HIV-smitta. TillgÄng till utbildning och vÄrd varierade pÄtagligtmellan landsbygd och tÀtort.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnors trÀning formas i olika gymmiljöer i och med den ökade trenden bland kvinnor att trÀna pÄ kvinnogym. För att undersöka detta har vi i denna studie anvÀnt symbolisk interaktionism som teoretisk referensram. Detta dÄ teorin problematiserar det förgivettagna, vilket könsskillnader ofta betraktas som. Datainsamlingen skedde genom deltagande observationer pÄ tvÄ unisexgym och ett kvinnogym. Resultatet visade att kvinnors trÀnande tycktes begrÀnsas i bÄda miljöformerna genom gymmens inramning som tycks spegla rÄdande samhÀlleliga ideal.

Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan pÄverkas negativt om behandling inte sÀtts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestÄende.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes dÀr elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanstÀlldes. Resultatet visade att sjukdomen Àr starkt förknippad med skam, vilket gör attmÄnga kvinnor lider i det fördolda dÄ de inte vÄgar söka hjÀlp av rÀdsla föratt bli sedd som dÄliga mödrar. De rubriker som framtrÀdde var att inte uppleva den förvÀntade lyckan, att förlora sig sjÀlv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vÄrden för att fÄ behandling saknade ett empatisktbemötande av vÄrdpersonalen och upplevde att deras kÀnslor normaliserades, defick inte adekvat hjÀlp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig mÄnga uttryck och dÀrmed kan kvinnorna tÀnkas söka vÄrd pÄ olikavÄrdinstanser.

Bakgrund: Abort Àr ett ingrepp dÀr upplevelsen av denna pÄverkas av kvinnans livssituation. I Sverige gjordes 37524 stycken aborter Är 2009. Abort har varit tillÄtet i Sverige sedan 1975. Kvinnor som gjort abort behöver omvÄrdnad som Àven ser till den psykiskt pÄfrestande upplevelsen som det för vissa kvinnor kan innebÀra. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser före, under och efter abort.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor vĂ€rlden över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen Ă€r kirurgi, vilken innefattar mastektomi dĂ€r hela bröstvĂ€vnaden tas bort eller lumpektomi dĂ€r endast en del av bröstvĂ€vnaden avlĂ€gsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan Ă€ven pĂ„verka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling dĂ€r hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehĂ„llande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanstĂ€lldes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: kĂ€nsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rĂ€dsla.

I alla tider har kvinnligheten varit starkt förknippad med graviditet och barnafödande, sÄ Àven idag. Infertilitet Àr dock ett ökande problem i samhÀllet och kvinnor kan inte lÀngre ta sin fertilitet förgiven. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet. Studien baserades pÄ tolv vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att leva med infertilitet vÀcker mÄnga kÀnslor, att hantera kroppsliga förÀndringar och begrÀnsningar, att pÄverkas av andra mÀnniskors Äsikter och förvÀntningar samt att vara osÀker pÄ behandling och behandlare.