BEPS-projektet startades år 2012 för att förhindra att skattesubjekt använder kryphål i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhålla skatteförmåner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 åtgärder som ämnas vidtas. Åtgärdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmånligaste beskattningen. Åtgärdspunkt 6 föreslår att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.

Bakgrund: I Sverige lider hundratusentals kvinnor av hjärt- kärlsjukdom och varje år dör drygt 20 000 kvinnor. Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig många gånger ifrån de klassiska symtomen med bröstsmärta och andningssvårigheter. På grund av detta sätts symtomen inte alltid i samband med hjärtat, något som kan få livshotande konsekvenser eftersom de oklara symtomen gör att kvinnorna väntar med att söka vård.Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats med information som samlats in från fem informanter som haft en hjärtinfarkt. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet av intervjuerna.Resultat: Kvinnorna upplevde olika symtom vid insjuknandet och ingen av dem satte dessa i samband med en hjärtinfarkt och avvaktade därför med att söka sjukvård. Livsvärlden förändrades i både positiv och negativ mening efter hjärtinfarkten.

Beroende- och missbruksproblematik är ett vanligt förekommande arbetsområde för socionomer och många arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte är etablerat i Sverige men som används i andra länder är musikterapi. Forskningen kring musikterapi är omdiskuterad och musik nämns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur musikverksamheter bedrivs inom missbrukarvården och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter från SiS LVM-hemmen Rällsögården och Runnagården samt med klienter på Rällsögården. Resultaten redovisar att musikverksamheterna på LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vårdande och behandlande insatser inom missbrukarvården och att verksamheterna finns och uppkom på grund av intresse hos klienter och personal.

Bakgrund: Missbruk och beroende är komplexa tillstånd som behöver förstås ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik är förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det är väsentligt att få kännedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser också att ett tydliggörande av attityder är en förutsättning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vård på lika villkor, vilket de har rätt till.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik.Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO.

Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige är cirka 450 per år. Cirka en tredjedel av kvinnorna är under 40 år. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes på 1960-talet. Symtomen är få och diffusa och är därför svåra att upptäcka. Screening är en viktig undersökning för att upptäcka cancern tidigt.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Studiens syfte var att undersöka svenska kvinnors förhållanden till varumärken och ägodelar i heminredningen. För att förstå varför förhållandena antar olika former undersökte vi även vilka variabler som inverkar på de kvinnliga konsumenternas beteende. Undersökningen byggde på en kvalitativ studie innehållande djupintervjuer, observationer, bild- och projektivteknik med åtta kvinnliga konsumenter..

Detta examensarbete handlar om barn som far illa på grund av sina föräldrars missburk, samt hur dessa elevers situation påverkar deras vardag och hur skolan och socialtjänsten på ett positivt sätt kan påverka deras liv. Jag har valt att beskriva den misär barn till missbrukare kan leva i, symtom som dessa barn kan uppvisa på grund av föräldrarnas missbruk samt vilka skyldigheter lärare och socialtjänst har när det gäller dessa barn. Jag tar även upp de skador som fostret kan få när modern missbrukat under graviditeten. Arbetet bygger på en litteraturstudie som ger en vetenskaplig grund för min undersökning och intervjuer med en rektor, en behandlingsassistent och tre lärare samt två personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar, som svarar på sina olika erfarenheter av ämnet. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer bra.

Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Vad försöker man göra inom ungdomsinriktad drogprevention och vad uppfattas som viktigt? Syftet med denna studie var att undersöka vad som händer inom preventionsarbete i Thailand. Analys med grounded theory av intervjuer med 27 personer, främst thailändare, med praktisk erfarenhet av drogpreventiv verksamhet. Motkrafter till missbruk i Thailand genomsyras av en moraliskt betingad grundhållning med en i grunden autonom människosyn. Genom sociala och pedagogiska nätverk, positiva alternativ, utveckling, relevanta budskap och kritiskt tänkande arbetar man med målgruppen för de preventiva insatserna som en autonom och aktiv part.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de väntar med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehållsanalys som utgångspunkt.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården.