LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - Några unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt några gymnasielärares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa & Samhälle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur några unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhålla en bredare förståelse för hur några gymnasielärare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. Två semistrukturerade intervjuguider användes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielärarna. Fyra teman gällde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, påverkan på välbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde även ?stressbok? under en veckas tid.

Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Bakgrund Bröstcancer är känd som den klart vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och är en vanlig orsak till cancerrelaterad dödlighet. Med numera raffinerade behandlingar kan man i många fall bota sjukdomen. Ett sätt är med hjälp av kirurgiska åtgärder där mastektomi, avlägsnade av hela bröstet, är ett vanligt val. Ur både ett historiskt och kulturellt perspektiv har kvinnobröstet varit en utmärkande symbol för femininitet och det kvinnliga.Syfte Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sina kroppar efter mastektomi.Metod Studien gjordes som en systematisk litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga studier studerades och ett resultat sammanfattades utifrån det. Resultat Att förlora ett bröst resulterade i en förändrad identitet och kroppsbild. Kvinnorna kände sig asymmetriska och i vissa fall stympade.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstår vanligtvis inom en till tre månader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårt att upptäcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förväntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Titel Lika möjligheter? Hur praxis, sociala konstruktioner och personalens förhållningssätt till den rådande könsordningen påverkar jämställdhetsarbetet, sett ur ett ledningsperspektiv. Författare Renate Wickström Britta Lundberg Elisa Swanson Handledare Dan Kärreman Problemområde Jämställdhetsdiskussioner har sedan länge präglats av att chefer har varit och fortfarande är i majoritet män. Detta har lett till att kvinnor ofta anses bristfälliga i sitt ledarskap. Idag har man börjat fokusera på att studera organisationsstrukturer som en orsak till ojämställdheten.

Inledning: Humor, glädje och skratt har varit lika framträdande i det mänskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och det tragiska. Detsamma kan dock inte sägas om psykoterapin. Uppmärksamheten på humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begränsad.Frågeställningar: Vilken betydelse har humor när den uttrycks i den psykoterapeutiska kontexten och processen?Metod: Studie är kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats.Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en känsla av gemenskap, erbjuda förhållningssätt till döden samt skänka insikt.

Denna studie behandlar konflikten mellan radikalfeminism och marxism i Sverige på 1970-talet. Syftet är att visa hur denna ideologiska konflikt yttrade sig i praktiken när de båda kvinnoorganisationerna Grupp 8 och Arbetets Kvinnor debatterade om sexualitet, abort samt moderskap och barnuppfostran. Materialet som använts i studien är dessa båda organisationers egna tidskrifter. Studien visar hur Grupp 8: s och Arbetets Kvinnors skilda åsikter gällande de ovan nämnda frågorna var beroende av deras ideologiska tillhörighet..

Syftet med denna uppsats är att analysera socialsekreterares föreställningar kring mäns våld mot kvinnor, våldsutsatta kvinnor och kring stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade forskningsintervjuer med sex socialsekreterare, verksamma inom fyra olika socialkontor inom en kommun. Socialsekreterarna arbetar inom följande områden inom socialtjänsten: vuxengrupp, barn och ungdom, mottagningsgrupp, ekonomiskt bistånd och barn och familj. De mest framträdande resultaten i undersökningen är att informanterna ser till olika faktorer och orsaker för att förklara och förstå mäns våld mot kvinnor, förklaringar som kan kopplas till ett antal olika teoretiska perspektiv så som individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, kulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv, feministiskt perspektiv samt ekologiskt perspektiv. Genomgående är att de flesta informanter utgår ifrån förklaringar som kan knytas till mer än ett teoretiskt perspektiv.

Bröstcancer är den cancerform som är vanligast hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer äroerhört traumatiskt och livsomvälvande. Kvinnor som överlever bröstcancer upplever att livetförändrats till följd av sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka hur unga kvinnor iåldern 19-44 år som drabbats av bröstcancer och överlevt upplevt sin sjukdomsresa; fråndiagnosen bröstcancer till att vara en överlevare, och genom att veta mer om vadbröstcancerpatienten går igenom belysa hur sjuksköterskan kan vara ett bättre stöd under ochefter sjukdomsförloppet. Detta är viktigt för att veta hur sjuksköterskan kan vara ett bättrestöd för unga bröstcancerpatienter samt hur sjuksköterskan kan underlätta för dessa kvinnoratt komma tillbaka till livet och vardagen efter att behandlingarna avslutats.

Det här examensarbetet undersöker hur fem lärare arbetar med högläsning i grundskolans årskurs fyra till sex. Studien är kvalitativ och syftet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv ta reda på hur lärare arbetar med högläsning i skolan. Urvalet för studien har förutom lärare på mellanstadiet varit skolor som har ett fokusbibliotek detta för att undersöka om dessa har haft inflytande på arbetet med högläsning. Underlag för studien har skapats genom intervjuer med verksamma lärare.Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med högläsning främst på två sätt, dels när läraren läser högt och dels när eleverna läser högt. Förutom att bara högläsa använder lärarna olika metoder på ett varierat sätt.

Puberteten är en unik utvecklingsperiod i människans liv. Sexualiteten ses ofta som en central del i att gå från barndomen till vuxenlivet och det är oftast under den här perioden i livet som kvinnor för första gången kommer i kontakt med preventivmedel. Tidigare studier gjorda inom ämnet har visat att unga kvinnor var tveksamma till att använda p-piller eller slutade med sina p-piller då de oroade sig för bieffekterna. Andra orsaker till att de valde att inte använda preventivmedel var att det kunde påverka sexlusten på ett negativt sätt. Sverige har idag en högsta notering i abortstatistiken bland de nordiska länderna, även antalet personer som blir smittade av klamydia ökar.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utvecklingbörjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag och var tionde kvinna kommer någon gång att drabbas. Det finns ingen direkt kännedom kring den direkta orsaken till bröstcancer utan många olika faktorer samspelar. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer från det att de får diagnosen till att behandlingen inleds. Vi belyser även hur de hanterar sin livsvärld och synen på framtiden.