Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.

Att avbryta en graviditet efter vecka 12 ger upphov till olika svåra känslor hos unga kvinnor. Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av abort efter graviditetsvecka 12. Datainsamlingen gjordes genom att sex unga kvinnor intervjuades efter deras abort. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analyserades materialet. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att överväga och acceptera beslutet, att vara i behov av stöd och information, att inte förstå vad abortprocessen innebär samt att få minnen för livet.

Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp.

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn.Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva.

Bakgrund: Forskning visar att kvinnor har en fördröjd vårdkontakt vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt. Vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt krävs snabb vårdkontakt för att minska skadan på hjärtmuskeln och risk för död. Den fördröjda vårdkontakten hos kvinnor kan bidra till fysisk och emetionellt lidande.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i en akut hjärtinfarkt.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna analyserades utifrån Cronin, Ryan och Coughlans (2008) analysmetod.

Perinatal  psykisk  ohälsa  (psykisk  ohälsa  under  graviditet  eller  efter  förlossning)  drabbar kvinnor under en känslig period i livet. Forskning har tidigare fokuserat mer på psykisk ohälsa efter förlossning, men det är nu känt att psykisk ohälsa är vanligt även under graviditeten. För att kunna hjälpa kvinnor med perinatal psykisk ohälsa och stödja dem i föräldrarollen behöver barnmorskor  kunskap  om  hur  kvinnor  upplever  fenomenet.  Syftet  med  denna  studie  var  att belysa  kvinnors  upplevelse  av  perinatal  psykisk  ohälsa.  En  systematisk  litteraturstudie inspirerad av meta-syntes utfördes. Elva kvalitativa studier analyserades. Två huvudkategorier framkom, Att leva med perinatal psykisk ohälsa samt Att ta sig ur perinatal psykisk ohälsa.

Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans liv. Klimakteriet som även kallas övergångsåldern, är en period då kvinnans fysiologiska kropp genomgår hormonella förändringar. Tiden då klimakteriet infinner sig är individuellt. Vanligast är dock att klimakteriet infinner sig då kvinnan passerat en ålder av 40. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nordiska kvinnors upplevelser av klimakteriet.

Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre.

Att drabbas av och leva med hjärtsjukdom, innebär en förändrad livssituation för den insjuknade. Den hjärtsjuka människan ska lära sig att leva med en sjukdom som inkräktar på det vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. Fjorton internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. De sju kategorierna var: att vara för trött för att orka med sina sysslor, att känna sig mindervärdig och gråta över hur livet blev, att vara en besvikelse gentemot sin familj och andra, att inte bli trodd och ibland sakna förståelse, att känna rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och dö, att inte förstå och fråga sig varför jag drabbats och att acceptera sin sjukdom och se valmöjligheterna.

Missbruket av narkotika har under de senaste åren ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis också missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss på den yngre ålderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 år. Vi ansåg att den gruppen var intressant då vi vet att ungdomar i den ålderskategorin oftast testar narkotika för första gången. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio års period, samt hur stort problemet var i dagens samhälle.

Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys.

Att bli mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa kvinnors upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer, från diagnos till behandling. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv innehållsanalys genomfördes.