Mastektomi, en litteraturstudie om kvinnors upplevelser och känslor efter genomgången mastektomi vid bröstcancer samt hur kvinnor vill bli bemötta av vårdpersonal i samband med mastektomi.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fängelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fängelsevistelse är mycket bristfällig både internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgår främst ifrån män och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen på brottslingar och kriminalvårdens uppbyggnad. Studien inriktades på kvinnliga interners attityd till fängelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stämpling under fängelsevistelsen. 256 interner var vid tillfället placerade på olika anstalter i Sverige.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Dess behandlingar inverkar på kvinnors kroppsbild och sexualitet vilket påverkar välbefinnandet och samlivet med andra människor. För att som sjuksköterska kunna hjälpa och stödja dessa kvinnor är det viktigt att undersöka hur kvinnor upplever dessa omställningar. Syfte: Att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av sin kroppsbild och sexualitet efter en mastektomi och de bieffekter som medföljer. Metod: Litteraturbaserad studie med utgång i kvalitativa studier grundad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserats.

Örebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att få vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, Tillåtas vara delaktig i den första huvudkategorin och Påverkan och valmöjligheter, Självbestämmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver när och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid.

I industrialiserade länder är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 40 år. Hjärt- och kärlforskning har genom tiderna mest bedrivits utifrån män. Forskningen har uppenbarat skillnader mellan hur män och kvinnor upplever en hjärtinfarkt och det behövs mer undersökningar utifrån kvinnors perspektiv av hälsa och välbefinnande efter en hjärtinfarkt. Syftet med det här litteraturbaserade arbetet är att sammanställa och belysa kvinnors upplevelse av hälsa och välbefinnande tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med utgångspunkt från 12 kvalitativa artiklar.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar kvinnors möjlighet till karriärutveckling i mansdominerade branscher. En induktiv studie har genomförts där kvinnor i ledande positioner samt HR- chefer på respektive företag har intervjuats. Från det empiriska materialet formades en analysmodell. Det teoretiska arbetet inleddes sedan och mynnade ut i en modell om vad som kan påverka kvinnors karriärutveckling. Med hjälp av modellen analyserades det empiriska materialet.

Klimakteriet är en normal del av kvinnors liv när det inträffar vid 45-55 års ålder, inträffar det före 40 års ålder kallas det prematur menopaus. Många vårdgivare har ingen eller för lite kunskap om ämnet prematur menopaus och detta leder till osäkerhet både hos vårdgivare och vårdtagare. Vårdgivare behöver få en insyn i hur kvinnor upplever sin situation för att kunna ge så god vård som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av prematur menopaus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Att drabbas av endometriois kan påverka många aspekter i en kvinnas liv så som förmågan att få barn, det sexuella livet, sociala relationer och arbete. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Elva artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att leva med en ständig smärta; Att tro att smärtan som sjukdomen förde med sig var normal; Att känna smärta vid samlag och påverkan på kärleksrelationer; Att bli bemött med okunskap och oförståelse; Att känna sig kontrollerad och styrd av smärtan; Att känna lättnad över att få en diagnos och känna hopp inför framtiden. Resultatet visade att kvinnor kände en oro över orsaken till smärtan som sjukdomen förde med sig.

Introduktion. Varje år drabbas omkring 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Medianåldern för dessa kvinnor varierar mellan 40-75 år. Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för cancersjukdomar i det kvinnliga organet och både sjukdomstecken och behandlingsformer skiljer sig från varandra. Kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling är de tre huvudsakliga behandlingsformerna vid gynekologisk cancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.  Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

En fallstudie gjord med två mansdominerade organisationer där kvinnors identifiering på dessa undersökd. Resultatet påvisar att kvinnor mycket väl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor än män, för att känna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojämnt förhållande mellan kvinnor och män i organisationerna vertikalt. Männen klättrar uppåt medan kvinnorna stannar längre ner. Detta beror inte till största delen på organisationerna, utan på samhällets sociala normer och värderingar om kvinnligt och manligt..