Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i såväl Sverige som i övriga världen. I Sverige drabbas årligen omkring 7 000 kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv månader om året, diagnostiseras ett 20- tal kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion på grund av den psykologiska och den existentiella påfrestningen. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som bygger på nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts.

Cancer är en vanligt förekommande sjukdom som beräknas drabba var tredje svensk person. Den som drabbas av svår sjukdom ställs inför utmaningar såväl kroppsliga och existentiella som etiska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor upplever sin kropp vid cancersjukdom. Litteratursökningen skedde i CINAHL och PubMed och genererade totalt 14 studier. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv Analysen resulterade i fem kategorier; att känna att kroppens inre förändras, att leva med en främmande kropp, att förlora en del av sig själv, att inte kunna kontrollera eller lita på kroppen och att vara positiv till kroppen trots sjukdom.

Knäledsproblem är vanligt förekommande i Sverige såväl som i resten av västvärlden. Knäledsskador orsakade av yttre våld, artros och andra degenerativa sjukdomar är de vanligaste orsakerna till denna åkomma. Påverkad livskvalité, sjukskrivning från arbete, social isolering, smärta och allmänt lidande är konsekvenser som de drabbade personer kan uppleva. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå en operation med total knäplastik. Fem kvinnor som genomgått en total knäledsplastik de senaste tre månaderna deltog i studien.

Syftet med denna uppsats är att jämföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 år som intervjun har utvecklats är den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen är baserad på teorier om hur man uppnår en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken där den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att använda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, där vi har tagit fram frågor från teorierna och som vi sedan ställt till vårt material.Våra resultat visar att det finns många likheter i mäns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar även att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frågor och hur de agerar.

Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Att få ett cancerbesked och gå igenom en cancerbehandling är för de flesta kvinnor en traumatisk upplevelse. Kvinnorna behöver under hela sjukdomsprocessen få mentalt stöd från både anhöriga och från vården. För att vårdpersonal på ett bra sätt ska kunna stödja kvinnan och hennes anhöriga behöver de få en inblick i hur kvinnan upplever sjukdomen och sin nya vardag. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur bröstcancerpatienter upplever det mentala stödet efter avslutad bröstcancerbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 212-214) modell för litteraturstudie. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Professionellt stöd från vården, Information som stöd, Mentalt stöd från anhöriga och Vägen tillbaka. I diskussionen förs ett resonemang om kvinnors upplevelse av bristande information från vården, betydelsen av mentalt stöd från anhöriga samt vikten av att få träffa och få stöd av andra kvinnor som befinner sig i samma situation. Kunskap om dessa upplevelser förstärker sjuksköterskans förutsättningar att kunna möta denna patientgrupp och deras anhöriga på ett mer vårdande sätt, vidare kan den utgöra en grund för utveckling av bröstcancervården..

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor drabbas av. Tidigare studier indikerar att kvinnor upplever mycket starka känslor kring sjukdomen bröstcancer och att de har drabbats av den. Tanken av att förlora ett bröst är en av punkterna som bringar mycket ångest och lidande. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med självbiografiska böcker har utförts.

Bakgrund: De senaste 20 åren har bröstcancer ökat med 1,3 % i Sverige. Under behandling och tiden efter krävs stort stöd från omgivningen då den drabbade försetts i en livskris. Stödet är individuellt och kan vara både emotionellt, psykosocialt och praktiskt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under bröstcancerbehandling och tiden efter. Metod: Litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Urininkontinens innebär ett ofrivilligt läckage från urinblåsan och betraktas som en naturlig del av åldrande, både ur sjuksköterske- och patientperspektiv. Prevalensen av urininkontinens är störst hos äldre kvinnor, men förekommer även hos yngre kvinnor. Sjuksköterskor anser att den egna kunskapen om urininkontinens behöver utökas. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturstudie utfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Evans (2002) analysmetod.

Prehospital akutsjukvård är den vård och behandling som utförs i ambulansen eller på skadeplats, det vill säga innan patienten kommer till sjukhuset. Det ställs höga krav på ambulanspersonalen då miljön i det prehospitala mötet kan vara varierade och ske i stort sett var som helst. Patienter med hjärtinfarkt är en stor patientgrupp inom den prehospitala akutsjukvården och drabbar kvinnor och män i lika stor utsträckning. Under senare år har forskningen visat att kvinnors kranskärlssjukdomar skiljer sig från mäns, både när det gäller symtom och hur man ställer diagnos. Men forskningen visar också att många kvinnor har svårt att relatera sina symtom till en eventuell hjärtinfarkt.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ?accepterat? respektive ?färglös? där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ?färglösa? som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 ? 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strålbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebär såväl fysiska och psykiska svårigheter som resulterar i en förändrad kroppsuppfattning.

AbstractThis essay concerns young women´s point of view and discussions about rape and rape victims. The purpose was to examine young women´s view on rape and rape victims. By young women we mean 17 to 18 year-old-high school-students.Our main questions were how young women define rape, if there are any circumstances were they blame the victim and/or consider her less trustworthy and how they explain rape.This study is based on one qualitatively oriented group interview, with six young women, and four individual interviews, as compliment to the group interview. We have used our interviews and earlier research to answer our questions. The analysis is based on a feministic point of view and Nils Christies article on "ideal victims".The result that appeared was that the young women´s broad definition of rape narrows down through the different circumstances concerning the alcohol consumption, the woman´s way of living and what clothes she was wearing, the acquaintance-level between the victim and perpetrator and how the woman says "no" to sex.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter.