Bakgrund: Sedan 1975 när abortlagen i Sverige trädde i kraft, har kvinnor själva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvård tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och känslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors känslomässiga upplevelser av abort är därför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors känslomässiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie där nio artiklar samlades in och analyserades.

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Skönhetsideal är ett område som är aktuellt i dagens samhälle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan på framförallt kvinnor. Syftet med vår uppsats är att studera, förstå och förklara åtta unga kvinnors upplevelser och attityder till det rådande skönhetsidealet samt vad det är som påverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgått skönhetsförändringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i våra frågeställningar som är följande: (1) Hur upplever unga kvinnor det rådande skönhetsidealet? (2)Vad är drivkrafterna som gör att unga kvinnor genomgår skönhetsförändringar? Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade djupintervjuer med åtta unga kvinnor i Halmstad.

Titel: Solidariskt systerskap? ? Strategier för kvinnors empowerment genom mikrofinansFörfattare: Liv Bergmark och Emmi TaskinenHandledare: Cecilia Hansen LöfstrandTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: November 2007 ? Januari 2008Syfte och frågeställningar:Syftet med vår undersökning är att studera mikrofinansorganisationen Pro Mujers arbete med mikrofinans som en väg till empowerment för latinamerikanska kvinnor.Frågeställningar:?Hur arbetar Pro Mujer med mikrofinans??Vilka strategier använder Pro Mujer för att uppnå empowerment hos kvinnor??Vad finns det för möjliga hinder på vägen till empowerment?Metod och material:Våra metoder har varit litteraturgenomgång, innehållsanalys och e-postintervjuer. Vi har försökt att genomföra en e-postintervju med Pro Mujer men eftersom vi inte har fått svar från organisationen består vår empiri av texter från Pro Mujers hemsida som vi har analyserat genom innehållsanalys. Litteraturgenomgång har vi använt för att analysera texter och teorier om både mikrofinans och empowerment. I vår analys har vi framlagt ett kritiskt perspektiv av Pro Mujers representation av sitt arbete och sina kvinnliga låntagare genom patriarkatteori, svart feminism och Tredje världen feminism.Huvudresultat:Pro Mujer arbetar med mikrofinans och har fokus på kvinnor.

Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors inställning till delad föräldraledighet och kvinnors inställning till karriär. Den bygger på kvinnornas svar i materialet av 2009 års undersökning "Familj och arbetsliv på 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats där den beroende variabeln är positiv eller negativ inställning till delad föräldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som är relevanta för studien. De är främst indikatorer på karriärsinriktning och jämställdhetsattityd men även inställning till att skaffa barn, tidigare föräldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för.Modellerna är utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad föräldraledighet och karriär beroende på om de har barn eller ej.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Bakgrund: Sexuellt utnyttjade kvinnors fysiska och psykiska hälsa påverkas både kort- och långsiktigt av det sexuella övergreppet. Bland annat uppges problematik som ofrivillig barnlöshet, skador i underlivet, samt känslor av utsatthet, hjälplöshet, ångest och skuld. I studier framkommer att endast en mindre andel sexuellt utnyttjade kvinnor söker vård direkt efter övergreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuellt utnyttjade kvinnors upplevelser av övergreppet, bearbetningsprocessen och vården. Metod: En allmänt beskrivande litteraturstudie grundad på nio kvalitativa artiklar, som behandlade sexuellt utnyttjade kvinnors upplevelser.

SammanfattningSyfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär har granskats och analyserats för att svara på studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen för hjärtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smärta och obehag från rygg, nacke, hals eller käke.

I bakgrunden framkom att livet efter hjärtinfarkten innebar att leva i stor osäkerhet, vilket påverkade kvinnornas liv. Livsvärlden som de sällan reflekterade över gjorde sig påmind. Bristen på studier, som belyste kvinnors livsvärld tiden efter en hjärtinfarkt, skapade frågor om hur hälsan efter en hjärtinfarkt kunde förstås, främjas och stödjas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld under det första året efter en hjärtinfarkt. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar utfördes med hjälp av en manifest innehållsanalys.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett vanligt samhällsproblem i de flesta länder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lämnar en våldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i våldsamma relationer fastän våldet kan ha pågått en längre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar en kvinnas beslut att stanna i en våldsam nära relation. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rädsla och känslor av skuld och skam, där framförallt rädsla kan vara en faktor som håller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors känslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka känslor för männen samt deras förmåga att förlåta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas på grund av samhällets genusordning, att kvinnor är det underordnande könet vars prestationer inte värderas samma som männens.  Det visar sig också att kvinnors behov av bekräftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkätundersökning ifylld av kadetter på alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens är ett tämligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att männen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger även att de i högre grad känner konkurrens gentemot männen på grund av att Försvarsmakten är en organisation gjord av män för män och en frustration bland kvinnorna är uppenbara på grund av kvinnors och mäns olika förutsättningar i Försvarsmakten..

Bakgrund: Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Det kan drabba alla oberoende av ålder eller kön men urininkontinens är mer vanligt bland kvinnor. Urininkontinens har även sina sexuella konsekvenser. Ett tillfredsställande sexualliv har betydelse för människors välbefinnande och övriga hälsa. Sjuksköterska har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva välbefinnande trots besvären.

I dagens västerländska samhälle finns ett kroppsideal som påverkar unga kvinnors inställning och attityd till den egna kroppen. Kroppsidealet ställer krav på att kvinnan ska vara slank, solbränd och vältränad. Dessa ideal kan medföra att individen ej förmår att acceptera sin kropp. Syftet med denna enkätstudie var att jämföra unga kvinnors kroppsattityder beroende på utbildningsinriktning. Studien genomfördes med en enkät som innehöll Body Attitude Test (BAT) och Figure Rating Scale (FRS).

Denna studie påvisar en signifikant skillnad i hur kvinnor och män uppger att de går och rör sig genom två studerade grönområden. Ett utfall som är förväntat utifrån tidigare forskning som menar att kvinnors rörelsemönster begränsas av ett upplevt, såväl som reellt, hot om våld. Teorin om brist på trygghet och dess inverkan på rörelsefriheten benämns rädslans geografi, men det är dock tveksamt om teorin rädslans geografi räcker för att förklara hela den skillnad mellan kvinnor och män som uppmätts. Att identifiera eventuella andra faktorer kopplade till könstillhörighet som påverkar rörelsemönstren blir en uppgift för framtida forskning. Studien är utförd genom att analysera enkätsvaren för grönområdena Kungsparken och Guldheden i Göteborg framtagna för projektet ?Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska?. Analyserna är gjorda i ett geografiskt informationssystem genom att skapa ett index över tätheten av rörelser.