Vi har i vår uppsats undersökt kvinnoorganisationers betydelse för styrelseskicket i tre länder, Afghanistan, Rwanda och Sydafrika, i samband med en transition. Vi har tittat på en rad olika faktorer som i vilken omgivande kontext organisationerna verkar och vilken ställning kvinnan generellt sett haft i samhället före och efter transitionen. Vi har i vår analys utgått från Georgina Waylens teorier om kvinnoorganisationers betydelse för transitionerna i Sydamerika och de före detta sovjetiska staterna i Östeuropa. Hon menade att kvinnoorganisationer i Sydamerika har haft större betydelse vid transitionen än de i Östeuropa, men att de blivit marginaliserade i senare skeenden av transitionen. Hon pekar också på den omgivande kontexten som en vikig faktor för vad kvinnoorganisationerna betytt i de olika länderna, till exempel vilka rättigheter kvinnor haft innan och hur det civila samhället varit format.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.

Bakgrund: Hysterektomi innebär avlägsnande av livmodern och eventuellt närliggande organ som äggstockar och livmoderhals. Det är viktigt att ha i åtanke att livskvaliteten kan påverkas vid avlägsnande av livmodern. Livskvalitet definieras som en persons egna upplevelser och inre tillstånd.Syfte: Att beskriva kvinnors livskvalitet efter att ha genomgått en hysterektomi.Metod: Litteraturstudie baserad på nio artiklar. En systematisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PubMed och PsycINFO. En metod inspirerad av manifest innehållsanalys användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Fysisk livskvalitet: Smärta upplevdes i varierande grad hos kvinnor som genomgått en hysterektomi.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män.

Bakgrund: Omkring en av fyra graviditeter resulterar i missfall. Rent medicinskt är ett missfall som sker tidigt i graviditeten något som hamnar långt ner på prioriteringslistan inom sjukvården. För kvinnan däremot är det ofta en stor händelse som hon bär med sig genom hela livet och vårdpersonalens förhållningssätt kan påverka kvinnans upplevelse av missfallet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors utsaga om vårdpersonalens bemötande vid ett missfall. Metod: Litteraturstudie av två självbiografiska böcker som behandlar ämnet missfall.

Infertilitet är en utbredd problematik som drabbar många par världen över. Olika behandlingsformer finns att tillgå för att hjälpa infertila par att uppnå en graviditet. IVF-behandling är en vanlig behandlingsform. Många studier visar att IVF-behandling påverkar kvinnan mer än mannen psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplever processen att genomgå IVF-behandling.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

Sjukdomen Fibromyalgi är vanlig bland kvinnor och innebär symtom som bland annat kronisk och utbredd smärta samt trötthetssyndrom där behandlingen går ut på att lindra symtomen. Fibromyalgi är lågprioriterad inom hälso- och sjukvården och möts fortfarande av en viss skepticism. Detta gör att patienter med denna sjukdom riskerar att känna sig misstrodda och kränkta när de söker hjälp. Därför är det viktigt att sjuksköterskan skapar en bra vårdrelation för att inte kränka patientens värdighet. Fibromyalgi kan leda till en förändrad livsvärld, vilket gör att det är viktigt att få en ökad förståelse för denna patientgrupp.

Previous research and patient complaints to the Swedish Patient Support Committee shows that there is a lack of substance in the patient-nurse relationship. This may suggest that it can be difficult for health care to live up to health-care law which requires it to be of good quality, based on dignity and respect and designed so that the patient is an active participant and can make their own decisions when it comes to their health care. For a better understanding of what a dignified patient-nurse relationship is, this study aims to clarify what the patient values as good patient-nurse relationship and describe how they have experienced the patient-nurse relationship during their stay at an emergency care department. The study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, where the population consisted of patients who were cared for at an emergency care department in the County of Västmanland, Sweden during 2007. The sample consisted of 93 patients which were asked to answer a questionnaire.

Kranskärlssjukdom är en av våra stora folksjukdomar och en tredjedel av de som drabbas är kvinnor. Övervikt, bristande fysisk aktivitet, rökning och stress ökar risken för att insjukna och livsstilsförändringar spelar en mycket viktig roll för att minska risken att åter insjukna i kranskärlssjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap för att beskriva hinder och förutsättningar till livsstilsförändring samt vilket informations behov som finns beskrivet hos kvinnor som insjuknat i hjärtinfarkt och/eller genomgått PCI behandling. I denna systematiska litteraturöversikt ingick 17 vetenskapliga studier. I resultatet framkom att den korta vårdtiden påverkar kvinnors upplevelse av sjukdom.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården.

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanengällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras medböckernas innehåll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ettregelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Bakgrund: Årligen drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer och ca 1500 avlider. Den ökade andelen bröstcancerfall har lett till att kvinnorna idag erbjuds mammografiska hälsokontroller. Fördelen med mammografin är att tumören kan upptäckas redan som liten, innan den har hunnit sprida sig i resten av kroppen. Behandlingen kan då påbörjas i ett tidigt stadium. En del kvinnor upplever att undersökningen framkallar oro.