Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.

I alla tider har kvinnligheten varit starkt förknippad med graviditet och barnafödande, så även idag. Infertilitet är dock ett ökande problem i samhället och kvinnor kan inte längre ta sin fertilitet förgiven. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet. Studien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att leva med infertilitet väcker många känslor, att hantera kroppsliga förändringar och begränsningar, att påverkas av andra människors åsikter och förväntningar samt att vara osäker på behandling och behandlare.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som kunde sammanföras till fyra huvudkategorier: Att få diagnosbesked: Att lära sig leva med sjukdomen: Att leva i vardagen och Att oroa sig för framtiden. Resultatet visade att kvinnor som lever med diabetes typ 2 kunde uppleva diagnosbeskedet mycket olika, chockartat eller inte alls överraskande.

Uttrycket utbränd eller engelskans ?burnout? har förekommit som begrepp i århundraden, men inom vetenskapliga sammanhang är det relativt nytt. Personerna tänjer sig för att hitta lösningar på problem de stöter på. Ansträngningarna ger dock inte alltid resultat och besvikelserna kan bli påtagliga. Efter en tid kan personerna hamna i tydlig obalans med känslor av trötthet, negativism och nedstämdhet, det är en sjukdom som successivt och kontinuerligt breder ut sig och tvingar in människor i onda cirklar som det är svårt att ta sig ur.

Uttrycket utbränd eller engelskans "burnout" har förekommit som begrepp i århundraden, men inom vetenskapliga sammanhang är det relativt nytt. Personerna tänjer sig för att hitta lösningar på problem de stöter på. Ansträngningarna ger dock inte alltid resultat och besvikelserna kan bli påtagliga. Efter en tid kan personerna hamna i tydlig obalans med känslor av trötthet, negativism och nedstämdhet, det är en sjukdom som successivt och kontinuerligt breder ut sig och tvingar in människor i onda cirklar som det är svårt att ta sig ur. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors och mäns upplevelse av utbrändhetsprocessen. Studien har resulterat i fyra kategorier: att känna energiförlust och uppleva stress på arbetet, att anklaga sig själv och känna sig otillräcklig, att vara sårbar och känna sig osynlig, att vara engagerad och tycka om sitt arbete. Resultatet i litteraturstudien kan bidra till att få ökad kunskap hur män och kvinnor som går igenom utbrändhetsprocessen upplever detta.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Uppsatsen fokuseras kring högskoleutbildade kvinnor som befinner sig i en specifik arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Åtgärden har en inriktning mot lärande och kompetens, kombinerat med arbetspraktik. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fem av de kvinnliga deltagarna i åtgärden. Dessa kvinnors upplevelser av sitt lärande och de erfarenheter de gör är en av grundstenarna i arbetet. Resultatet av detta arbete tyder på att det kan ha betydelse att du är kvinna för att få ett arbete på en allt hårdare arbetsmarknad, en arbetsmarknad med allt större förutsättningar för selektering utifrån andra faktorer än formell kompetens.

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor är i en unik position för att hjälpa kvinnorna med anpassningen till de förändringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förändring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva veten¬skapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvär, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.

Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer.

Våld i nära relationer existerar i de flesta samhällen och förekommer bland såväl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har främst ägnats åt mäns våld mot kvinnor där offret ofta orsakas stort lidande. Men våld som konfliktlösningsmetod är inte förbehållet män utan används även av kvinnor. En kartläggning av mäns och kvinnors våld i nära relationer i en svensk allmänpopulation planeras och ett frågeformulär har sammansatts och översatts från engelska. Denna uppsats ingår i valideringsstudien av formuläret.

Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka missbrukande kvinnors tankar kring och upplevelser av samhällets och nätverkets bemötande samt attityder till kvinnligt missbruk. För att besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes fem intervjuer med kvinnor som missbrukat främst alkohol. I analysen granskades resultatet utifrån genusperspektiv, stämplingsteori samt teorier om bemötande. Då det inte fanns någon tidigare forskning som direkt berörde studiens syfte användes närliggande forskning. Den tidigare forskningen visade att män och kvinnor i vårt samhälle bemöts på olika sätt.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.