Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld.

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning.

Arbetets art: Magisteruppsats.Program/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatal hälsa ?Examensarbete II/ OM 1660.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Varje år dör ungefär 150 kvinnor i Sverige på grund av cervixcancer. Ändå har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta är det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivå om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gå på regelbundna cellprovtagningar påverkade deltagandet i dessa undersökningar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie.Resultat: Studien tar upp kunskapsläget hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivån av cervixcancer.

I Nicaragua utsätts varannan kvinna för fysiskt våld av en partner vid minst ett tillfälle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning är under 17 år och vart fjärde nyfött barn föds av en mamma som är under 18 år. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det våld de har utsatts för av en partner och hur våld i nära relationer påverkar unga kvinnors möjligheter att bestämma över sin sexualitet och användningen av preventivmedel. Syftet var också att undersöka vad som finns skrivet om detta ämne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgående intervjuer med unga kvinnor som upplevt våld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

Syftet med den här studien har varit att undersöka om det finns några skillnader i hur män och kvinnor uppfattar risk. För att uppnå detta syfte har två hypoteser formulerats som behandlar mäns och kvinnors inställning till risker kopplade till omvårdnad, ekonomi och risk i form av ett aktivt val. Dessa hypoteser baseras i första hand på tidigare teorier av Gustafson och Enander & Jakobsen. De teoretiska resonemang som förs i studien handlar om att kvinnor och män har olika syn på risk och att de fokuserar på skilda saker när de ombeds definiera risk. Den metod som använts är en kvantitativ metod baserad på en postenkät som skickades ut år 2008 och som ingår i ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet i Östersund.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar unga kvinnor, och flera hundra kvinnor under fyrtio år får diagnosen varje år. Denna studie har valt att belysa unga kvinnors upplevelser av att drabbas, då dagens forskningsläge framförallt belyser äldre kvinnors upplevelser. Denna studie är gjord på kvinnor mellan 29-50 år. Orsaken till bröstcancer är idag inte klarlagd, men det finns teorier om vad som kan påverka uppkomsten. Att drabbas av bröstcancer som ung påverkar hela kvinnans livssituation och det sker en rad kroppsförändringar i samband med behandlingen.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten.

Förlossning som avslutas med sugklocka är den vanligaste instrumentella vaginala förlossningen i Sverige. Orsaken till att sugklocka används är att barnet har en hotande fosterasfyxi eller att modern drabbats av värksvaghet. Det finns få studier som belyser kvinnors upplevelser av att ha genomgått en förlossning med sugklocka. Studiens frågeställning är: Är det alltid ett trauma eller kan det upplevas som positivt att få hjälp att avsluta förlossningen? Vad kan påverka utfallet av förlossningsupplevelsen? Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutas med sugklocka.Åtta förstföderskor intervjuades, 10-15 månader efter sin förlossning, om deras upplevelse av att ha blivit förlösta med sugklocka.

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, och för många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuell forskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiska hälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antal sökkombinationer. Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade. Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vid nästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna är mastektomi. Förlusten av bröstet kan påverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsättningar, därför har hon ett stort behov av både omvårdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys ur ett manifest perspektiv.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.