Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Denna uppsats är en studie som visar vilken relation svensklärare har till ?det vidgade textbegreppet? och hur de förhåller sig till filmen som en del av ?det vidgade textbegreppet?. ?Det vidgade textbegreppet? är en relativt ny syn på vad ordet text innebär, där bland annat film, musik, drama och det talade språket även benämns som texter. Uppsatsen inleds därför med att redogöra för vad skolans styrdokument säger om ett vidgat textbegrepp för att sedan följas upp med utdrag ur svensklärarföreningens årsskrift där nya förhållningssätt till texter presenteras.

BakgrundEndometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på upp till 15 procent. Den uppstår när vävnad som liknar livmoderslemhinnan fäster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det främsta symtomet är smärta i bäcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den säkraste metoden för att ställa diagnos är laparoskopi.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika.

Bakgrund: Cirka 70 % av alla kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Forskning visade att det fanns en rädsla hos vårdpersonalen för att ta upp problemet med kvinnorna. Vårdpersonal har ett ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våldet som kvinnan upplevt. Syfte: Syftet var att belysa fysiskt våldsutsatta kvinnors upplevelser av vad som kännetecknar en god vårdrelation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, detta med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik får rörelserestriktioner i tre månader. Förutom den fysiska begränsningen efter ett trauma som höftfraktur påverkar även restriktionerna aktivitetsförmågan på olika sätt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?känsla av att vara utelämnad? och ?rädsla och osäkerhet gjorde att världen krympte?.

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler.

Uppsatsen belyser olika händelser som finns beskrivna i tre olika dystopiska filmer från 2000-talet. Uppsatsen jämför händelser i filmerna med historiska och nutida händelser i vårt samhälle. Uppsatsen försöker även visa om filmerna visar trovärdiga framtidsscenarion..

The focus of this study is on the nature of social support from the rape survivor's perspective. Research has shown that social support is essential to the survivor's ability to recover from rape and that it acts as a powerful tool for the survivor to effectively deal with the PTSD symptoms that follow rape. The research also shows that survivors often receive or interpret reactions after a rape as negative. Hence, these reactions can be detrimental tothe healing process.Qualitative interviews with six women on their experience of social support after rape form the base of this study and Anthony Giddens terms ontological security, fateful moments and bodily self-management are a part of the analytical apparatus. Rape is commonly analyzed from a feminist perspective.

Hur viktig är relationen mellan filmare objekt och publik? Uppfattar betraktaren en film annorlunda utifrån hur denna relation ser ut? Genom en enkätundersökning via internet har ett Hur viktig är relationen mellan filmare objekt och publik? Uppfattar betraktaren en film annorlunda utifrån hur denna relation ser ut? Genom en enkätundersökning via internet har ett tjugotal personer fått svara på frågor angående deras känslor och tolkningar av tre olika filmersom var redigerade utefter tre olika exempel på relationen mellan filmare, objekt och publik. Jag har undersökt vilken av dessa filmer som har förmedlat informationen och behandlat ämnet på bäst sätt. Respondenterna i undersökningen har fått svara på frågor om hur de anser att personerna i filmerna framstår i de olika versionerna och vilken av dessa filmer som varit mest intressant och bäst lämpad för att berätta om dessa människor. Jag har tittat närmare på hur denna relation har förändrat filmens budskap och dess påverkan på betraktaren.tjugotal personer fått svara på frågor angående deras känslor och tolkningar av tre olika filmersom var redigerade utefter tre olika exempel på relationen mellan filmare, objekt och publik.Jag har undersökt vilken av dessa filmer som har förmedlat informationen och behandlatämnet på bäst sätt.

Uttalad förlossningsrädsla finns i dag hos ca 20 % av gravida kvinnor I Sverige. Det är naturligt att kvinnor känner viss rädsla inför en förlossning men vid uttalad förlossningsrädsla är det en svårare grad av rädsla som kan härledas både till upplevelser före, under och efter förlossningen. Över hela Sverige finns så kallade Aurora mottagning där kvinnor behandlas specifikt för sin förlossningsrädsla. Barnmorskor har en central roll vid förlossningen för att inte orsaka kvinnorna lidande i vårdmötet. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där barnmorskans upplevelser av att vårda och praktiskt handhavande av en förlossningsrädd kvinna under förlossningen studerats.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och öka förståelsen för processen kring produktplacering i film. Mer specifikt syftar uppsatsen till att analysera samarbetet i denna form av nätverk. Metod: Studien är designad utifrån en föreställning om produktplacering som en kommunikationsform där samarbete är centralt. Tillvägagångssättet består i huvudsak av en fallstudie av en svensk film. Resultatet från fallstudien kompletteras med tidigare studier, av mer allmän art, för att (i viss mån) kunna generaliseras.

Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling.

Klimakteriet är något som alla kvinnor förr eller senare går igenom, och kännetecknas främst genom att menstruationerna upphör och att kvinnan slutar vara fruktsam. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet. Totalt valdeselva kvalitativa artiklarur databaserna Cinahl och PubMed. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att uppleva okontrollerade förändringar, att kunna hantera och känna glädje över klimakteriet, att inte förstå eller bli förstådd, samt att uppleva åldrande.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Ungefär 8400 kvinnor får diagnosen varje år i Sverige. Sjukdomen leder i många fall till fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser och att få diagnosen kan innebära stora livsförändringar. Kännedom om bröstcancerpatienters upplevelser av behov kan bidra till att sjuksköterskor bättre kan tillgodose omvårdnadsbehoven. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja kvinnorna genom att informera och utveckla en god vårdrelation med patienten under hela sjukdomsperioden.Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod En litteraturstudie valdes som metod.