Uppsatsens övergripande problematik handlar om normalitet och avvikelse och deras betydelse för vad som kommer att uppfattas som gott och dåligt moderskap. Studiens specifika syfte är att undersöka hur några kvinnor, vars livsstil på olika sätt avviker från det "normala", förhåller sig till och formulerar sig kring sitt moderskap och samhälleliga förväntningar på detsamma.Mitt material bygger på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fem mödrar vars levnadsförhållanden och ideal i flera avseenden avviker från generella normer kring t ex arbete, boende och drogbruk.Jag utgår från den sociologiska synen på avvikelse som ett resultat av samhällets behov av avvikare för att upprätthålla den etablerade ordningen. Då kvinnor som avviker från olika normer vanligen anses vara olämpliga som mödrar utgår jag i min diskussion från att kvinnorna jag studerat kan antas uppfatta sig misskrediterade som mödrar och därmed sannolikt söker rättfärdiga sitt moderskap.I min analys av kvinnornas formuleringar kring moderskap illustrerar jag hur kvinnorna med hjälp av försvarsmetoder som "förklarande redovisningar" och "sociala jämförelser" kan vända potentiella misskrediterande beteenden till positiva egenskaper och på så sätt framhäva roller som goda mödrar. Jag belyser också hur kvinnorna utnyttjar det moderna moderskapets komplexa balansgång mellan traditionella och moderna värderingar genom att välja att presentera den modersroll som passar bäst för situationen och sammanhanget och hur detta resulterar i att kvinnorna upprätthåller och reproducerar traditionella normer och roller samtidigt som de tar avstånd från och motsätter sig desamma.Studien visar att de "avvikande kvinnorna" i stor utsträckning framställer sitt moderskap genom att ta fasta på och framhäva traditionella modersroller..

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Syftet med denna uppsats var att få förståelse för vilka sociala faktorer som leder till att misshandlade kvinnor bryter upp från ett misshandelsförhållande samt hur själva uppbrottsprocessen ser ut. Frågeställningarna var: Vilka mekanismer är det som antingen leder kvinnan mot ett definitivt uppbrott eller som håller henne tillbaka, kvar i förhållandet? Hur ändrar kvinnorna sina tolkningar av sin situation och sina reaktioner på våldet och mannen så de tar sig ur förhållandet? Hur påverkar stöd och hjälp från andra uppbrottet? Jag utgick från en kvalitativ metodansats och intervjuade sju kvinnor. Som grund för uppsatsens teoretiska del låg det symbolisk interaktionistiska perspektivet samt uppbrottsprocessen. Teorier kring förälskelse och kärlek samt kön och makt ställde äktenskapets roll och assymmetriskt rollövertagande i centrum.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år. Metoderna för att upptäcka och behandla bröstcancer förbättras, vilket leder till att fler och fler kvinnor lever efter genomgången bröstcancerbehandling. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva efter bröstcancerbehandling. Ansatsen i litteraturstudien var kvalitativ och analysen i studien resulterade i fyra huvudkategorier, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på livet, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på kroppen, Upplevelsen av att vara frisk men ändå sjuk och Upplevelsen av ensamhet. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till hur de här kvinnorna upplever sin nya situation, då den är väldigt annorlunda än den var tidigare och att använda sig av livsvärldsperspektivet för att på ett bättre sätt möta de här kvinnorna i vården..

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett omfattande folkhälsoproblem både i världen och i Sverige. Tolv procent av den svenska befolkningen drabbas av dessa sjukdomar. Det finns stora könskillnader i forskningen kring detta område där kvinnor är en grupp som är underrepresenterade. Studier har visat att kvinnor uppsöker vård i ett senare stadium eftersom deras upplevda symtom vid hjärtinfarkt och förståelse för dem är svårare att tolka för kvinnorna själva. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors förståelse och upplevelser av sina symtom vid hjärtinfarkt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Tonårsaborter har ökat i Sverige under de senaste åren. Enligt forskning bär de unga kvinnorna med sig många känslor efter ingreppet, men det är inte längre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonårsaborter numera är så vanliga är det viktigt att lägga fokus på de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vårdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vårdpersonal i samband med en abort. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.