Bröstcancer är en vanlig cancerform i Sverige idag. Vid en operation där en borttagning av en brösttumör är nödvändig kan en kvinna tvingas ta bort ett bröst eller i sällsynta fall båda. Varje förändring i kroppen medför en förändring av människors tillgång till livet. En kvinna som tvingas genomgå en bröstoperation kan ha mycket att anpassa sig till i sin förändrade situation, kroppsligt, emotionellt och socialt. Syftet med studien var att belysa bröstcancerdrabbade Kvinnors anpassning till sin livssituation efter att ha tagit bort ett eller båda brösten.Åtta vetenskapliga artiklar har använts till studien.

Syftet med studien var att undersöka fallrelaterad self-efficacy mätt med Falls Efficacy Scale (Swedish version) (FES(S)) samt att beräkna rekommenderade referensvärden för totalpoängen på FES(S) hos friska äldre män och Kvinnor indelade i åldersgrupperna 65-75 år samt > 75 år. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns några skillnader i resultatet mellan åldersgrupperna samt mellan män och Kvinnor.Undersökningsgruppen bestod av totalt 70 individer över 65 års ålder, varav 45 var Kvinnor och 25 var män. Testdeltagarna kontaktades via PRO i Uppsala. Även vänner och bekanta till författarna deltog i studien. Testdeltagarnas fallrelaterade self-efficacy undersöktes med hjälp av instrumentet FES(S), där testdeltagarna fick skatta hur säkra de känner sig på att utföra 13 olika vardagsaktiviteter utan att falla, maximal poäng 130.Resultatet visade att det rekommenderade referensvärdet för totalpoängen på FES(S) blev 124 poäng för Kvinnor i åldern 65-75 år och 126 poäng för män i samma ålder.

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler Kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att Kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

Studiens syfte var att undersöka självkänsla och skillnader i självkänsla mellan män och Kvinnor. Studien belyser även hur låg respektive hög självkänsla påverkar individers livskvalitet. Då metoden är både kvantitativ och kvalitativ kan intressanta jämförelser göras mellan resultaten från enkätundersökningen och intervjuundersökningen då de avsåg att studera samma ämnen.Tidigare forskning har indikerat att män har högre självkänsla än Kvinnor (McMullin, Cairney, 2004). Den aktuella studiens resultat visade dock ingen signifikant skillnad mellan män och Kvinnors självkänsla i enkätundersökningen. Intervjuundersökningen visade att män uppfattar en skillnad mellan könen till männens fördel, detta gjorde dock inte Kvinnorna.Enligt Rosenberg (1962) påverkas individers livskvalitet negativt av låg självkänsla.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan på Kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att många Kvinnor med endometrios upplevde negativ påverkan på många aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom.

Bakgrund: I Sverige föds det varje år ca 200 barn med LKG (läpp- käk- gomspalt). Ett rutinultraljud utförs i graviditetsvecka 18-20 på alla gravida Kvinnor. Syftet med undersökningen är att datera graviditeten inte att diagnostisera organ och extremitets missbildningar. På grund av avancerad teknik upptäcks ibland LKG vid denna screening. Detta medför att Kvinnorna redan tidigt i graviditeten vet att barnet de väntar har LKG.

Sannolikheten att Kvinnor kommer komma i kontakt med sjukvården och vårdpersonal någon gång under livet är stor. Upplevelsen av Kvinnornas möten med vårdpersonal kan vara av både positiv och negativ karaktär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vårdbehövande Kvinnor upplevde sina möten med vårdpersonalen. Studien grundar sig på 22 vetenskapliga artiklar som alla svarade mot syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier som alla beskrev Kvinnornas upplevelser av möten med sjukvårdspersonal: Att bli sedd och bekräftad, Att kompetent personal ökar den ömsesidiga tilliten, Att uppleva motstånd och inte tas på samma allvar som män, Att uppleva misstroende från vårdpersonal och Att inte få tid och lämnas med oro och frågor.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kvinnan i beslutet att söka sjukvård. Vidare var syftet att beskriva vilka upplevelser Kvinnor som genomgått hjärtinfarkt hade innan Kvinnorna beslutade sig för att kontakta sjukvården. Underlag till systematiska litteraturstudien söktes i referensdatabaser. Inkluderade artiklar i studien skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt tillgängliga i fulltext via Internet.

Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder gymnasieeleverna i Norrköpings kommun har till homosexualitet, om attityderna till homosexuella män skiljer sig från attityderna till homosexuella Kvinnor, samt om attityderna skiljer sig mellan könen. Studien bygger på en enkätundersökning av 208 stycken gymnasieelever i årskurs 1-3 och stickprovet valdes genom klusterurval. Den teoretiska utgångspunken är Anthony Giddens förklaring av Robert Connells genusordning samt en strukturfunktionalistisk förklaring av avvikande beteende. Enkäten konstruerades och analyserades med utgångspunkt i Likert-skalan vilket är ett väletablerat och populärt mätinstrument för attitydundersökningar. Genom att Likert-skalan är en summationsskala erhöll varje respondent en totalpoäng som i sin tur blev en kvantifierad indikator för dess attityd.Resultatet i studien visar att respondenterna har en generellt positiv inställning till homosexualitet.

Socialt stöd beskrivs som att personer upplever att andra människor bryr sig om honom eller henne, detta genom att visa att personen har ett värde och är uppskattad. Stöd och närvaro har en stor betydelse vad gäller personers upplevelser av situationen i samband med sjukdom. Fokus för denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa den kunskap som finns kring de områden där Kvinnor med bröstcancer känner stöd i ett socialt sammanhang. Därför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva hur Kvinnor med bröstcancer upplever socialt stöd. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier med inifrånperspektiv.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos Kvinnor och den ärftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den ärftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 års ålder. Idag erbjuds Kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvärld, vid risk för att utveckla ärftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning på kvalitativa artiklar.

Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhetoch sjukskrivningar och drabbar ofta Kvinnor i s.k. höganspänningsyrken.Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är bådeomvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsenvar att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterarstressen. Sex Kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetslivsamt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematiskanalys.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland Kvinnor i såväl Sverige som i övriga världen. I Sverige drabbas årligen omkring 7 000 Kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv månader om året, diagnostiseras ett 20- tal Kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion på grund av den psykologiska och den existentiella påfrestningen. Syftet med studien var att belysa Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som bygger på nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts.

Varje år föds barn runt om i världen som ett resultat av ägg- och spermiedonation. I Sverige är äggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation är reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstämdhet som rapporteras från heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller spermiedonation. Deltagarna i studien var män och Kvinnor som genomgått ägg- eller spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar Kvinnor och en av behandlingsformerna är mastektomi. Förlusten av bröstet kan påverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsättningar, därför har hon ett stort behov av både omvårdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa Kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys ur ett manifest perspektiv.