Sök:

Sökresultat:

6974 Uppsatser om Kvinnor som utsatts för vćld - Sida 7 av 465

Stalkning ? olaga förföljelse : Polisens bemötande av stalkningsoffer

Stalkning, systematisk förföljelse Àr ett brott som ökar i Sverige, nÀrmare 150 000 personer utsÀtts varje Är visar BrÄ (2006) i en undersökning. Stalkningsoffrens tillvaro pÄverkas kraftigt och mÄnga Àr rÀdda. En tredjedel av stalkningsoffren anmÀler förövaren men det finns brister i handlÀggningen av stalkningsÀrenden eftersom de inte prioriteras av rÀttsvÀsendet. Okunskap om brottets komplexitet och det lidande som brottsoffren utsÀtts för Àr vanligt bland poliser. Ny lagstiftning kommer dock att ge polis och Äklagare möjligheter att agera kraftfullt i framtiden.

En kvalitativ innehÄllsanalys om hur informationen ser ut i olika svenska medier angÄende tjejers och kvinnors knÀproblem

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gÄnger sÄ ofta av knÀskador mot vad pojkar gör. I den hÀr uppsatsen granskar jag dÀrför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan fÄ information om hur knÀskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..


En jÀmnare spelplan? : En kvantitativ studie av kvinnor och mÀns exponering i TVs sportbevakning. En jÀmförelse mellan Är 1998 och 2012.

Syfte och frÄgestÀllningar: Att studera huruvida sÀndningsutrymmet för kvinnor respektive mÀn i TV:s sportbevakning förÀndrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid fÄr kvinnor i förhÄllande till mÀn i TVs sportbevakning Är 2012 jÀmfört med Är 1998?? Vilka sporter förekommer i sÀndningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av mÀn och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 24 sportsÀndningar frÄn SVT.Huvudresultat: MÀn har behÄllit sin dominans samtidigt som kvinnor nÀrmat sig nÄgot, men har fortfarande lÄngt kvar..

Symptombild vid hjÀrtinfarkt hos kvinnor : en litteraturstudie

Bakgrund: Definition för hjÀrtinfarkt Àr nekros i myokardiet pÄ grund av ischemi. Varje Är dör 7.2 miljoner mÀnniskor i vÀrlden av hjÀrtinfarkt, av dessa Àr 3.4 miljoner eller 47 procent kvinnor. I hÀlso och sjukvÄrdslagen finns reglerat som lag följande text, ?MÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden Àr en god hÀlsa och en vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen?. VÄrtagaren ska oavsett hudfÀrg, kön etc.

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING I ETIOPIEN - Varför pĂ„gĂ„r det fortfarande?

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Àr en skadlig sedvÀnja med rötter lÄngt tillbaka i tiden och i Etiopien berÀknades prevalensen Är 2013 vara 74%, trots lagstiftning och olika organisationers aktiva arbete för dess utrotande. I svensk sjukvÄrd möter sjuksköterskan mÄnga kvinnor som utsatts för ingreppet och det behövs dÄ ökad kunskap om sedvÀnjan samt relaterande attityder och pÄverkande faktorer. Detta för att kunna ge bÀsta bemötande och omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer och attityder relaterade till kvinnlig könsstympning, i Etiopien.Metod: En litteraturstudie som granskar tidigare studiers resultat kring kvinnlig könsstympning i Etiopien, genomfördes. BÄde artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades.Resultat: Resultatet presenterades under tvÄ kategorier ? PÄverkande faktorer samt Argument för och emot kvinnlig könsstympning ? vilka hjÀlptes Ät att besvara syftet.Slutsats: Arbete för att öka medvetenheten kring sedvÀnjans skadliga konsekvenser görs i Etiopien genom utbildning och spridning av kunskap kring hÀlsokonsekvenser och de mÀnskliga rÀttigheterna.

Kvinnor som stannar

Varje dag lÀser, hör och ser vi frÄn massmedia om kvinnor som blir utsatta för vÄld av mÀn i olika former. Via massmedia förmedlas det till samhÀllet och allmÀnheten om kvinnor som blir vÄldtagna, misshandlade och verbalt vanÀrade. I denna rapport har vi valt att inrikta oss pÄ den grupp vÄldsutsatta kvinnor som stannar kvar i en otrygg partnerrelation, dÀr de inte kan kÀnna sig trygga i sitt eget hem. De som blir utsatta av vÄld av sin egen man. Vi har inhÀmtat och lÀst in oss pÄ material som belyser Normaliseringsprocessen, Stockholmssyndromet och Duluth-modellen detta för att fÄ en djupare förstÄelse om varför kvinnor stannar.

En riktig skÀrgÄrdsbo : en etnologisk studie om kvinnor, kön och kompetens i Roslagen

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Kvinnor och auktorisation : -en omöjlig kombination?

Denna uppsats behandlar varför det Àr fÀrre kvinnor Àn mÀn som auktoriserar sig. Syftet med uppsatsen Àr att se vad som kan ligga bakom detta fenomen och om byrÄerna gör nÄgot för att motverka detta. Förslag till ÄtgÀrder kommer Àven att bearbetas. För att kunna lösa denna frÄga intervjuade vi kvinnor med olika befattningar pÄ idag tvÄ ledande revisionsbyrÄer. UtifrÄn dessa samt utifrÄn vÄr analys har vi kunnat dra en övervÀgande slutsats.

BEHOV AV INFORMATION OCH STÖD HOS KVINNOR MED BRÖSTCANCER

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov mÄste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet Àn Àldre.

Stress och högkÀnslighet hos studenter : En jÀmförande studie mellan kvinnor och mÀn

Syftet var att undersöka högkÀnslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jÀmförande studie mellan grupper (kvinnor och mÀn). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkÀt. Urvalet var ett tillfÀllighetsurval av kvinnor och mÀn i Äldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 mÀn och 91 kvinnor.

MÀns vÄld mot kvinnor : Det ideella arbetet och den rÄdande könsmaktsordningen

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att omhÀnderta kritiskt skadade patienter som utsatts för trauma : En intervjustudie

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att omhĂ€nderta kritiskt skadade patienter som utsatts för trauma. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades och en kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes för att analysera intervjuerna. Analysen resulterade i sex kategorier; KĂ€nslomĂ€ssiga reaktioner vid omhĂ€ndertagandet,Yrkeserfarenhet och kunskap skapar trygghet, Det strukturerade arbetssĂ€ttet och samarbetet, Inge trygghet genom att informera patienten, SvĂ„righeter vid bemötande och kommunikation med nĂ€rstĂ„ende, Behov av Ă„terkoppling, reflektion och Ă„terhĂ€mtning. Deltagarna beskriver hur erfarenhet och kunskap skapar trygghet och motverkar stress, att samarbetet med kollegor och andra yrkesgrupper Ă€r av stor vikt för ett optimalt omhĂ€ndertagande och att mötet med patient och nĂ€rstĂ„ende stĂ€ller krav pĂ„ ambulanssjuksköterskans förmĂ„ga att kommunicera och skapa tillit. Efter larmet Ă€r ambulanssjuksköterskan i behov av Ă„terkoppling och kamratstöd för att Ă„terhĂ€mta sig och dra lĂ€rdom av omhĂ€ndertagandet.

Patienters upplevelser av psykiatrisk tvÄngsvÄrd

TvÄngsvÄrd inom psykiatrin tillÀmpas runt om i vÀrlden nÀr patienter inte bedöms kunna fatta adekvata beslut om sin egen omvÄrdnad. TvÄngsÄtgÀrder Àr ett mycket kÀnsligt förfarande dÀr patienten lÀtt utsÀtts för övergrepp och krÀnkningar nÀr ÄtgÀrder vidtas utan hans eller hennes medgivande.Vi ville belysa patienters erfarenheter av tvÄngsÄtgÀrder inom psykiatrin och pÄ sÄ vis ta reda pÄ om eller hur vÄrdpersonal skulle kunna tillÀmpa denna kunskap för att förbÀttra vÄrden.Denna systematiska litteraturstudie har gjorts med syftet att ta reda pÄ hur dessa patienter upplever de tvÄngsÄtgÀrder som de utsatts för.Studien omfattar sju artiklar som berör Àmnet och har valts ut frÄn tre databaser, PubMed, PsycInfo och Cinahl, frÄn sökkriterierna ?commitment of mentally ill?, ?psychiatric patients?, ?involuntary commitment? och ?attitude?, beroende pÄ vilka termer databasen rekommenderade. Artiklarna analyserades och fyra gemensamma teman belystes.Resultaten tyder pÄ att mÄnga krÀnkningar sker vid tvÄngs-omhÀndertagande, men att flertalet patienter i efterhand accepterar den tvÄngsvÄrd de utsatts för. De aspekter som pÄverkar upplevelsen positivt tycks vara god information, goda relationer med personalen samt delaktighet i vÄrden.

Backtesting av VaR för OMXS30 : UtvÀrdering av GARCH-modellers Value-at-Risk-prediktering

Syfte och frÄgestÀllningar: Att studera huruvida sÀndningsutrymmet för kvinnor respektive mÀn i TV:s sportbevakning förÀndrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid fÄr kvinnor i förhÄllande till mÀn i TVs sportbevakning Är 2012 jÀmfört med Är 1998?? Vilka sporter förekommer i sÀndningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av mÀn och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 24 sportsÀndningar frÄn SVT.Huvudresultat: MÀn har behÄllit sin dominans samtidigt som kvinnor nÀrmat sig nÄgot, men har fortfarande lÄngt kvar..

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->