Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor i vÀrlden. Varje Är fÄr cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet pÄverkas vid sjukdomen bröstcancer och det Àr en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien Àr en litteraturstudie baserad pÄ kvalitativa artiklar.

Sammanfattning Gymkultur i förÀndringKvinnogym Denna uppsats undersöker med hjÀlp av intervjuer samt observationer hur olika individer ser pÄ gymkulturen och dÄ frÀmst hur kvinnor som trÀnar pÄ kvinnogym ser pÄ gymkultur. Genom att intervjua fem kvinnor som har trÀnat pÄ unisexgym men som nuvarande trÀnar pÄ kvinnogym har frÄgor om de olika typerna av gym och gymkultur diskuterats. Genom observationer av olika gym har Àven gymkulturen pÄ unisexgymmen studerats för att nÀrmare kunna se skillnader mellan de bÄda typerna av trÀningslokaler. En fenomenologisk ansats har anvÀnts och dÄ frÀmst genom Sara Ahmeds ?Queer phenomenology?.Slutsatser kunde dras att kvinnorna ansÄg mÀnnen som störande och att kvinnorna kÀnde sig uttittade pÄ unisexgymmen.

Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete dÄ de anses överlÀgsna mÀn i att generera sÄvÀl förbÀttrad hÀlsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som frÀmst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag Àr centralt: kvinnors villkor ska definieras pÄ grÀsrotsnivÄ, sÄvÀl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor dÀrmed ges förutsÀttningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan pÄ kvinnornas livssituation, och pÄ deras sjÀlvuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras sjÀlvtillit vÀxt dÄ isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de nÄgot ökat sitt inflytande i familjen. En kritik Àr att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, dÄ projektet inte beaktar strukturella frÄgor, som t ex könsarbetsdelning.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser stÀlls varje Är i Sverige. UngefÀr 7000 av dessa Àr kvinnor som drabbas av nÄgon form av bröstcancer. Detta innebÀr att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet Àr att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.Metod: För att besvara studiens syfte anvÀndes systematisk litteraturstudie som metod.

Bakgrund: MÀnniskan Àr idag betydligt mer medveten Àn tidigare om vad mat innehÄller och vad som bör Àtas och inte. Trots detta löper mÀnniskor samtidigt en allt större risk att drabbas av Àtstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefÀr en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rÀdsla för att gÄ upp i vikt tillsammans med en förvrÀngd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vÄrden.

Studiens syfte var att undersöka hur kön och sysselsÀttning pÄverkarpatienters psykiska mÄende samt förbÀttring efter genomförd kognitivbeteendeterapeutisk eller psykodynamisk behandling. N = 1620 deltog iundersökningen (369 mÀn och 1251 kvinnor). Patienternas mÄende mÀttmed skalorna Clinical Outcomes in Routine Evaluation ? OutcomeMeasure (CORE-OM) och Symptom Checklist-90 (SCL-90) analyseradesföre och efter behandling. SysselsÀttning hade en liten pÄverkan pÄmÄendet innan behandling.

SjÀlvmord och sjÀlvmordstankar förekommer i högre utstrÀckning bland lÀkare Àn i andra yrkesgrupper. Sociala relationer Àr enligt studier viktigare för kvinnor Àn för mÀn i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, Àr viktigare i kopplingen till sjÀlvmordstankar för kvinnor Àn för mÀn. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bÀst förklarar sjÀlvmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nÀra signifikant mellan mÀn och kvinnor.

Prostatacancer Àr en av de mest vanliga cancersjukdomarna globalt sett och den vanligaste cancerformen i Sverige. Om mÀnnen nÀr de fÄr diagnosen Àr i en relation med nÄgon kan Àven denna person pÄverkas av detta. Syftet med denna studie var att undersöka dessa partners erfarenhet av att leva med en man med prostatacancer. En litteraturöversikt baserad pÄ kvalitativt material utfördes. Femton artiklar analyserades och Ätta kategorier kunde identifieras: rsn, AnhörigvÄrdare, Information, Stöd, Sexualitet och Intimitet, Team, Kommunikation och Vardagen.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela vÀrlden. Sjukdomen leder till en förÀndrad livssituation dÀr stress och Ängest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmÄga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som anvÀnds Àr individuellt och utvecklas med tiden beroende pÄ hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin livssituation genom coping för att uppnÄ bÀttre livskvalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjÀrtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd frÄn sjukvÄrden och nÀrstÄende. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att mÄnga kvinnor upplevde atypiska symtom sÄ som trötthet, illamÄende och svettning i kombination med bröstsmÀrta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vÄrd i ett senare skede.

Studiens syfte Àr att undersöka hur stor del av de mÀn och kvinnor som döms till fÀngelse som har uppmÀrksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall Àven besvara frÄgan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som anvÀnds Àr sjÀlvskattningsformulÀr som Àr vÀlbeprövade inom detta omrÄde, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). FormulÀren besvarades av 49 fÀngelsedömda mÀn och kvinnor, vilka var inskrivna pÄ kriminalvÄrdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har bÄde ADHD och ASPD.

Individer utsÀtts dÄ och dÄ för olika typer av stressframkallande hÀndelser, ibland med bÄde fysiska och psykiska problem som följd. För rÀddningsinsatsorganisationer (polis, brandkÄr, sjukvÄrd) Àr det viktigt att kÀnna till hur den egna personalen reagerar i dessa situationer för att den förberedande utbildningen och den efterkommande krishanteringen ska bli sÄ effektiv som möjligt. En grupp svenska poliser har i denna deskriptiva studie intervjuats om deras tankar och kÀnslor innan och efter att de utsatts för en traumatisk hÀndelse i tjÀnsten. Före och direkt efter hÀndelsen var tankarna frÀmst kÀnsloorienterade men idag nÀr poliserna tÀnker tillbaka pÄ hÀndelsen sÄ dominerar de problemorienterade tankarna och kÀnslorna. Att utsÀttas för denna process som stressframkallande hÀndelser i arbetet medför kan vara pÄfrestande för individen.

 Betydelsen av mediekonsumtion innehÄllande ideal/utseendefokus och olika psykologiska mekanismer för kroppsuppfattning studerades genom en enkÀtundersökning. Urvalet bestod av 331 svenska unga kvinnor och mÀn. För kvinnor fanns ett svagt positivt samband mellan mediekonsumtion och positiv kroppsuppfattning. BMI var en tredjevariabel alternativt en mediator i detta samband. Selektiv exponeringsteori föreslÄs som en förklaringsmodell för att förstÄ dessa resultat.

Kvinnor har sedan lÀnge tillbaka presterat bÀttre Àn mÀn genom hela deras skolgÄng. Fler kvinnor Àn mÀn börjar lÀsa pÄ högskola/universitet och fler kvinnor avlÀgger examen. Denna studie Àr ett bidrag till tidigare forskning inom omrÄdet genom att enbart studera Norrbottens lÀn, som delvis har en annan struktur Àn andra lÀn, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt omrÄde och attityder till högre utbildning. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning ungdomar (15-19 Är) i Norrbottens lÀn har till högre studier och deras planer för att fortsÀtta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten pÄverkas av deras sociala bakgrund och geografiska omrÄde, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett stort folkhÀlsoproblem. VÄrdpersonal har en unik och viktig roll i kontakten med vÄldsutsatta kvinnor. Dessa kvinnor söker hjÀlp inom mÄnga olika delar av vÄrden och Àr dÀrmed en del av vÄrdpersonalens dagliga arbete. Syfte: Att belysa varför vÄldsutsatta kvinnor upplever bemötandet i hÀlso- och sjukvÄrden bristfÀlligt och dÀrigenom identifiera hur bemötandet kan förbÀttras. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio kvalitativa artiklar utifrÄn vilka tre teman identifierades: Att skapa en trygg miljö, Kommunikation samt Kompetens.