Denna studie syftar till att titta pÄ bilismen, som bidrar till en stor miljöpÄverkan, ur ett genusperspektiv. Den syftar Àven till att jÀmföra med tidigare studier för att titta pÄ hur detta stÀmmer överens med norrköpingsbor. För att ta reda pÄ detta har en kvantitativ studie i form av enkÀter utförts med ett urval pÄ 100 respondenter för att pÄ sÄ sÀtt representera Norrköping. Denna metod hjÀlpte till att svara pÄ de stÀllda frÄgestÀllningarna. För att titta pÄ sambanden mellan könen och mellan olika frÄgor i enkÀten har ett chitvÄ-test utförts.Resultatet av studien visade pÄ att förvÀntningar kring mÀns och kvinnors beteende och relation till bilen som fordon existerar i Norrköping, men att vanorna kring bilanvÀndandet istÀllet speglar en annan bild.

BÄde nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor Àr enextra utsatt grupp i samhÀllet dÄ de mÄnga gÄnger exkluderas frÄn sina mÀnskligarÀttigheter. VÄrt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellakvinnojourer i VÀstra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hÀnsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourernabefinner sig i. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit reda pÄ hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanstÀllda pÄ kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjÀnstenfÄr som konsekvens att papperslösa kvinnor mÄnga gÄnger exkluderas frÄn deskyddade boendena.

VÀxande samhÀllskrav gör att unga kvinnor mÄr allt sÀmre. Psykiska problem Àr dubbelt sÄ vanligt bland unga kvinnor jÀmfört med unga mÀn visar allt fler rapporter. Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det Àr framför allt flickor och unga kvinnor som mÄr dÄligt.Forskningen har visat att nÀra hÀlften av flickorna pÄ högstadiet och gymnasiet Àrdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvÀr som magont, huvudvÀrk eller sömnproblem. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga elevers psykiska hÀlsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ÀndamÄlet anvÀndes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction..

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst och svÄrighetsgrad av urininkontinens hos kvinnor och hur det pÄverkade deras dagliga liv. Syftet var vidare att studera om kvinnorna sökt hjÀlp för sin urininkontinens och om de var nöjda med den hjÀlp de erbjudits. Studien utgjordes av en tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen i studien omfattade alla de kvinnor över 18 Är som under en dag besökte en framlottad vÄrdcentral i Dalarna. Totalt delades 416 enkÀter ut, varav 397 besvarades och 368 inkluderades i studien.

Det psykosociala omvÄrdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar omvÄrdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrÄn detta syfte. Resultatet belyste vikten av sjÀlvhjÀlp och psykosocialt stöd frÄn nÀrstÄende i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste Àven det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang.

Denna rapport skrivs som ett fördjupningsarbete vid polisutbildningen i UmeÄ. Rapportens huvudsakliga syfte Àr att belysa hur ett förhör med barn skall genomföras ur polisiÀr synvinkel för att bli sÄ tillförlitligt som möjligt. Rapporten inriktar sig pÄ förhörssituationer med barn i Äldrarna tvÄ till sju Är och som misstÀnks ha utsatts för sexuella övergrepp. Genom att studera svensk lagstiftning, utvecklingspsykologi och förhörsmetodik har vi vidareutvecklat en intervjuguide för hur ett barnförhör kan genomföras pÄ bÀsta sÀtt. För att fördjupa kunskaperna i praktiskt polisarbete har intervjuer med Äklagare och barnutredare gjorts, dÀrefter har det teoretiska underlaget jÀmförts med resultatet av dessa intervjuer.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Beckman, J & Nilsson, M. Symtom och hÀlsorelaterad livskvalitet med angina pectoris kopplat till kropp-sjÀl, ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i OmvÄrdnad. 15 högskolepoÀng .Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva symtom och hÀlsorelaterad livskvalitet med angina pectoris ur ett genusperspektiv kopplat till mÀnniskodimensionerna, kropp-sjÀl. Metoden som anvÀnds Àr sökning av relevant litteratur databas Pubmed och Cinahl, vilket resuterar i ett urval av kvantitativa artiklar som granskas enligt Polit & Beck (2001).

SkönlitterÀra texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och dÀrmed könsroller, som Àr möjliga i samhÀllet (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spÀnningslitteratur.Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mÀns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. DÀrtill analyseras i vilken utstrÀckning mÀn och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten.Materialet bestÄr av spÀnningssekvenser ur tre romaner av Camilla LÀckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler.Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstÄr som mer dynamiska Àn mÀn, men att mÀns processer i större utstrÀckning riktar sig mot yttre deltagare och pÄverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremÄl för andras processer och pÄverkas i lika stor mÄn som de sjÀlva kan pÄverka. MÀn dominerar Àven talarutrymmet.Slutsatsen blir att Àven om kvinnor framstÄr som mer dynamiska Àn mÀn, framstÄr mÀn som mer handlingskraftiga och förmögna till pÄverkan Àn kvinnor..

Bakgrund: Urininkontinens innebÀr ett ofrivilligt lÀckage frÄn urinblÄsan och betraktas som en naturlig del av Äldrande, bÄde ur sjuksköterske- och patientperspektiv. Prevalensen av urininkontinens Àr störst hos Àldre kvinnor, men förekommer Àven hos yngre kvinnor. Sjuksköterskor anser att den egna kunskapen om urininkontinens behöver utökas. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturstudie utfördes dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Evans (2002) analysmetod.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med lÄngvarig smÀrta.En kvalitativ metod valdes dÀr öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. SmÀrtan skulle ha varat mer Àn tre mÄnader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda pÄ smÀrtenhet det gÄngna Äret. Som analys metod valdes innehÄlls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att klara aktivitet", "Det Àr viktigt att behÄlla rutiner i vardagen", "Att göra saker som Àr vÀrdefulla trots smÀrta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begrÀnsade i sina aktiviteter samt att de har fÄtt anpassa dem pÄ grund av sin smÀrta.

Enligt World Health Organization berÀknas depression vara den andra största sjukdomsorsaken i vÀstvÀrlden Är 2020. MÀn och kvinnor har olika upplevelser och uttryckssÀtt vid depression. Kvinnor visar sina kÀnslor tydligare Àn mÀn, vilket kan leda till att mÀns upplevelser av depression kan förbises. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva mÀn respektive kvinnors upplevelser av depression för att sjuksköterskan ska fÄ en djupare förstÄelse för depression ur ett genusperspektiv. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar.

I denna studie har vi sökt svara pÄ frÄgan angÄende hur unga kvinnor ser pÄ sig sjÀlva och sin roll i samhÀllet. Detta har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och sjÀlvbild.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i Äldrarna 17 till 23 som pÄ olika sÀtt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar pÄ personlig utveckling med hjÀlp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som Àr en terapeut pÄ Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrÄn Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptÀckter vi har gjort visar att informanterna upprÀtthÄller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhÀllet.

De interna faktorerna Àr vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriÀr och klÀttra pÄ den hierarkiska stegen. FrÀmst Àr det de interna faktorerna utmaning, intresse samt mÄlet att utvecklas som Àr aktuella för respondenterna. Emellertid har Àven den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt pÄ drivkraften att göra karriÀr..