Följande uppsats Àr en studie av depression bland vuxna kvinnor i Äldrarna18-44 Är.Efter en överblick pÄ litteraturen och de anvÀnda artiklarna i arbetet blev dettydligt, att depression har funnits i alla tider men bara har kallats vid olikanamn. Depression Àr en vanlig reaktion pÄ sorg och förlust, och olikamÀnniskor reagerar olika. Om vi stÀller oss frÄgan varför vi blir sorgsna ochdeprimerade sÄ finns det ganska mÄnga svar.Efter artikel granskningen blev orsakerna till depression hos vuxna kvinnorÀnnu tydligare. Barndomsupplevelser, separationer, ansvar om barn somensamstÄende förÀlder, fysisk och psykisk misshandel, sexuellt förtryck,ekonomiska problem och en del biologiska faktorer leder till depression.Slutresultatet av denna studie ger en tydlig bild av vad som Àr relevant atttÀnka pÄ nÀr man som sjuksköterska arbetar med patienter med depression.Att finnas vid patientens sida och lÄta patienten se dig att du finns dÀr förhenne/honom Àr av stor vikt vid rehabiliteringen. Att ge patienten trygghetoch visa lyhördhet Àr en av de viktigaste faktorerna vidbehandlingsprocessen.Som studierna visar har depression funnits lÀnge, det finns nu, och tyvÀrr detkommer att finnas i framtiden ocksÄ.

NÀr mÀns vÄld mot kvinnor diskuteras i Sverige nÀmns ofta orsaken vara bristande jÀmstÀlldhet mellan könen. Trots att jÀmstÀlldhet diskuteras nÀmns inte kvinnors vÄld mot mÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur mÀn utsatta för intimt partnervÄld av kvinnor har det i Sverige, vilken hjÀlp de fÄr och hur de blir bemötta. En kvalitativ metod anvÀndes i vilken 12 mÀn utsatta för intimt partnervÄld intervjuades. Resultaten visar att de utsatta mÀnnen hade utstÄtt psykiskt, fysiskt och i vissa fall Àven sexuellt vÄld.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. MÄnga kvinnor upplever svÄrigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. AlltförmÄnga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock pÄ att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med smÄ barnintervjuats för att fÄ en förstÄelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Den svenska arbetsmarknaden Àr som mÄnga vet könssegregerad, kvinnor och mÀn arbetar inte bara inom olika arbetsomrÄden utan det finns Àven skillnader i arbetstid och uttag av förÀldraledighet. Jag har dÀrför valt att undersöka om och hur att fÄ barn har betydelse för individens arbetsförhÄllanden. De arbetsförhÄllanden som undersöks Àr om arbetet innehÄller mycket arbetsresor, obekvÀma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker ocksÄ om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekvÀm arbetstid samt övertid Àr sammanfattade i en indikator av faktorer som Àr svÄra att kombinera med barn.

Denna uppsats behandlar varför det Àr fÀrre kvinnor Àn mÀn som auktoriserar sig. Syftet med uppsatsen Àr att se vad som kan ligga bakom detta fenomen och om byrÄerna gör nÄgot för att motverka detta. Förslag till ÄtgÀrder kommer Àven att bearbetas. För att kunna lösa denna frÄga intervjuade vi kvinnor med olika befattningar pÄ idag tvÄ ledande revisionsbyrÄer. UtifrÄn dessa samt utifrÄn vÄr analys har vi kunnat dra en övervÀgande slutsats.

Bakgrund: Kvinnomisshandel Àr ett stort problem och leder till stora hÀlsoproblem för dessa kvinnor och Àven deras barn. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur sjukvÄrdspersonal kan upptÀcka och stödja kvinnor som utsÀtts för misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehÄller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsÀtts för misshandel pÄverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om Àmnet hos bÄde patienter och sjukvÄrdspersonal.

Bakgrund: Sexualitet hos Àldre Àr precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmÄgan och de sexuella behoven fortsÀtter lÄngt upp i Ären. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv pÄverkan pÄ Àldre kvinnors sexuella vÀlbefinnande.Metod: En kvantitativ metod har anvÀnds pÄ ett redan insamlat datamaterial. Detta material bestÄr av omfattande enkÀter som samlades in under Ären 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt vÀlbefinnande har testats mot flera relevanta variabler.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilken diskurs som prÀglar förestÀllningarna om vilka mÀn som Àr vÄldsamma och vilka kvinnor som blir vÄldsutsatta. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för studien Àr, "Vilka mÀn tror du Àr vÄldsamma mot kvinnor och barn?" och "Vilka kvinnor tror du blir vÄldsutsatta?" i en nÀra relation. Metod: En kvalitativ metod dÀr tvÄ öppna svar i en skriftlig enkÀt analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och en maktanalys pÄ diskursnivÄ. Resultat: Studien ger ett tydligt resultat, att förestÀllningarna inte harmonierar med den dominerande diskursen, det vill sÀga könsmaktsdiskursen.

Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.

CellförÀndringar drabbar idag kvinnor vÀrlden över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). NÀr infektionen inte lÀker ut krÀvs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer pÄ lÀngre sikt. Begreppet cellförÀndringar associeras starkt med cancer vilket vÀcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat krÀver saklig information av vÄrdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstÄ sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstÄr. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförÀndringar i livmoderhalsen.

VÄr studie syftar till att fÄ insikt i hur det kan vara att som kvinna bryta frÄn den obligatoriska heterosexualiteten i en specifik kontext i Indien, nÀmligen Mumbai. Vi har under vÄr fÀltstudie i Mumbai intervjuat 9 personer. Dessa informanter definierar sig alla som nÄgot annat Àn heterosexuella, och alla utan en informant Àr kvinnor och urvalet bestÄr av olika Älder, bakgrund, religion, klass osv. UtifrÄn ett intersektionellt samt poststrukturalistiskt perspektiv gör vi en ansats att problematisera de maktförhÄllanden som kvinnorna möter i sin vardag. Den heterosexuella matrisen syftar till att beskriva hur heterosexualiteten upprÀtthÄlls och ses som ?den normala sexualiteten?.

Dagens reklam innehÄller ofta bilder pÄ attraktiva mÀnniskor, klÀdda i avslöjande eller Ätsittande klÀder. Man anvÀnder sex rutinmÀssigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg dÀr pengar ligger som grund. Men det finns Àven reklam som saknar sexuellt innehÄll och Àr neutral i sin framtoning. Den hÀr uppsatsen behandlar dessa tvÄ typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehÄll. Frasen ?sex sÀljer? Àr otaligt upprepad och uppmÀrksammad i media och idén att sexuella bilder pÄ nÄgot sÀtt skulle göra reklam mer effektfull Àr en kliché som uppkommit dÄ det Àr nÀstintill omöjligt att verifiera eller förkasta.

Media Àr en central aktör nÀr det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses pÄ i samhÀllet. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om hÀndelser dÀr förÀldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur mÀn och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. VÄrt underlag har bestÄtt av fyra stycken hÀndelser som Aftonbladet har rapporterat om. VÄr analytiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har anvÀnt oss av genusteori.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador pÄ Àggledarna eller för lÄgt antal spermier.  Kvinnor och mÀn kan reagera olika pÄ beskedet kring infertilitet. Det Àr viktigt som sjuksköterska att ha förstÄelse för hur kvinnor och mÀn upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mÀns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.