I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

 Det finns vissa beröringspunkter mellan VÄrd- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna Àr övervÀgande och skillnaderna smÄ mellan Barn- och fritidsprogrammet och VÄrd- och omsorgsprogrammet. VÄrd- och omsorgsprogrammet Àr ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Àr ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanstÀlld personal bör ha med den personliga lÀmpligheten samt nÄgon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera mÀnniskor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lÀra sig..

SammandragHöga positioner i samhĂ€llet innehas av en övervĂ€gande andel mĂ€n. Inom revisionsbranschen Ă€r andelen kvinnor bland delĂ€garna som mest 14 procent. ÄndĂ„ har det under de senaste tio Ă„ren rekryterats lika stor andel kvinnor som mĂ€n pĂ„ grundnivĂ„n. KarriĂ€rutvecklingen ser sĂ„ledes olika ut för mĂ€n respektive kvinnor. Uppsats Ă€mnar förklara varför kvinnor Ă€r undertaliga i revisorstoppen.

Missfall eller spontan abort förekommer relativt ofta och innebÀr att fostret avlider och med sammandragningar stöts ut frÄn livmodern innan den anses vara livskraftig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av missfall. Till detta valdes sju vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier, som analyserades med en manifest innehÄllsanalys och resultatet av detta blev fyra kategorier: Första reaktionen var chock och kaos, Behov av stöd, bekrÀftelse och tröst, KÀnna skuld för missfallet och rÀdsla för barnlöshet samt Att försonas med förlusten. Resultatet visade att hur kvinnor hanterade graviditetsförlusten berodde pÄ tillgÄngen av relevant stöd i upplevelsen, genom att fÄ förstÄelse och kunna prata om missfallet kunde kvinnor bearbeta hÀndelsen. Slutsatsen blev att vÄrdgivare i relationen till kvinnor kunde förse dem med kunskap och information gÀllande missfall samt erbjuda hjÀlp för att bearbeta traumat.

Bakgrund: Antalet kvinnliga chefer Àr betydligt fler Àn för tio Är sedan, men de Àr alltjÀmt nÄgot av en minoritet i storföretagen. FörÀndringsarbetet gÄr lÄngsamt trots gedigna insatser frÄn bÄde nÀringslivet och akademin, och det Àr fortfarande ett fÄtal kvinnor i toppen. Under en mycket kort tidsperiod har kvinnor varit med om en genomgripande förÀndring, vilket medfört att förestÀllningar, attityder och vÀrderingar inte förÀndrats i samma takt vare sig hos kvinnorna sjÀlva eller i omgivningen. Det diskuteras huruvida de fördomar och den konservatism som rÄder sÄvÀl i samhÀllet som i organisationer utgör ett hinder för kvinnor att nÄ högre positioner inom nÀringslivet. Det spekuleras huruvida det Àr mÀnnen som hindrar kvinnorna i karriÀren dÄ de utgör en majoritet i organisationerna och dÀrefter efterstrÀvar en fortsatt homogen miljö att agera i.

Att bli förÀlder Àr en viktig hÀndelse för alla kvinnor liksom deras mÀn. Men nÄgra kan kÀnna sig oförberedda, kÀnslomÀssigt labil, oroliga och osÀkra under den första tiden efter förlossningen. Nya Ätaganden och ansvar som medföljer förÀldraskapet kan pÄverka det psykiska vÀlbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kÀnnetecknar PPD Àr nedstÀmdhet, irritabilitet, kÀnsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvÄrigheter, Ängest attacker, osÀkerhet, likgiltighet och suicidtankar.

Andelen mĂ€nniskor i Sverige idag som lider av psykisk ohĂ€lsa ökar. Depression Ă€r en form av psykisk ohĂ€lsa som drabbar mĂ„nga, frĂ€mst kvinnor. Dubbelt sĂ„ mĂ„nga kvinnor som mĂ€n fĂ„r diagnosen depression. Å andra sidan Ă€r det dubbelt sĂ„ mĂ„nga mĂ€n som kvinnor som begĂ„r sjĂ€lvmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom Ă€r mĂ„nga av mĂ€tinstrumenten som anvĂ€nds för att stĂ€lla diagnosen utformade efter symptom som frĂ€mst Ă€r förenade med kvinnorollen, exempelvis grĂ„tande.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. ForskningsfrÄgorna handlade om vilka personer som har haft inverkan pÄ valet av studier, vilken hjÀlp studenten ansÄg sig ha fÄtt av studie- och yrkesvÀgledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan pÄ studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvÀgledares bÀttre insikt för vad som kan vÀcka intresse hos kvinnor att vÀlja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan frÀmja bÀttre jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar pÄ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm pÄ tvÄ dominerade av mÀn inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit pÄverkade av förÀldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvÀgledare eller vÀnner.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga och analysera hur kvinnor och mÀn konstrueras i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasieskolan. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn frÄgor som rör mönster och skillnader i hur kvinnor och mÀn konstrueras. Vi har Àven anvÀnt oss av mer precisa frÄgor, frÄgor som rör kvinnors och mÀns sysselsÀttning, vilka roller de tilldelas samt i vilka sammanhang de förekommer i lÀroböckerna. Studien omfattar tre lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasieskolans A-kurs. Den metod vi valt för vÄr studie Àr socialsemiotiken som vi anvÀnt oss av för att analysera sÄvÀl text som bild i lÀroböckerna.Analysen av empirin resulterade i sex kategorier som visar pÄ mönster i hur kvinnor och mÀn konstrueras: Mannen som viktig för samhÀllet, Kvinnan som den ursÀktade makthavaren, Mannen som kriminell, Kvinnan som utsatt, Mannen som grovarbetare samt Kvinnan som omsorgsgivare.

I fokus för denna uppsats stÄr en hypotes inom forskningsfÀltet genus och internationella konflikter som stadgar att kvinnor Àr mer fredsbenÀgna Àn mÀn i internationella konflikter. I studien testas denna hypotes giltighet i Israel, genom en undersökning av om representanter för israeliska fredsorganisationer upplever att det existerar en skillnad mellan manliga och kvinnliga medlemmar nÀr det gÀller deras vilja till kompromissande i svÄra frÄgor och i deras instÀllning till vÄld som ett lÀmpligt medel i arbetet för fred..

AbstractAtt vara papperslös innebÀr att leva utan uppehÄllstillstÄnd med avsaknaden av de rÀttigheter som svenska medborgare har. Denna rÀttslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebÀra en ökad sÄrbarhet för diskriminering, vÄld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor frÄn 4 olika kvinnojourer i Stockholm och nÀrliggande stÀder intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat pÄ deras kunskap om mÄlgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgÄr frÄn samt hur de beaktar de mÀnskliga rÀttigheterna i sin strÀvan mot att förbÀttra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, vÀlfÀrdsstaten, civilsamhÀllet samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framvÀxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhÄllande till papperslösa kvinnor.

Hur ser det ut med jÀmstÀlldheten i förÀldrars vardagliga liv hemma? Detta Àr en frÄga som Àr stÀndigt aktuell och en större förstÄelse för hur par resonerar kring faktorer som dessa Àr viktig. FrÄgor som tas upp i uppsatsen Àr hur förÀldrar diskuterar och fördelar vardagens bestyr mellan sig nÀr det gÀller förÀldraledigheten, det övergripande ansvaret och den dagliga omvÄrdnaden av barnet och hushÄllssysslorna. UtifrÄn teori kring att ?göra kön? samt tidigare forskning kring konstruktion av faderskap- respektive moderskap diskuteras i uppsatsen ocksÄ förvÀntningar och krav som informanterna upplever att de bÄde har pÄ sig sjÀlva och hur de uppfattar omgivningens förvÀntan pÄ dem som mammor och hur de tror att deras partner upplever förvÀntningar och krav pÄ sig som pappor.

Empati Àr kÀnslan som vÀcks nÀr mÀnniskan lever sig in i nÄgon annans situation. Forskning har visat att hÀndelserna dödsfall av partner och skilsmÀssa Àr de mest stressfulla situationerna i livet. I tvÄ experiment undersöktes om dessa situationer Àven vÀckte mycket empati. Det första experimentet innefattade en berÀttelse dÀr mÄlpersonens kön och hÀndelse varierade. Resultatet visade att kvinnor kÀnner Amer empati för den som drabbas av dödsfall av partner Àn av skilsmÀssa, medan mÀn kÀnner lika mycket empati för de drabbade i de tvÄ hÀndelserna; detta kan bero pÄ att mÀnnens sociala nÀtverk Àr mindre Àn kvinnornas och dÀrför tar en brytning vÀldigt hÄrt.

Det hÀr arbetet handlar om hur man som lÀrare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. HÀr tas Àven upp hur och nÀr man berÀttar för ett barn att nÄgon dött. Det Àr av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjÀlpa dessa att gÄ vidare i livet, hur vi hjÀlper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en prÀst fÄr man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhÀllet kan fungera. I arbetet har jag Àven tagit upp hur viktigt det Àr att ha en handlingsplan för krissituationer.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att belysa hur sjuksköterskan utifrÄn forskning ochWHOs riktlinjer kan stödja och vÀgleda HIV-smittade mammor i U-lÀnder om amning och infantfeeding vid risk för smittoöverföring frÄn mamma till barn samt undersöka vilka hinder och möjligheter för genomförande av HIV-preventivt arbete för att hindra smitta mellan mamma och barn som finns. Studien syftar Àven till att undersöka om det finns skillnad i kunskap och attityd om HIV-smitta och amning mellan mÀn och kvinnor. Bakgrund:Nya riktlinjer frÄnWHO 2010 öppnar möjligheten för medicinsk behandling under barnets 6 första mÄnader samt amning Àven för HIV-smittade mammor men den medicinska behandlingen nÄr inte alla. De som inte har tillgÄng till medicinsk behandling kan rÀddas genom rÀtt omvÄrdnadsinsatser. Metod: Examensuppsats utformad som en litteraturöversikt baserad pÄ 23 vetenskapliga artiklar.