Syftet med undersökningen Àr att utreda och jÀmföra hur barn och pedagoger ser pÄ barns psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr psykisk (o)hÀlsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försÀmra respektive förbÀttra den psykiska (o)hÀlsan? Anser barn och pedagoger att barnen Àr utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbÀttra barnens psykiska hÀlsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare bemöter utÄtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhÄller sig till utÄtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utÄtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lÀrare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts dÀr vi har gjort observationer av tre lÀrares bemötande av tvÄ utÄtagerande barn.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige Àr bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 ? 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strÄlbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebÀr sÄvÀl fysiska och psykiska svÄrigheter som resulterar i en förÀndrad kroppsuppfattning.

I den politiska debatten Ă€r jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gan ett stĂ€ndigt diskussionsĂ€mne. Även EU uppmĂ€rksammar detta och lĂ€gger fram ett förslag som innebĂ€r att minst 40 % av styrelseledamöterna ska vara kvinnor Ă„r 2020. Det finns flertalet internationella studier som undersöker om det finns nĂ„got samband mellan kvinnor i bolagsstyrelsen och bolagens lönsamhet, resultaten Ă€r varierande. Med detta i Ă„tanke inriktar sig studiens syfte Ă„t att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan de tvĂ„ variablerna i de svenska aktiebolagen noterade pĂ„ Large Cap-listan. Denna uppsats anvĂ€nder sig av en kvantitativ metod. LönsamhetsmĂ„ttet som granskas i denna studie Ă€r rĂ€ntabilitet pĂ„ totalt kapital och jĂ€mstĂ€lldhetsmĂ„ttet Ă€r andelen kvinnor, denna information hĂ€mtas ifrĂ„n bolagens Ă„rsredovisningar.

Ur ett historiskt perspektiv har mycket förÀndrats de senaste decennierna nÀr det gÀller kvinnors möjlighet att göra karriÀr. MÄnga av de strukturella hinder som tidigare har funnits och hindrat kvinnor frÄn att göra karriÀr har försvunnit. Men trots det finns det fortfarande andra sorters problem kvar som kvinnor möter nÀr de vill avancera i arbetslivet. Vi vill med denna uppsats fördjupa oss i dessa hinder som stoppar kvinnor pÄ vÀg uppÄt i karriÀren. Mer specifikt Àr syftet med denna uppsats att studera det motstÄnd kvinnliga chefer möter nÀr de gör karriÀr.

AbstraktBakgrund. Anknytning Àr ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta Àr viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstÄ krÀvs mycket nÀrhet och vÀrme. Vid brist pÄ anknytning blir barnet passivt och apatiskt.Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan pÄverkas vid olika förlossningssÀtt.Metod.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhÀllsproblem det Àr. I och med att det kommit att ses som ett samhÀllsproblem har det ocksÄ lett till att insatser skapats frÄn samhÀllets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för vÄldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för mÀn har. Att vi valt att rikta fokus pÄ just dessa tvÄ verksamheter beror pÄ att vi sedan innan haft viss kÀnnedom om kriscentrum för kvinnor.

Bakgrund och problemformulering: Allt fler kvinnor, frÀmst unga kvinnor, anvÀnder smÀrtstillande tabletter med kodein. Kodein har en centralstimulerande effekt och ger förutom smÀrtlindring och avslappning ett behagligt lugn. Kodein har en stark beroendeframkallande potential med snabb toleransökning, vilket innebÀr att det Àr lÀtt att bli beroende av tabletterna. Forskning visar att kvinnor tar vÀrktabletter för Ängest, sömnproblem och i sista hand vÀrk som egentlig anledning till att anvÀnda receptbelagda vÀrktabletter. Effekten av kodein innebÀr bland annat att kroppen efterhand slutar tillverka egna endorfiner.

VĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem som förekommer i alla samhĂ€llsgrupper.År 2012 anmĂ€ldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt BrĂ„ Ă€r mörkertaletstort (BrĂ„, 2012). Kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld har avsevĂ€rt sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa Ă€nkvinnor i allmĂ€nhet (Socialstyrelsen, 2009). SamhĂ€llet har ansvar för att förbygga och Ă„tgĂ€rdavĂ„ldet, och hĂ€lso- och sjukvĂ„rden har en unik möjlighet att upptĂ€cka vĂ„ldet och hjĂ€lpa devĂ„ldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvĂ„rdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för vĂ„ld i en nĂ€ra relation,med fokus pĂ„ sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt vĂ„ld kan ha fleranegativa effekter pĂ„ hĂ€lsan.

Urininkontinens Àr ett av vÄra största folkhÀlsoproblem som pÄverkar mÀnniskors dagliga liv pÄ ett negativt sÀtt. Det förekommer i alla Äldrar och kvinnor drabbas i högre grad Àn mÀn och uppskattningsvis lider 10 procent av landets kvinnor av urininkontinens. En djupare förstÄelse för hur kvinnor upplever sin situation Àr av stor vikt för att kunna bemöta dem pÄ ett professionellt sÀtt som sjuksköterska. Denna studie syftar till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Studien har utförts som en litteraturstudie dÀr nio kvalitativa artiklar har analyserats och sammanstÀllts enligt Evans (2002) analysmodell.

Denna uppsats undersöker aristokratiska kvinnors roller i den fornordiska kulturen i syfte att se om dessa roller kan förklara varför dessa kvinnor engagerade sig i kristnandeprocessen. Undersökningens resultat indikerar att kvinnornas uppgift var att vara en freothuwebbe, en vÀvare av fred mellan kungar och krigare och gudar och mÀnniskor och att de ocksÄ fortsatte med denna uppgift under och efter religionsskiftet, men vÀvde dÄ istÀllet fred mellan prÀsterna och kungen, mellan de framvÀxande staterna och den begynnande kyrkliga organisationen. .

Miljömedvetenhet Àr ett aktuellt Àmne och samhÀllets normer gÄr i en miljömedveten riktning. Eftersom tidigare forskning visat att kvinnor Àr mer miljömedvetna Àn mÀn samt att kvinnor har en högre vilja att passa in i samhÀllets normer, har endast kvinnor deltagit i denna undersökning. Syftet Àr att utifrÄn en enkÀtundersökning ta reda pÄ om det finns ett samband mellan kvinnors attityder till miljömedvetenhet och Älder samt strÀvan efter social normativitet. I undersökningen deltog 96 kvinnor och resultatet visade att ju Àldre kvinnor Àr desto mer miljömedvetna Àr de samt att ju högre grad av miljömedvetenhet en kvinna har desto högre strÀvan efter social normativitet har hon. Resultatet visade Àven att Àr en kvinna Àldre sÄ Àr hon mer miljömedveten och dÀrmed ocksÄ har en högre strÀvan efter social normativitet.

Socialstyrelsen (2011) skriver att det Àr under de senaste tio Ären som man har börjat uppmÀrksamma barn som bevittnat vÄld och att dessa barn kan reagera pÄ samma sÀtt som barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och Àr i behov av stöd och hjÀlp. Syftet med studien Àr att öka kunskapen om SocialtjÀnstens och Polisens arbete med barn som bevittnat vÄld. MÄlet Àr att försöka förstÄ om det finns en skillnad pÄ myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat vÄld gentemot barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och hur denna skillnad i sÄ fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med SocialtjÀnsten och tre med Polisen.

Syftet med denna litteraturstudie var att problematisera det faktum att unga mÀn söker till landets ungdomsmottagningar (UM) i mycket mindre utstrÀckning Àn unga kvinnor. Genom att analysera 12 vetenskapliga artiklar pÄ omrÄdet unga mÀn och sexualitet söktes det svar pÄ hur de unga mÀnnen sjÀlva ser pÄ sin egen betydelse för att minska STI och oönskade graviditeter. Det undersöktes ocksÄ om det finns stora könsskillnader eller skillnader mellan olika grupper nÀr det gÀller instÀllning till preventivmedel, samt hur man som barnmorska pÄ UM kan tydliggöra sitt arbete med unga mÀn utifrÄn deras behov. Det som framkom var dels att preventivmedelsanvÀndningen Àr ett komplext omrÄde och att hormonella preventivmedel kan se som ett hinder för killar att anvÀnda kondom, att kunskaperna om STI Àr varierande och ofta bristfÀlliga, att riskbeteende var större i vissa grupper och att ungdomsmottagningen Àr en viktig arena för ungas reproduktiva och sexuella hÀlsa och att det krÀvs kunskap och engagemang av personalen för att nÄ killarna. Titeln pÄ arbetet ? Lev fort och dö ung ? syftar till den undergrupp av unga killar som inte bara utsÀtter sig för stora risker vad gÀller den sexuella hÀlsan utan som ocksÄ uppvisar ett Äterkomande riskbeteende vad gÀller trafik, alkohol, tobak och droger.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur sÄvÀl lÀrar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lÀrare pÄ förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick frÄn barn och lÀrare pÄ förskolan. Vi har Àven kategoriserat svaren efter lÀmpliga ÀmnesomrÄden.Barn har vÀldigt livlig fantasi och anvÀnder sig dagligen av den nÀr de leker sina lekar pÄ förskolan. LÀrarna Àr dÀremot vÀldigt koncentrerade pÄ sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara pÄ vilka intressen barnen har.