Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse leken hade för barn och barn i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarna. Vad ansÄg lÀrarna att leken var? Vilket utrymme fick leken, rörelse och motorik hos dem? Samt vilka tankar och reflektioner lÀrare, specialpedagoger och idrottslÀrare hade kring lek pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Syftet var ocksÄ att undersöka om och hur lÀrarna i sÄdana fall anvÀnder sig av lek, rörelse och motorik i sin undervisning.MetodEn kvalitativ intervjuform anvÀndes. Intervjuerna skedde pÄ fyra stycken utvalda lÀrare, en lÀrare, en speciallÀrare, en idrottslÀrare och en idrottslÀrare med specialidrott.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvÄrdnadsÄtgÀrder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod anvÀndes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för fertila kvinnor med inslag av motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt pÄ alkoholkonsumtionen och ökar anvÀndningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med motiverande samtal Àr effektivt för kvinnorna att avstÄ eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett globalt problem och förekommer i alla samhÀllsklasser. SjukvÄrden har ett stort ansvar gÀllande identifiering och omvÄrdnad av dessa kvinnor, men mÄnga utsatta kvinnor gÄr obemÀrkt förbi sjukvÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mötet mellan sjuksköterskan och fysiskt misshandlade kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturöversikt bearbetad utifrÄn en forskningsprocess enligt Goodmans sju steg. Resultatet grundade sig pÄ 12 vetenskapliga artiklar, bÄde av kvalitativ och kvantitativ art.

Syfte:MÄlet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med dyslexi och barn med ospecifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Blir de hjÀlpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och MörbylÄnga lÀmnade ut inbjudan för synundersökning till barn med lÀs-och skrivsvÄrigheter.Synundersökninanra genomfördes pÄ C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika lÀs- och skrivsvÄrigheter och nio barn med dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förÀdrar för en uppföljningsintervju.Resultat: JÀmförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.

Syftet med studien Àr att se hur barn pÄverkas under uppvÀxten av att vÀxa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de anvÀnder sig av samt om det funnits nÄgon annan viktig vuxen nÀr mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frÄgestÀllingarna anvÀndes semistrukturerade intevjuer pÄ kvinnor som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har anvÀnts. Rsultatet har utforskats med innehÄllsanalys och problematiserats utifrÄn Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..

I Sverige idag Àr endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gÀllande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begÄr brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta Àmnades undersöka med en diskursanalytisk ansats dÀr tidningsartiklar om tvÄ fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gÀrningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr de frÀmsta dödsorsakerna bland bÄde kvinnoroch mÀn. Varje Är drabbas ungefÀr 15 000 svenska kvinnor av akuthjÀrtinfarkt. Först pÄ senare Är har forskningen börjat inkludera kvinnor istudier om hjÀrtinfarkt. Forskning kring hjÀrtinfarkt och kvinnor har dockfrÀmst handlat om upplevelsen av den akuta fasen och inte tiden efterÄt.Uppsatsens syfte var att undersöka hur kvinnor upplever och hanterar sinlivssituation, en mÄnad - fem Är, efter en hjÀrtinfarkt.Vi sökte efter vetenskapliga artiklar i databasen Cinahl och valde ut desom bÀst motsvarade vÄrt syfte. Texterna analyserades med induktivmetod.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

Mellan 200901 och 201212 genomgick 77 kvinnor vÀrmeballongbehandling pÄ grund av rikliga gynekologiska blödningar vid en gynekologisk klinik i Mellansverige. Postoperativt fick sju kvinnor stanna kvar över natten pÄ grund av smÀrta och illamÄende, en kvinna fick stanna kvar dÄ hon hade blödningsproblematik sedan tidigare och hennes blödningsbenÀgenhet kontrollerades, en kvinna fick problem med sitt blodsocker dÄ hon var insulinbehandlad diabetiker och fick stanna för observation och tre kvinnor kunde inte tömma blÄsan efter operationen. Sammanlagt Ätta kvinnor fick endometrit efter vÀrmeballongbehandlingen varav en fick lÀggas in för intravenös antibiotikabehandling. Fem av 77 kvinnor valde att hysterektomera sig inom ett Är efter vÀrmeballongbehandlingen, antigen pÄ grund av fortsatta besvÀr med rikliga blödningar efter endometriedestruktionen eller pÄ grund av kraftiga underlivssmÀrtor efter komplikationer som orsakades av vÀrmeballongbehandlingen - enbart en kvinna valde pÄ egen begÀran hysterektomi trots ett normalt blödningsmönster efter vÀrmeballongbehandlingen dÄ hon önskade bli amenorreisk. .

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera vilka sociala förhÄllanden som kan ha haft betydelse för kvinnornas val av att stanna kvar eller lÀmna en vÄldsam relation samt vilka identiteter tillskriver kvinnorna sig sjÀlva under berÀttandet. Tio intervjuer med kvinnor genomfördes och analyserades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Centralt i vÄr studie Àr intervjupersonernas livsberÀttelser. I resultatet anvÀnds ett narrativt och hermeneutisk per-spektiv för att presentera berÀttelserna och förstÄelsen som formas mellan berÀttaren och den som lyssnar. Resultatet visar att de förhÄllanden som har haft betydelse för att fÄ kvinnorna att stanna kvar Àr: hot, rÀdsla och normalisering.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Trots att sÄ mÄnga kvinnor drabbas av missfall Àr det ett Àmne som det inte talas om i VÀsterlÀndsk kultur. Kvinnor som genomgÄr missfall upplever dÀrför ofta brister i socialt stöd i samband med missfallet. Av denna anledning spelar bemötandet frÄn vÄrdpersonal en betydande roll dÄ det kanske Àr den enda möjligheten kvinnan har att tala med nÄgon om sitt missfall, men ocksÄ för att fÄ svar pÄ viktiga frÄgor.     Den hÀr uppsatsen syftar till att öka kunskapen om kvinnors upplevelser av missfall och bemötande frÄn vÄrdpersonal. En induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod har anvÀnts i denna studie. Sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnor frÄn olika geografiska omrÄden i Sverige.     Resultatet visar att kvinnorna delar upplevelsen av att ha förlorat ett önskat barn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det föreligger löneskillnader mellan mÀn och kvinnor pÄ chefsnivÄ och om sÄ Àr fallet att utreda orsakerna till detta. Vi har anvÀnt oss av databasen LINDA, som innehÄller ett stort urval frÄn den svenska befolkningen och undersökt om det finns befordrings- och/eller löneeffekter som pÄverkar löneutvecklingen. Som grund för vÄra analyser har vi bl a anvÀnt teorier om statistisk- och preferensdiskriminering, humankapital och könssegregering. Vi har analyserat vÄrt material genom att estimera regressioner i form av linjÀra-, kvantila- och logitmodeller samt med Blinder-Oaxaca metoden.VÄr studie visar att det finns löneskillnader mellan manliga och kvinnliga chefer och att endast en liten del av dessa löneskillnader kan förklaras(skillnader i produktivitet), medan den största delen Àr oförklarad eventuellt p g a befordringseffekten, d v s kvinnor nÄr inte upp till de mest attraktiva positionerna..