Syftet med denna uppsats Àr att belysa och jÀmföra det utsatta barnets öde sÄsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina förÀldrar sÀtts ut i skogen för att dö med genomborrade hÀlar, men blir funnet och rÀddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus lÄngt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud sÄg hÀri ett mönster som han menar gÄr igen i varje pojkes psykosexuella utveckling ? ett sexuellt begÀr i förhÄllande till modern och hatiska kÀnslor i förhÄllande till fadern/rivalen.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ om det Àr sÄ att vuxna, som haft en barndom prÀglad av en förÀlders missbruk eller psykiska sjukdom, har ett speciellt behov av att möta andra pÄ Internet som har en liknande uppvÀxt. Jag vill ta reda pÄ hur och med vad det hÀr mötet kan hjÀlpa de vuxna barnen och vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att det finns en mötesplats pÄ Internet som alternativ till andra mötesforum som t.ex. sjÀlvhjÀlpsgrupper inom ACoA (=Adult Children of Alkoholics/Vuxna barn till alkoholister och frÄn andra störda familjer) och liknande dÀr man till skillnad mot i kontakten pÄ ett forum pÄ Internet möts öga mot öga. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj att deras barndom har pÄverkat dem och deras förmÄga att samspela med andra mÀnniskor? Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som sedan tidigare Àr vana InternetanvÀndare att ett forum pÄ Internet kan vara till stöd i deras bearbetning av barndomen?Jag har för att fÄ svar pÄ mina frÄgor gjort Internetintervjuer med vuxna barn.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna fÄr och hur de pÄverkas av mediebilden. Uppsatsen fÀster Àven fokus pÄ vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna anvÀnder sig av. Materialet bestÄr av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser Àr att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av muslimer dÀr den muslimska kvinnan framstÀlls som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och muslimer i samband med negativa nyheter.

Skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lÀra. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn dÀr de ocksÄ lÀr sig att kommunicera, lösa konflikter, kÀnna empati och medkÀnsla för andra barn. I leken trÀnas Àven barns allsidiga rörelsekompetens vilket krÀvs för att de ska kÀnna trygghet och stÀrka sitt sjÀlvförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken dÄ de inte har en allsidig grundlÀggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar nÄgon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Kvinnor i hemlöshet. Är de underrepresenterade pĂ„ de könsblandade hĂ€rbĂ€rgena och vad beror det i sĂ„ fall pĂ„?.

HjÀrtinfarkt Àr ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige. Mellan Ären 1987-2004 har cirka 56 000 mÀnniskor insjuknat i hjÀrtinfarkt. I mÄnga studier har mÀn varit i fokus. Det betyder att resultaten inte representerar kvinnor. Kvinnor kan ha andra symtom Àn mÀn och pÄ grund av det blir kvinnor ofta fel diagnostiserade, och fÄr senare behandling Àn mÀn.

Studien har undersökt hur det gÄr till nÀr genusroller bildas genom genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strÀvade efter jÀmstÀlldhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstÄnd mot genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland Àr relationerna komplexa och motsÀgelsefulla, dÄ osynliga normer pÄverkar individer omedvetet. De kÀnnetecknas av bÄde en kontinuitet och fragmentering.

Bakgrund: VÄldet mot kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Det Àr svÄrt att faststÀlla den faktiska prevalensen vad gÀller vÄldsutsatta kvinnor delvis pÄ grund av att mörkertalet Àr stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner frÄn X, Y och Z, vilka arbetar med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor.

I min uppsats undersöker jag hur svensklÀrare pÄ gymnasiet menar att de arbetar med jÀmstÀlldhet och förebyggande arbete mot mÀns vÄld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjÀlp av begrepp gÀllande skolans dubbla uppdrag, flerstÀmmighet och Àmneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever frÀmst möterfrÄgor som rör normer kring kön och mÀns vÄld mot kvinnor via olika texttyper, sÄ som skönlitteratur och film i svenskÀmnet. Jag undersöker hur lÀrarnas undervisningspraktik stÄr i relation till vilken Àmnessyn de har pÄ svenskÀmnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jÀmstÀlldhet och mÀns vÄld mot kvinnor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har nÀr det gÀller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna nÀr de i sin verksamhet fÄr kontakt med dessa barn. För att fÄ reda pÄ detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gÀller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna kÀnner till sin skyldighet att anmÀla missförhÄllanden till socialtjÀnsten samt att de flesta hade fÄtt information kring Àmnet och vet hur de ska gÄ tillvÀga dÄ de fÄr kontakt med dessa barn.

Att plötsligt drabbas av bröstcancer och uppleva att kroppen sviker en, kan medföra en identitetsförlust. Cancersituationen som kvinnor dagligen lever i kan ge upphov till kronisk sorg. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kronisk sorg upplevs av kvinnor med bröstcancer under diagnostisering, behandling och Ären efter. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att plötsligt fÄ ett raderat tidigare jag, att inte ha nÄgon garanti och ihÀrdigt slÄss för livet och att med olika strategier hantera pÄfrestningar och krav.

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen Àr byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att studera och belysa förestÀllningar kring kvinnliga byggmÄlare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns förestÀllningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tilltrÀde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmÄlare gav mig möjlighet att fÄ en inblick i kvinnors slutna vÀrld i byggbranschen, vad de sjÀlva tycker och tÀnker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet Àr en viktig del av arbetet eftersom genus Àr nÄgot alla mÀnniskor förhÄller sig till pÄ ett eller annat sÀtt och som pÄverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna sÄ blir de fortfarande utsatta för skÀmt och uppmÀrksammas negativt ur det faktum att de Àr kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar Ànnu mer om frÄgor som Àr kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De kÀnner sig inte uppskattade pÄ samma sÀtt som deras manliga kollegor gör. Den hÄrda jargongen gör att kvinnor vÀljer att inte arbeta tillsammans med mÀn, de vÀljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, pÄ platser dÀr antalet mÀn inte Àr mer Àn antalet kvinnor eller ensamma.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrĂ„n perspektivet att socionomer inom olika verksamheter Ă€r i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor kĂ€nner sig bemötta i samhĂ€llet ta reda pĂ„ just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i Ă„ldern 20 till 45 Ă„r. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhĂ€llets attitydförĂ€ndringar. De senare Ă„rens lagar har ocksĂ„ av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även Ă„lder och generation verkar kunna spela roll nĂ€r det gĂ€ller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

Kvinnor med makt och inflytande i nÀringslivet har i stort sett saknats i modern tid. SamhÀllets intresse för kvinnors företagande har dock ökat under Ärens lopp, eftersom dÀr finns en stor potential som inte tillvaratas. Ur tillvÀxtsynpunkt Àr det dÀrför viktigt att öka kvinnors företagande. För mÄnga kvinnor Àr val av bransch starkt pÄverkat av familjeskÀl, framförallt inom mansdominerade verksamheter. Kvinnors entreprenörskap Àr mytomspunnet.