Urininkontinens Àr ett globalt problem som förekommer hos mer Àn 50 miljoner av vÀrldens befolkning och Àr tre gÄnger vanligare bland kvinnor Àn hos mÀn. Urininkontinens medför en försÀmrad livskvalitet genom att bland annat pÄverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala vÀlbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vÄrd och frÀmja hÀlsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar.

Att vÀnta och föda barn under tonÄren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förÀndringar och det har Àven visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att mÄ psykiskt dÄligt Àn Àldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra lÀnder som skiljer sig sociokulturellt frÄn Sverige vilket medför att det kan vara svÄrt att applicera resultaten hÀr. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur barnmorskor stödjer tonÄringar under deras graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om hur en förÀlders alkoholmissbruk kan pÄverka relationen mellan det vuxna barnet och förÀldern. Vi ville Àven se om det fanns könsskillnader gÀllande detta. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra mÀn. Intervjuerna har tolkats efter hermeneutiska principer och de teoretiska utgÄngspunkterna var Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys KASAM. Resultatet visar att flertalet av respondenterna kÀnde bristande tillit till vuxna och avstÀngande av kÀnslor var vanligt förekommande under respondenternas uppvÀxt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förÀldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har ocksÄ undersökt följande frÄgor: Vilket stöd har kommunen och FörsÀkringskassan att erbjuda förÀldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svÄrigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser fÄr förÀldrarna nÀr de vÀnder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjÀlp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av förÀldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de bÄde har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin förÀldraroll och att handlÀggarna har visat förstÄelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande dÄ förÀldrarna har kÀnt ett hot mot familjens integritet, de har kÀnt sig ifrÄgasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna..

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka anknytingsfenomenet. FrÄgorna berör hur terapeuter ser pÄ anknytningsfenomenet, vilken betydelse de tillskriver fenomenet och hur det tar sig uttryck i det konkreta terapiarbetet med barn och ungdomar. För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomfördes en intervjustudie. Fem yrkesverksamma barn- och ungdomsterapeuter, tre kvinnor och tvÄ mÀn, alla med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med terapier med barn och ungdomar intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lÀstes noggrant och analyserades dÀrefter i tvÄ steg.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i romantisk komedi genom att nÀrmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstÄnd om kvinnans roll i filmens vÀrld och skapar diskussioner om jÀmstÀlldhet och vÀsterlÀndsk berÀttarkultur. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ kvinnor i tvÄ olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nÀmns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det sÄledes Àr motiverat att argumentera att karaktÀrerna upprÀtthÄller sexistiska synsÀtt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger pÄ kommer frÀmst frÄn feministisk teori, men Àven frÄn Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör dÀrmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap frÄn ett flertal artiklar sammanstÀllas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov mÄste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansÄg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk Àr ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjÀnsten Àr den aktör som Àr ytterst ansvarig för stöd och hjÀlp gentemot de som behöver. Vilka förestÀllningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter Àr av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjÀnsten för sina missbruksproblem Àr majoriteten mÀn, dÀrför riskerar kvinnor att utgöra sÀrskilda undantag. Den teoretiska utgÄngspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet.

Denna uppsats handlar om vilka förestÀllningar fem kvinnor inom de mÀnniskoförÀndrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt Àr socialtjÀnst, kriminalvÄrd samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de Àr verksamma. De centrala frÄgestÀllningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men Àven vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp Àr anledningar till varför det finns sÄ fÄ kvinnor som Àr ledare, samt hur de ser pÄ denna maktaspekt som ett ledarskap medför..

Forskningen gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor har inte jÀmfört hur olika professionella utifrÄn sina olika yrkespositioner anser om gemensam vÄrdnad, dÀr kvinnorna har blivit utsatta för sina mÀns vÄld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrÄn sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och dÀrmed bidra med nÄgot nytt till forskningen.   Begreppet mÀns vÄld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld, kÀnslomÀssiga och verbala krÀnkningar samt alla handlingar vars syfte Àr att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).     MÀns vÄld mot kvinnor beror pÄ mÄnga faktorer, men tillvÀgagÄngssÀttet som mÀnnen anvÀnder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till vÄldet som de utsÀtts för, resulterar i att de fÄr det svÄrt att separera frÄn de vÄldsamma mÀnnen (Beausang, 2003, s.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet i Nicaragua bedrivs för att förhindra och förebygga mÀns vÄld mot kvinnor, samt vilka förutsÀttningar detta arbete har i landet. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar kvinnoorganisationer respektive familjevÄldsenheter i Nicaragua med att förebygga och förhindra mÀns vÄld mot kvinnor?Finns det andra viktiga aktörer i samhÀllet som arbetar med att förebygga mÀns vÄld mot kvinnor, vilka Àr de och hur arbetar de?Hur ser förutsÀttningarna i Nicaragua ut för verksamheter att arbeta för att förebygga och förhindra mÀns vÄld mot kvinnor?Studien baseras pÄ totalt sex intervjuer samt ett kortare samtal. De verksamheter som deltagit i studien Àr tre kvinnoorganisationer, en familjevÄldsenhet, en mansorganisation, ett kvinnoboende samt ett nÀtverk bestÄende av kvinnoorganisationer och enskilda kvinnor. MÀns vÄld mot kvinnor i Nicaragua Àr ett stort problem i samhÀllet och arbetet som bedrivs för att förhindra och förebygga vÄldet Àr omfattande.

Undersökningens forskningshypotes var att arbetslösa (och dÀrmed lÄginkomsttagande) kvinnor Àr mest utsatta för stress som sjukskriv-ningsorsak. Hypotesen har testats pÄ 20953 personer, varav 63 % var kvinnor och 37 % var mÀn. Samtliga undersökningsdeltagare var bo-ende i SkÄne lÀn. Gruppen representerar alla som varit sjukskrivna i minst 60 dygn vid mÀttillfÀllet. Denna undersökning visar klart att det Àr anstÀllda kvinnor i Äldern 30-49 Är, med en sjukpenninggrundande inkomst pÄ över 201000 kronor per Är, som Àr mest utsatta för stress.

Denna studie utgÄr frÄn hypotesen att det finns en traditionell modell för manlig homosexualitet i Latinamerika. Med studien vill man undersöka ifall modellens mall stÀmmer överens med de fallen som analyseras. ForskningsfrÄgorna som styr undersökningen Àr 1 Hur vÀljer mÀn som har samlag med mÀn att identifiera sig sexuellt? 2. Vad anses vara ?normalt? inom manliga sexuella sammanhang? Metoden som har anvÀnts Àr positivistisk fallstudie.

Döende patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har ibland minderÄriga barn. Dessa barn Àr i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nulÀget brister detta dÄ mÄnga sjuksköterskor saknar kunskaper inom omrÄdet. För att stödja barn till en döende förÀlder pÄ ett optimalt sÀtt krÀvs kunskap om barns förstÄelse av döden, reaktioner pÄ förlust av en förÀlder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och förÀldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga nÀr en förÀlder Àr döende.

Med utgÄngspunkt i FN:s MillenniemÄl om att stÀrka kvinnors position och öka jÀmstÀlldheten har jag undersökt hur detta kan appliceras pÄ det svenska samhÀllet. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor pÄ universitetet. Fokus ligger pÄ dessa kvinnors syn pÄ utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrÄn olika genus- och jÀmstÀlldhetsteorier.  .