Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan lÀnderna Italien och Frankrike med avseende pÄ deras övervÀganden kring att skaffa barn med speciellt fokus pÄ moderns anstÀllning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit övervÀganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien Àr kön, nationalitet, Älder, civilstÄnd och antal barn.Resultaten ger stöd Ät McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan lÀnderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

Varje dag lÀser, hör och ser vi frÄn massmedia om kvinnor som blir utsatta för vÄld av mÀn i olika former. Via massmedia förmedlas det till samhÀllet och allmÀnheten om kvinnor som blir vÄldtagna, misshandlade och verbalt vanÀrade. I denna rapport har vi valt att inrikta oss pÄ den grupp vÄldsutsatta kvinnor som stannar kvar i en otrygg partnerrelation, dÀr de inte kan kÀnna sig trygga i sitt eget hem. De som blir utsatta av vÄld av sin egen man. Vi har inhÀmtat och lÀst in oss pÄ material som belyser Normaliseringsprocessen, Stockholmssyndromet och Duluth-modellen detta för att fÄ en djupare förstÄelse om varför kvinnor stannar.

Urininkontinens Àr ett stort folkhÀlsoproblem som kan medföra försÀmrad livskvalitet för kvinnor. Urininkontinensen skapar ett fysiskt lidande och kÀnslomÀssig sorg, vilket gör att kvinnor tar lÀngre tid pÄ sig för att söka hjÀlp. Tidigare studier visade hög förekomst av urininkontinens hos yngre kvinnor som fött barn eller haft urinvÀgsinfektion. Dessa kvinnors problem med inkontinens uppmÀrksammades inte lika mycket som de Àldres. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att leva med urininkontinens i dagligt liv hos kvinnor i Äldern 18 ? 65 Är.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov mÄste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet Àn Àldre.

BAKGRUND: Bröstcancer Àr en av de vanligaste cancerformerna idag. Det Àr bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som Àr under 40Är.  PÄgrund av den lÄga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vÄrden till dem inte Àr anpassat till situationen de lever i. PÄgrund av att de unga kvinnorna Àr fÄ kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfÀllig och dÀrför blir vÄrden till dem svÄrare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus pÄverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd.

Syftet var att undersöka högkÀnslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jÀmförande studie mellan grupper (kvinnor och mÀn). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkÀt. Urvalet var ett tillfÀllighetsurval av kvinnor och mÀn i Äldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 mÀn och 91 kvinnor.

Under Är 2011 levde ca 5800 personer i Sverige med diagnosen hiv (humant immunbristvirus) och 18 nya fall upptÀcktes via MHV:s screening av gravida kvinnor. Risken att ett barn smittas under graviditet och förlossning Àr 15-25 % om kvinnan inte behandlas med antiretrovirala lÀkemedel. Riskerna ökar med ytterligare 10-15 % om kvinnan sedan vÀljer att amma sitt barn. Barn till kvinnor som behandlas med antiretrovirala lÀkemedel och har icke mÀtbara virusnivÄer i blodet löper en risk pÄ 0,4-1 % att smittas. RAV (referensgruppen för antivirala medel) uppdaterade 2010 sina behandlingsrekommendationer för hiv-1 positiva kvinnor under graviditet och förlossning.

Familj och arbete Àr tvÄ centrala omrÄden i mÀnniskans liv. Vi Àgnar inte bara stor del av vÄr tid Ät arbets- och familjeliv, mycket av vÄra tankar, ambitioner och drömmar kretsar ocksÄ kring dessa omrÄden. DÀrför utgör arbets- och familjeförhÄllanden betydelsefulla faktorer i mÀnniskors liv. Med utgÄngspunkt i den livspusseldebatt som sÄ ofta diskuteras idag Àr vÄrt syfte att ta reda pÄ hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anstÀllda pÄ Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i Äldern 0- 6 Är försöker vi fÄ en djupare förstÄelse kring vilka förutsÀttningar de har, vilka hinder och svÄrigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör.

The purpose of this study is to see how men, women and children are made ??in the Ikea 2014 catalog, this from a gender perspective. It will also examine if gender stereotypes are seen and how equal the people in the images is produced.This essay is studied on the basis of gender theory and theories about stereotypes and how men, women and children are prepared in advertising and commercials. The method that was used during the analysis process was a qualitative semiotic method. The analysis tool that was used from the semiotic method was denotation, connotation and metonymy.The result of the study shows that the major part of the pictures that was analyzed was gender stereotypical and that a few of the pictures showed some kind of equality between men and women, both between grow ups and children.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

Puberteten Àr en unik utvecklingsperiod i mÀnniskans liv. Sexualiteten ses ofta som en central del i att gÄ frÄn barndomen till vuxenlivet och det Àr oftast under den hÀr perioden i livet som kvinnor för första gÄngen kommer i kontakt med preventivmedel. Tidigare studier gjorda inom Àmnet har visat att unga kvinnor var tveksamma till att anvÀnda p-piller eller slutade med sina p-piller dÄ de oroade sig för bieffekterna. Andra orsaker till att de valde att inte anvÀnda preventivmedel var att det kunde pÄverka sexlusten pÄ ett negativt sÀtt. Sverige har idag en högsta notering i abortstatistiken bland de nordiska lÀnderna, Àven antalet personer som blir smittade av klamydia ökar.

MÄnga mÀnniskor i alla Äldrar insjuknar varje Är i cancer. I Sverige insjuknar mer Àn 7000 personer i Äldrarna 20-54 Är. I denna Äldersgrupp Àr det mÄnga som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner pÄ sin förÀlders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att kÀnna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förÀlder som har cancer.

Syfte och frÄgestÀllningar: Att studera huruvida sÀndningsutrymmet för kvinnor respektive mÀn i TV:s sportbevakning förÀndrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid fÄr kvinnor i förhÄllande till mÀn i TVs sportbevakning Är 2012 jÀmfört med Är 1998?? Vilka sporter förekommer i sÀndningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av mÀn och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 24 sportsÀndningar frÄn SVT.Huvudresultat: MÀn har behÄllit sin dominans samtidigt som kvinnor nÀrmat sig nÄgot, men har fortfarande lÄngt kvar..

Denna uppsats behandlar mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer, med vilket menas i uppsatsen mÀn som brukar fysiskt och psykiskt vÄld mot sin nuvarande eller tidigare hustru, sambo eller flickvÀn. Uppsatsen syftar till att undersöka och kritiskt granska lagar och tillÀmpningen av dessa som tillhör omrÄdet mÀns vÄld mot kvinnor. För en djupare förstÄelse beskrivs Àven hur det Àr att leva i ett vÄldsamt förhÄllande. I uppsatsen undersöks Àven en del myndigheters roller i frÄga om arbetet med misshandlade kvinnor. En granskning hur brotten grov kvinnofridskrÀnkning, grov misshandel och misshandel mot kvinnor i nÀra relationer berörs i domstolarna ses över genom studier och jÀmförelse av domar frÄn tingsrÀtt, hovrÀtt och högsta domstolen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÄnga av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller pÄ nÄgot annat sÀtt upplevde sig bli illa behandlade av nÄgon professionell pÄ sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet pÄ sina praktikplatser. Den webbenkÀt som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade pÄ kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkÀten frÄgade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och pÄ annat sÀtt illa behandlad av nÄgon professionell pÄ praktikplatserna. Vi stÀllde ocksÄ frÄgor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. EnkÀten avslutas med en frÄga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade pÄ nÄgot annat sÀtt av professionella pÄ sina praktikplatser.