Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Syfte: Vi vill ta reda på hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor som söker lån hos ALMI i samband med nyföretagande samt om det finns skillnader mellan de som får avslag och de som blir beviljade lån. Metod: Undersökningen kombinerar tillväxtteori och optimal resursallokering samt bygger på kvantitativ analys med både kvantitativa och kvalitativa variabler. Resultat: En fjärdedel av ALMI Företagspartner Stockholm ABs (ALMI S) låneansökningar härrör från kvinnor och två femtedelar av ansökningarna härrör från män och kvinnor tillsammans. Resultatet visar att avslagsfrekvensen är något högre för kvinnor än för män. Frekvensen ökar dock ytterligare när man och kvinna söker tillsammans.

Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som innebär brott mot mänskliga och demokratiska rättigheter och som har sin utgångspunkt i genusordningen, det vill säga att kvinnor och män lever under olika förutsättningar i samhället. Kvinnor med funktionsnedsättning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för våld, dels för att de är kvinnor och dels på grund av deras funktionsnedsättning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svår situation om de misstänker eller upptäcker att deras kund är utsatt för våld. För att veta hur de ska agera i en sådan situation krävs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmäla en förövare. För att få en förståelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i fråga om våld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per år. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste åren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbättrade behandlingsformer. Det är vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka känsloreaktioner som rädsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer.Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom sju självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då de drabbades av bröstcancer.

Hansson, L & Hedberg, J. Hjärtinfarkt ? möjlighet till ett nytt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

The aim of this study is to examine the image of Judas Iscariot in popular culture with the help of two movies, The Last Temptation of Christ and Son of God. This study is based on a film analysis where a characterization is in focus. The method has also chosen to include intertextuality. This is because it is relevant to show how writers and filmmakers used the previous materials to create their own versions. Survey theory was based on a mediatisation-theory.

Muslimer framställs ofta på ett onyanserat sätt i västerländska media. Islam och muslimer framställs både som ett hot mot och samtidigt som underlägsna västvärlden och västerlänningar. Jag har i min uppsats fokuserat på nyhetsmediernas framställning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen är att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Det har alltid funnits ungefär lika många kvinnor som män. Ändå har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av män och kvinnor underantiken och medeltiden i läroböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. Både läroböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns några stora skillnader mellan läroböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, när det kommer till skildringen av kvinnor och män.

Studien syftar till att pröva teorin om närvarons politik utifrån en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt på det politiska utfallet. Teorin om närvarons politik menar att kvinnliga politiker är mer lämpade att representera kvinnor då de delar liknande erfarenheter med dem och på så sätt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska områden, som lyfts fram av teorin, som ett särskilt politiskt område där kvinnor antas ha gemensamma intressen är barnomsorg. Uppsatsen kommer därför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jämförelse av Sveriges 290 kommuner där korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns något kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen.

Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort.Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ?ligger i tiden?. Då intresset för detta ?fenomen? eller ?sjukdomstillstånd? ökar allt mer på alla områden idag.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid.Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse.

Denna studie har genomförts för att belysa skillnader i olika mediers roll för minnet och lärandet hos elever i gymnasieskolan. Syftet har varit att jämföra audiovisuell stimuli i form av utbildningsfilm med motsvarande information i skriftlig version utifrån ett kort- och långsiktigt perspektiv, då båda dessa medium används inom skolan utan några egentliga kunskaper kring deras för- och nackdelar. Två jämförande experiment med andra- och tredjeårselever på gymnasiet har genomförts där eleverna har indelats i olika testgrupper. Hälften av eleverna har vid experiment 1 sett på en utbildningsfilm, medan resterande har läst motsvarande information i skriven text. Därefter har ett omgående kunskapsprov med fasta svarsalternativ genomförts, följt av ett liknande prov tre veckor senare.

Barn lär sig mer och mer engelska utanför skolan genom populärkultur. Syftet meddenna studie är att undersöka hur populärkulturen förekommer i läromedel i engelskaoch på vilket sätt den förekommer. Även bakomliggande faktorer som Lpo94 ochLgr11 jämförs i analysen. Populärkulturens roll i skolan har förändrats genom åren ochdet är en central utgångspunkt i studien. Även hur populärkulturen kan användas inomandraspråksinlärningen samt som motivation är andra utgångspunkter.

Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika filmer har studerats, samtliga filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori.