I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och från pornografin, i syfte att förstå hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger på utskrifter från två fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys användes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrån för ämnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sådan.Deltagarna upplevde sig som klämda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi använt, verkar uppstå kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad som mannen när man talar om entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom området för entreprenörskap samt två med personer som idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till stor del uppbyggda på strukturer där mannen är norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utsträckning som mannen gör. Därmed blir den meningsskapande processen negativt påverkad och kvinnor har på grund av detta ett längre steg till att starta företag..

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män.

Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden.Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod användes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för fertila kvinnor med inslag av motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt på alkoholkonsumtionen och ökar användningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med motiverande samtal är effektivt för kvinnorna att avstå eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen.

Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem och förekommer i alla samhällsklasser. Sjukvården har ett stort ansvar gällande identifiering och omvårdnad av dessa kvinnor, men många utsatta kvinnor går obemärkt förbi sjukvården. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mötet mellan sjuksköterskan och fysiskt misshandlade kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturöversikt bearbetad utifrån en forskningsprocess enligt Goodmans sju steg. Resultatet grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ art.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sjuksköterskor möter ibland patienter med nyligen diagnostiserad bröstcancer. För att dessa patienter ska få ett gott bemötande är det viktigt att veta vilka upplevelser som är framträdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med bröstcancer.Studien var en systematisk litteraturstudie som grundade sig på resultaten av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturstudien resulterade i sex olika kategorier; Betydelsen av Socialt stöd, Krisen, Familjens betydelse, Viljan att leva/Rädslan att dö, Kroppslig förändring och Synen på livet.

Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna.Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Innan kvinnan drabbas av hjärtinfarkt försöker hennes kropp göra henne medveten om detta i form av ett antal olika varningstecken, så kallade symtom. För kvinnor som passerat 55 års ålder är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors symtom vid hjärtinfarkt. Eftersom vissa symtom uppenbarar sig en längre tid innan en hjärtinfarkt är etablerad vill vi lyfta fram både prodromala och akuta symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie där vi granskat tolv kvantitativa/kvalitativa artiklar med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Resultat: Denna studie redogör för sex underteman som alla bidrar till att lyfta fram kvinnors symtom på varierande sätt.

Bakgrunden: Anorexia Nervosa är en form av ätstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och gör ofta debut i tonåren. Sjukdomen präglas av avsiktlig självsvält, viktfobi och förvrängd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är svårt. Många av de patienter som har Anorexia nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig själva. Det är vårdaren som har ansvaret för att patienten ska få en positiv upplevelser av vården.

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportsträning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som målgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja träna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt märke att träningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tänkas ha nytta av kampsportsträning i sin verksamhet och vilka överväganden som då bör beaktas..

I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

Hjärt- och kärlsjukdomar är de främsta dödsorsakerna bland både kvinnoroch män. Varje år drabbas ungefär 15 000 svenska kvinnor av akuthjärtinfarkt. Först på senare år har forskningen börjat inkludera kvinnor istudier om hjärtinfarkt. Forskning kring hjärtinfarkt och kvinnor har dockfrämst handlat om upplevelsen av den akuta fasen och inte tiden efteråt.Uppsatsens syfte var att undersöka hur kvinnor upplever och hanterar sinlivssituation, en månad - fem år, efter en hjärtinfarkt.Vi sökte efter vetenskapliga artiklar i databasen Cinahl och valde ut desom bäst motsvarade vårt syfte. Texterna analyserades med induktivmetod.

Mellan 200901 och 201212 genomgick 77 kvinnor värmeballongbehandling på grund av rikliga gynekologiska blödningar vid en gynekologisk klinik i Mellansverige. Postoperativt fick sju kvinnor stanna kvar över natten på grund av smärta och illamående, en kvinna fick stanna kvar då hon hade blödningsproblematik sedan tidigare och hennes blödningsbenägenhet kontrollerades, en kvinna fick problem med sitt blodsocker då hon var insulinbehandlad diabetiker och fick stanna för observation och tre kvinnor kunde inte tömma blåsan efter operationen. Sammanlagt åtta kvinnor fick endometrit efter värmeballongbehandlingen varav en fick läggas in för intravenös antibiotikabehandling. Fem av 77 kvinnor valde att hysterektomera sig inom ett år efter värmeballongbehandlingen, antigen på grund av fortsatta besvär med rikliga blödningar efter endometriedestruktionen eller på grund av kraftiga underlivssmärtor efter komplikationer som orsakades av värmeballongbehandlingen - enbart en kvinna valde på egen begäran hysterektomi trots ett normalt blödningsmönster efter värmeballongbehandlingen då hon önskade bli amenorreisk. .

Att vänta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergångsperioderna i livet och innebär ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. Då graviditeten och förlossningen av någon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istället få både fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehållsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartläggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av de kvalitativa studierna.