Denna studie undersöker unga män och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre flickor i åldern 17-23 år. Studien undersöker även om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan härledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori där utgångspunkten för förståelsen av kön och genus är socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man på kön och genus som kulturellt producerade produkter. Män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars olikhet, vilket bl a får till följd att män och kvinnor behandlas olika.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Varje år ställs ca 7000 bröstcancer diagnoser i Sverige. 70 till 80 % överlever tio år efter sjukdomsdebuten. Behandlingar och biverkningar leder till förändringar i livet för de cancerdrabbade kvinnorna. Dessa förändringar kan vara både yttre och inre och kan leda till upplevelser av förändrad identitet. Studiens syfte är att beskriva identitetsförändringar hos kvinnor med en bröstcancerdiagnos.

Bakgrund: Antalet utförda hjärttransplantationer i Sverige ökar och uppgår nu till omkring femtio transplantationer per år. Främsta orsaken till en hjärttransplantation är grav hjärtsvikt. Att drabbas av hjärtsvikt som ung är ovanligt och mycket påfrestande. Om hjärttransplantation blir aktuellt sätts patienten upp på väntelista där medianväntetiden är tre månader. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens upplevelse under denna tid.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor som drabbar drygt 7000 kvinnor i Sverige varje år. I och med bröstcancern blir livets värden mer tydliga och bland kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begär, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frågor och det finns ett behov av att få stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har här en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade kvinnor och måste kunna bemöta kvinnornas existentiella lidande vid deras förändrade livssituation. Syftet med studien är att belysa innebörder i det existentiella lidandet så som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer.

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten.

Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela personens livsvärld och skapar ett lidande som kan vara svårt för andra att förstå. Att kunna bli gravid och bära ett barn är för många kvinnor starkt kopplat till den kvinnliga identiteten. Om en graviditet inte går att uppnå omkullkastas kvinnans bild av sig själv, både som människa och som kvinna. För att få en förståelse för dessa kvinnors känslor är det därför viktigt att som sjuksköterska vara medveten om ofrivilligt barnlösa kvinnornas upplevelser och lidande, för att på så sätt möjliggöra att bemötandet i vården skall bli så bra som möjligt. Syftet med denna uppsats är att beskriva skönlitteratur som redovisar kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor insjuknar i. Det finns flera olika behandlingar och mastektomi är en utav dem. Både sjukdomen och behandling medför så väl fysiska som psykiska förändringar hos kvinnor. Syfte: Var att belysa kvinnors upplevelser av sin livsvärld efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa studier har utförts.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nöjda patienter var med den vård de fått på en klinisk utbildningsavdelning, KUA, och om det fanns skillnader mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården. Metod: Data samlades in via enkäter där patienter fick skatta nio olika påståenden samt besvara tre frågor med egna ord. Enkäterna besvarades av 33 patienter. Svaren på de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Deskriptiv statistik användes för att beskriva patienternas tillfredsställelse med vården.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstår och de upplevelser som kvinnan får vid insättning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade på kvantitativa studier. Resultatet visade att smärta tillsammans med spiralinsättning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smärta var de kvinnor som inte hade fött barn på det naturliga sättet.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten.

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.