Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter och ett stort problem världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en skyldighet att upptäcka våldet och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Men flertalet kvinnor som blir utsatta för partnerrelaterat våld och uppsöker vård på akutmottagningar blir inte identifierade som offer för partnerrelaterat våld. Syftet var att genom en litteraturöversikt klargöra vilka faktorer som påverkar identifieringen av våldsutsatta kvinnor som inkommer till akutmottagningar. Metod: En litteraturöversikt som baserades på vetenskapliga artiklar inom område våldsutsatta kvinnor på akutmottagningar.

Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur musiken på två förskolor användes och på vilket sätt den var språkstimulerande. Vi har också observerat barnen och deras sätt att bearbeta musiken och sången. För att förklara det vi funnit i litteratur har vi valt att använda oss av bland annat Jon-Roar Bjørkvold, Ulf Jederlund och Berit Uddén, tre forskare som skrivit mycket om musikens betydelse för människan. Vi valde att göra observationer där vi följde barn och pedagoger i det dagliga livet på förskolan. Vi hade dock fokus på musikupplevelserna.

 Bakgrund: Varje år får många kvinnor det omvälvande beskedet att de har fått bröstcancer. Detta besked skapar olika faser av förändring där behovet av stöd från vårdpersonal blir av vikt.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenhet av vården vid bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturöversikt.Resultat: Kvinnor behövde olika sorters stöd vid olika skeden. Det var viktigt att informationen anpassades till just den fas kvinnor befann sig i.När kvinnor hade erfarenhet av en tillitsfull relation till vårdpersonal upplevde de en delaktighet i sin vård. Om stödet från vårdpersonal till bröstcancerdrabbade kvinnor inte var tillräckligt kunde vårdlidande skapas. Med en vårdpersonal som kontaktperson att vända sig till och stödgrupper som komplement skapades en trygghet för kvinnor med bröstcancer.Slutsats: För att kvinnor ska uppleva en adekvat vård behövs tillgång till vårdpersonal och deras stöd.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.

The main purpose of this study is to inquire whether music can function as a supportive and compensating tool for children from various kinds of social exposure. Eurhythmics is the musical method focused on, since it consciously works out of a socializing perspective. The study involves a scheme with poor children in Argentin (autumn 2005) and is based upon two interviews with women working professionally with both the social and the musical aspect of the current question. Notes from the above mentioned project are added to the interviews. The possible conclusion from the end results is that the individual as well as the dynamics of the group (as a whole) draw positive benefits from not only the music itself but also the structure and the elements of it.

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

In this essay I?ve chosen to do a comparative analysis of the two films Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) and The girl with a Dragon tattoo (David Fincher, 2011) based on feministic theories. I have done this with the intent of comparing the two versions way of viewing the woman. The analysis is based on my own questions, observations and interpretations, and has a hermeneutic approach.My conclusion is that ?The girl with at Dragon tattoo? is closer to Stieg Larsson?s original story that both films are based upon, though the Swedish film Män som hatar kvinnor has got more of a feministic purpose.

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers påverkan när det gäller val av instrument och musik, med fokus på elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som påverkar detta. Syftet med arbetet är att få kunskap om olika drivkrafter som påverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgångspunkt för studien är den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom området behandlar exempelvis sociala normer, förebilders påverkan på människor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter är elgitarrister med varierande ålder och musikalisk bakgrund.

Wikipedia är en fritt tillgänglig internetbaserad artikelsamling där användareges möjlighet till att både skapa och redigera innehåll. Materialet distribuerasunder licensen GNU Free Documentation License (GFDL) och kan som sådantunder vissa villkor återanvändas av tredje part. Den engelskspråkiga upplaganav Wikipedia innehåller miljontals artiklar, av vilka hundratusentals behandlarmusik.Spotify AB utvecklar en internetbaserad reklamfinansierad musiktjänst vid namn Spotify.Tjänsten låter användare välja och lyssna på musik ur ett stort centralt lagrat arkiv.Detta examensarbete beskriver en metod och ett system som för in Wikipediaartiklarom artister, album och enskilda låtar i Spotifys metadatasystem. Artiklarnahar matchats mot Spotifys interna musikdatabas och omformats tillett format som är lämpligt för presentation i Spotifys klientprogramvara..

This thesis, entitled The Headmaster and the Music, is based on interviews with four headmasters, who are all working in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they view music, both in general and as a school subject. Since the research on this topic is scarce, the study can be described as explorative.The result shows that the headmasters? personal experiences have an impact on the way they view music. Four different focus points on music in school have emerged from the material, and these represent the four very different views that each headmaster holds.

Rapportens huvudsyfte är att visa hur våldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och även hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta ämne för att få en liten bild av hur våldsutsatta kvinnor ser på bemötandet av polisen och också därigenom få svar på hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade på våra frågor via mail eller telefon. Svaren vi fått av dessa kvinnor ger en väldigt dyster bild då ingen av dem är nöjd med polisens bemötande.

Under de senare åren har intresset att betrakta äldre musik på ett stiltroget sätt ökat. Detta intresse har medfört att man nu lägger allt större vikt vid kunskap om tiden då musiken skrevs, för att förstå denna musik på ett djupare plan. Forskningen kring detta har försvårats genom att de källor man har från tiden, ofta säger emot varandra. Detta gör det svårt att avgöra vad i källorna som man egentligen kan påstå är en avbild av en tradition eller vad som är en mans egen uppfattning och tolkning av samtidens musiktradition. Genom detta arbete har jag närmat mig denna problematik genom att jämföra tre viktiga spelböcker från 1750-talet för att på så sätt få fram vilka olikheter och gemensamma nämnare dessa böcker har.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen..

This thesis sets out to examine how feminist struggle can be negotiated, defined and motivated. By using Oral history as a theoretical and methodological framework, three persons narrative are being constructed, explored and discussed throughout the thesis. All the interviewees define themselves as women and feminists and have all practised music in different separatist rock and pop-groups from 1970 to present. Themes as music as political action, and separatism for persons who define themselves as women are discussed. The tree informants agree about some feministic goals such as equality and the right to be able to play and perform music regardless of gender identity, although the means to reach these goals are formulated differently. .

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården.Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats.Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv.