Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död.Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking.

The purpose of this essay was to examine the experience of the judicial process concerning domestic violence from the perspectives of abused females and from some of the authorities and organisations which meet these women. The essay investigated several views of the judicial process in order to obtain a wide perspective. It responded to the following questions:- How are abused women treated by the authorities and organisations?- Are there enough resources and knowledge among the authorities and organisations?- Is there any collaboration between the authorities and organisations which the female meets in the judicial process and if so, how does it look like?- What does the aspect of security of person look like for the women which have been exposed to domestic violence?- What in the judicial process is important for the women's ability to move on in her life after experiences of violence in a relationship?This study was based on a qualitative method, where the interviews constituted of empirical material. The essay was based on interviews with two females who have experiences of violence in a relationship, two social workers from Kvinnojouren in Lund, two social workers from Kriscentrum in Lund, one lawyer, one prosecutor, one policeman and one social worker from Kvinnoforum in Lund.