I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i Gävle mellan 1930-1946. Delsyften är att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgångspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som något socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poängterar att det finns ett isärhållande mellan manligt och kvinnligt där det manliga är norm. Såväl sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, där de kvinnliga har lägre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhällen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan män och kvinnor om genuskontraktets innehåll, vilka områden respektive kön skall ha som sina och hur långt man kan sträcka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid då kvinnor i Sverige generellt hade svårt att göra sig hörda och få inflytande i sina partiföreningar.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrå), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. Utifrån egna erfarenheter väljer flickor ofta att leka i dockvrån medan pojkar ofta väljer att leka i byggrummet.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.

Den svenska e-handeln ökar markant och tar marknadsandelar från fysiska butiker, expansionen gör det därför betydelsefullt att förstår konsumenters beteende på webben. Den globala marknaden bidrar till hård konkurrens mellan aktörerna och konsumenters stora valmöjligheter gör det svårt för mindre aktörer att synas och behålla sina marknadsandelar. Denna växande marknad kräver kontinuerligt nya studier om konsumentens beteende och tidigare forskning visar på betydelsen för företag att förstå sina konsumenters beteende och de bakomliggande faktorerna till konsumtion. Denna studie syftar till att studera kvinnors köpbeteende vid konsumtion av kläder på webben och bidra med kunskap till de forskningsluckor som finns inom konsumtionsbeteende. Vi studerar hur kvinnligt beteende ser ut genom hela konsumtionsprocessen samt de tendenser som påverkar köpbeslutet.

Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är.

SyfteMötet mellan kroppen som något socialt format och som något biologiskt mätbart som sker i idrott kan vara problematiskt vilket visat sig genom tidigare forskning inom området. Olika sätt att se på kön kan göra att biologisk jämlikhet mellan män och kvinnor förutsätts där det finns skillnader eller att skillnader förutsätts där det inte finns några. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturgranskning belysa det tillämpade idrottsvetenskapliga forskningsfältets urval av försökspersoner och rapportering av dessa. Samt utifrån teorier kring kön och genus tolka resultatet av detta. Vidare var syftet att undersöka effekten av förstaförfattarens könskategori på val av urvalsgrupper och rapportering av dessa.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.

SammanfattningProblemdiskussion: Inom området ledarskap så domineras de högre positionerna av männen, och har så alltid gjort. Kvinnorna som vill avancera stöter på fler svårigheter än män, och detta fenomen har sedan 1986 benämnts The Glass Ceiling ? då begreppet först dök upp i Wall Street Journal. Kvinnor verkar alltså slå emot ett glastak på sin väg mot toppen, som hindrar dem från avancemang. För att överbygga hindren har en del olika lösningar föreslagits i befintlig forskning, och vi har valt att fördjupa oss i ämnet externt mentorskap.

Nätdejting är inte längre något nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sätt att dejta och träffa sin framtida partner på, både bland unga, gamla och alla där emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller på landet, det finns män och kvinnor från alla håll och kanter som använder sig av nätdejting.Även om nätdejting nu för tiden inte är något nytt fenomen finns det fortfarande frågor att försöka finna svar på. En av dessa är föremål för den här undersökningen, nämligen vilken typ av profil- och tilläggsbilder män och kvinnor i olika åldersgrupper använder sig av på dejtingsajten Mötesplatsen. Några frågor att besvara var om det gick att se skillnader mellan män och kvinnors val av profil- och tilläggsbilder och om de typiska könsstereotyperna användes. Dessutom vilka associationer kvinnor och män spelar på i förhållande till de normer och ideal som finns gällande respektive kön.Jag har använt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tilläggsbilderna.

Stadsbarn har idag på grund av trafik och andra hot en begränsad utomhusarena att vistas på. Skolgårdar fyller därför en viktig funktion och det är viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken roll skolgårdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna under arbetets gång var: Hur ser skolgårdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgårdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på skolgården? Finns det platser och aktiviteter på skolgården som är genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgå främst från Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori där leken lyfts fram som en källa till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet.

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:- Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?- I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? - Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer.

SammanfattningKvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med ochåstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga ärpositiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala.

Sammanfattning: Som arbetsterapeut är det viktigt att kunna skilja på betydelsen och innehållet av aktivitet inom ramen för arbetsterapi från en mer allmän betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrån empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förståelse av begreppet och dess relation till hälsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende på kön eller akademitillhörighet. För att säkerställa att studenter från alla berörda akademier på universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkäter.

 Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .

Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från det postmoderna perspektivet som i denna studie innebär att det ställs höga krav på den pedagogiska processen. Det vill säga att utforma en lärandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begränsas av könsstereotypa normer. Detta innebär att miljöns utformning samt förskollärarens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lärandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan också identitet.