Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StåhlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av män. En anledning till att kvinnor är en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi ämnar undersöka i denna artikel är vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkätfrågor har vi fastställt vilka egenskaper som generellt appliceras på kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om både de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig åt.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Syftet med vår studie är att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och män som ledare styr sina medarbetare.Vår studie är en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. Primärdata får vi genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärdata samlas in genom litteratur i ämnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primärdata genomförs genom att jämföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vår studie tenderar att styra på kvinnligt vis i vissa frågar och de manliga respondenterna tenderar att styra på manligt vis i vissa frågor. I andra frågor styr kvinnorna och männen lika, mer likt ett kvinnligt styrsätt.

Syfte Syftet med rapporten är att undersöka hur föreställningen att omsorg är någonting kvinnligt tar sig uttryck bland medarbetarna i hemtjänsten i det direkta arbetet med omsorgstagarna. Syftet är även att försöka förstå den rådande kvinnodominansen inom hemtjänstyrket. Frågeställningar Hur ser föreställningen kring att omsorg är någonting kvinnligt ut bland medarbetare i det direkta omsorgsarbetet i hemtjänsten?Hur reproduceras och/eller omformas föreställningen omsorg är någonting kvinnligt i det direkta omsorgsarbetet i hemtjänsten?Hur kan den rådande könssegregeringen inom hemtjänstyrket förstås?Metod Vi har använt oss av kvalitativ metod och utfört åtta semistrukturerade djupintervjuer. Våra informanter utgörs av medarbetare inom hemtjänsten och urvalet har gjorts med tanke på att få variation gällande kön, ålder samt erfarenhet inom yrket.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kommunikationsstrategier som används i reklamfilmer för spelbolag samt vilka gemensamma drag och olikheter som finns i de olika spelbolagens marknadsföring då tv-reklam utgör mediet. Jag har i min uppsats besvarat följande frågeställningar:? Hur byggs reklamfilmerna upp för att locka specifika målgrupper att spela på just deras sajter?? Hur gestaltas manligt och kvinnligt i reklamfilmerna?Jag har analyserat fem reklamfilmer från fem olika spelföretag; Karamba, Maria, Jackptjoy, Vera & John samt Mr Green. Jag har analyserat reklamfilmerna utifrån begreppen: humor, metafor, ljud, bild, kvinnlighet och manlighet. Dessa begrepp är formade utifrån Jens Elmelund Kjeldsen, Maria Nikolajeva samt Ulf Dahlqvist och Magnus Lindes teorier om retorik, genusschema och reklamutformning.

Syftet med denna studie är att belysa föreställningar ochupplevelsen av manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka påvilket sätt deras föreställningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch föreställningar om manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka föreställningar om ledarskap har de? Vilka önskvärda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Är föreställningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förställningar och/ förväntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jämförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.Vår studie visar att föreställningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrån det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kännetecknas av en blandning av både stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, såsom tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frånvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dåligt ledarskap. Studienvisar också att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaföreställningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot föreställningen omkvinnlighet.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars föreställningar om manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begränsande. De ungdomar som undersökts kan med lätthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med genus låg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framträder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tänka att det inte gäller dem själva. Dessa unga människors starka föreställningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vågar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vägledningen skulle kunna uppmärksamma vad som bidrar till att en människa hindras från att förverkliga sina drömmar.

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

Flickor kan bära blått och pojkar rosa. Det är ju egentligen inget lustigt med det. Men eftersom vi är så vana vid att det ska vara tvärtom reagerar många av oss starkt när vi ser någon annan bryta genusmönstret. Media är en stor orsak till detta. Ofta framställs samma bilder av vad många anser vara typiskt manligt respektive kvinnligt och därmed skapas stereotypa könsroller.

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

Syfte:Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?Metod:Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare.

Denna uppsats behandlar ungdomars syn på manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. För att få klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, där ungdomar i åldern 15-17 år deltog. Vi har i huvudsak använt oss av Yvonne Hirdmans teori om genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade ställning i samhället. Vårt resultat visar att ungdomar inte är så jämställda som de själva anser. Deras svar tyder på att de är polariserade och har tydliga uppfattningar om hur män/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ?Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män.