Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun.

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat.

Tiden människan spenderar på sin arbetsplats är en stor del av ens liv, därför är det fundamentalt för välbefinnandet att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att du ska trivas där. Denna studie ämnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre åldersskillnader mellan anställd och närmsta chef, detta ställde vi i relation till anställdas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning konturerad utifrån utvalda frågor från två tidigare, redan väl beprövade mätinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anställd och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns även signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Den här uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de två begreppen påverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete är att belysa hur stress påverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet är att undersöka hur stress påverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande ställningar. Med den här uppsatsen vill författaren ge en större förståelse för hur stress påverkar officerare när de ska fatta beslut. Det här ska genomföras genom att besvara följande trefrågeställningar: Vad är stress? Vad är ledarskap? Hur påverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen är att idag talas det om att stress påverkar oss mer än vad den gjorde förr.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Det här examensarbetet har haft som utgångspunkt att ta reda på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen skulle kunna berika ledarrollen, besättningen och arbetsmiljön ombord på ett fartyg. Ett ledarskap som ställer stora krav på ledaren då det bland annat gäller att vara flexibel, kunnig och skicklig på att kunna läsa av människor. Herseys modell tydliggör ledarskapets komplexitet och ger en struktur att arbeta med och en möjlighet att skapa ett dynamiskt arbetssätt som utvecklar hans medarbetare till ansvarsfulla och självständiga individer.Jag använde mig av en kvalitativ metod där jag hade intervjuat 6 stycken befäl i olika befattningar och från olika fartyg. Svaren från frågorna har vägts samman med den litteraturgenomgång jag har gjort. Metoden valdes för att den kvalitativa intervjun ger information som gör det möjligt att få inblick och förståelse av befälens ledarskap i det dagliga arbetet.Resultatet visade att trots att det situationsanpassade ledarskapet är komplicerat så framkom det ur intervjusvaren att många av dess grundtankar finns i de intervjuade befälens idéer på hur ett lyckat ledarskap skall bedrivas.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasierektorer.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

I arbetslivet upplever vi att det finns skillnader, distans, gentemot personer vi träffar och företeelser vi kommer i kontakt med. För att bli effektiva i vårt arbete, behöver vi därför metoder och verktyg för att överbrygga de olika sorters distans som uppstår. Det finns olika kategorier av distans, där fysisk distans och kulturell distans hör till de vanligaste.För att hantera och överbrygga distans i arbetslivet behövs särskilt ledarskap. Detta är dock ett ännu tämligen outforskat ämne. I denna uppsats gör vi en studie hos Nordic Ortopedica AB i Knivsta, ett företag som distribuerar ortopedtekniska hjälpmedel och som arbetar med flera sorters distans i sin verksamhet.

BakgrundLedarskap finns på alla nivåer inom en organisation. För att patientsäkerheten skall kunna tillgodoses krävs ledarskap från både sjukhusledningen, chefssjuksköterskorna och de kliniskt arbetande sjuksköterskorna. Den legitimerade sjuksköterskan skall ha förmåga att fördela och samordna omvårdnaden samt leda och prioritera det patientfokuserade omvårdnadsarbetet på ett kvalitetsmedvetet sätt.SyfteSyftet med studien var att beskriva sambandet mellan ledarskap inom omvårdnad och patientsäkerhet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt då detta ansågs vara en metod som skulle kunna belysa det uppställda syftet. Sökord formulerades utifrån syftet och strukturerade sökningar genomfördes i de nätbaserade databaserna PubMed och CINAHL. Efter att 16 artiklar till resultatet valts ut bearbetades, analyserades och kvalitetsbedömdes de.

Ledarskap är ett begrepp som är vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehåller begreppet och vad innebär det att vara en god ledare? Frågar man tio individer vad begreppet betyder för dem får man säkerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras värderingar och erfarenheter. Ämnet är också mycket populärt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berättar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom åren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmän acceptans.

I denna uppsats belyser vi hur jämställdhetsarbete kan bedrivas inom en organisation genom att studera ett kvinnligt nätverk hos ett stort svenskt företag i byggbranschen. Syftet med vårt arbete är att bidra med en kritisk diskussion om nytta och funktion av praktiskt jämställdhetsarbete i en samtida arbetslivskontext. Frågeställningen blir därmed: Hur fungerar jämställdhetsarbetet inom det undersökta kvinnliga nätverket; Vad är bra, vad är problematiskt, och hur kan det bli bättre? Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer gjorda med åtta kvinnliga anställda på företaget, samt på en analys av nätverkets projektplan. I arbetet kommer vi fram till att nätverket har en potential, då man från företagets sida satsar tid, pengar och kraft på nätverksarbetet.

Från att det i början talades väldigt lite om coaching är det idag en mångmiljonsaffär som erkänts som ett effektivt sätt att bidra till utvecklingen av ledare på alla möjliga nivåer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man på sikt få mer självgående medarbetare (Chef 2007).Två kända definitioner av coaching är den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgångspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjälpa dem att hjälpa sig själva genom att aktivt lyssna, ställa öppna frågor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner åt är tillvägagångssättet.Med denna undersökning vill vi ta reda på hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och väver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching är. Vi vill veta vilken syn de har på coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har på deras medarbetare.Undersökningen är baserad på både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod där vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkätundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn på vad coaching är, samt att de tillämpar och tolkar det ganska snarlikt, men att många saknar tid till att coacha i den utsträckning de skulle vilja.