Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket sätt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar på hur lärare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sätts i relation till den diskurs läraren befinner sig i, det vill säga det kulturella och pedagogiska kapital läraren har med sig och klimatet på den skola där läraren arbetar. Studien har utgått från en induktiv forskningsstrategi, där det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssätt där en teori ska undersökas och om möjligt bekräftas. Den teoretiska utgångspunkten består därför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gällande diskursanalys.

Våldtäkt är ett ständigt aktuellt ämne samtidigt men även ett som man gärna undviker att tala om det. Sverige är det land som har värst statistik när det gäller våldtäktsbrottet, vilket kan bero på flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas närmare i uppsatsen.De flesta våldtäkterna sker inom hemmets väggar, därför förefaller det uppseendeväckande att de inomäktenskapliga våldtäkterna kriminaliserades i Sverige så sent som på 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rättsligt gick när sexualbrottskommittén, lagrådet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.Uppsatsen förhåller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomäktenskapliga våldtäktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmänt motstånd mot att kriminalisera de inomäktenskapliga våldtäkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet är att ett dylikt brott har svårt att komma till samhällets kännedom samt att det är svårt att bevisa. En låg tilltro förärades det kvinnliga könet då man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmässoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhällelig förändring kan skönjas hos en av källorna.

Många är vi som har drömmar och hoppas på att göra karriär. Men tyvärr verkar inte alla ha samma förutsättningar. I mediebranschen likt många andra branscher är kvinnor på chefspositioner starkt underrepresenterade. Vad har de kvinnor som har tagit sig till toppen som de andra kvinnorna saknar? Eller är det bara så att karriärdrömmarna inte är lika starka hos kvinnor?Vi märkte snabbt att det fanns en uppsjö av böcker som handlar om coachning i kvinnligt ledarskap.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor på arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart på allvar.Det övergripande syftet med denna studie är att bringa en bredare förståelse kring kvinnor i förhållande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen är att tillföra personalområdet en djupare och bredare förståelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen måste förhålla sig till och därmed också arbetsgivare.Resultatet visar, utifrån kvinnornas berättelser, att samhälleliga förutsättningar för balans och integration, jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration är viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har även visat sig att förändringar i ovannämnda perspektiv av work-life balance är små mellan generationerna. I de samhälleliga förutsättningarna för balans och integration syns tydliga förändringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsättningar har förändrats över tid. Nya hjälpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhällsekonomiska situationen förändrats.

Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang.

Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utsträckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos människor för vilka fornskandinavisk religion är personligt betydelsefull, men som tolkar och använder sig av den på ett subversivt sätt. Undersökningen bygger på organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljämna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fält jag själv tillhör, och i studien betraktar jag därför mig själv inte bara som samtalsledare, utan även samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremål för analys genom introspektiv metod.      Mitt forskningsperspektiv är queerteoretiskt, och i fokus i studien står de sätt på vilka bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion används som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som präglad av mångfald och jämlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk världsbild.

I nyligen publicerade (2008-2013) vetenskapligt granskade artiklar i ämnet matematikångest, har i första hand artiklar som behandlar gymnasiet och högskolan studerats. Sökningen av litteratur har skett i två databaser, Summons och ERIC, med hjälp av boolesk sökning och ämnesord. Fyra frågeställningar har använts vid läsningen av litteraturen. I orsaker till problemet, II är matematikångest ett könsrelaterat problem, III finns det lösningar på pro¬blemet och IV aktuella metoder för att mäta matematikångest. Orsakerna till problemet har studerats utifrån medicinska orsaker eller känslomässiga och kognitiva orsaker.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka om hjärtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter.Vilken HF uppmäts för flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?Hur skiljer sig den uppmätta HF mellan flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?MetodUtifrån forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma lektion på tre klasser i årskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmässigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jämfördes.ResultatResultatet visar att pojkar har en något högre medel- och maximal HF än flickor under båda momenten, dessa skillnader är emellertid inte signifikanta.

Introduktion: Majoriteten av stalkare är män och majoriteten av stalkningsoffer är kvinnor. Den vanligaste formen av stalkning är den som uppstår i samband med avslutandet av en intim relation. Stalkning mot en bekant eller främling uppfattas generellt som allvarligare än då offret är en före detta partner. Då gärningspersonen är en man och offret en kvinna uppfattas stalkningen som allvarligare än då en kvinna stalkar en man. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och redogöra för hur relationen mellan gärningsperson och offer (före detta partner, bekant eller främling) samt offret och gärningspersonens kön påverkar människors uppfattningar om stalkning.

The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry.With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman?s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles?The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted.

I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv.Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården.Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman.När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken.

Då trenden går mot en minskad annonsering via massmedia samt att köpbeslut allt oftare tas vid hyllan i butiken, har förpackningens betydelse ökat. Förpackningen ses helt enkelt inte längre som ett skyddande hölje som omger en vara under distribution, utan som en möjlig plats för marknadsföring. För att mindre kända varumärken ska uppmärksammas av konsumenten, så att denne kan skapa sig en uppfattning om produkten och varumärket är förpackningens funktion som ett marknadsföringsmedel av än större vikt. Denna uppmärksamhet kan mindre kända varumärkens förpackningar skapa med sina färger och motiv. Vi har inte kunnat identifiera studier som uppmärksammat färg, motiv och dess betydelse för mindre kända varumärken.