Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Washington Capitals strategiskt arbetar för att skapa upplevelser i samband med hockeymatcherna och deras kringarrangemang.Hur skapar Washington Capitals upplevelser? Finns det något att lära av deras upplevelsestrategi?Kan Washington Capitals arbetssätt kopplas till teorier om upplevelseekonomi?  Metod: Sekundärdata i form av tryckta källor och böcker, tidigare uppsatser och artiklar. Vi har genomfört en kvalitativ fältstudie i Washington D.C. Där intervjuade vi personer på Washington Capitals organisation samt genomförde deltagande och icke deltagande observationer på huvudkontoret och i arenan vid matcharrangemang. Resultat & slutsats: Washington Capitals arbetar i hög grad med upplevelseekonomi, detta är något som andra kan lära av. Washington Capitals arbetar inte utefter några upplevelseekonomiska teorier, de hade aldrig hört begreppet tidigare.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur musiklärare i grundskolans senare år uppfattar musikundervisningens innehåll i relation till bedömning och betygsättning av eleverna. De forskningsfrågor som ställs studien är: vilket innehåll anser musiklärare vara av vikt för elevers lärande i ämnet musik? Vad i lärandeprocessen bedöms och betygsätts, och på vilket/vilka sätt? Påverkar bedömning och betygsättning musiklärares val och behandling av undervisningsinnehåll? Metoden som har använts i studien är en kvalitativ intervjustudie där tre verksamma musiklärare i grundskolans senare år delar med sig av sina uppfattningar och livsvärldar. Studiens resultat visar att musik är ett praktiskt skolämne som bygger på en social och kommunikativ basis, där elevers lärande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen består till stor del av ett gruppmusicerande med fokus på ackordsspel, då lärarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

Syfte: Studiens syfte är att granska hur en organisation kan ändra attityden hos åhörare genom effektiv marknadskommunikation.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie med en induktiv forskningsansats. Intervjuer, enkäter och deltagande observationer användes som metod i undersökningen. Enkäterna besvarades av 107 personer och intervjuerna utfördes med fyra anställda på LO-distriktet i Stockholms län som bestod av ett subjektivt urval. De anställda som intervjuades valdes p.g.a. att de arbetar aktivt med marknadskommunikation för LO-regionen i Stockholm.

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumärke ? Employer Branding?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer även att jämföra om strategierna skiljer sig åt mellan företag som är verksamma inom olika branscher.Metod: För att genomföra uppsatsen används en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide.Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, extern perspektiv, kommunikation och mål. De deltagande företagen i denna studie är företag X, Hi3G Access och Systembolaget.

Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär.Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka.

The purpose of this study is to analyze picture books from a gender perspective. The books are found in a book box that the libraries send out to preschools. This study is based on the following questions:How are boys and girls portrayed in picture books?Do the picture books encourage or discourage the principles of equality found in the Curriculum for the Pre-School and the equality work conducted in the preschools?I performed a qualitative text and picture analysis of 12 picture books. I used Maria Nikolajeva and Kajsa Wahlströms schedule of typical masculine and feminine qualities and activities when analysing the picture books.

Kvinnor med makt och inflytande i näringslivet har i stort sett saknats i modern tid. Samhällets intresse för kvinnors företagande har dock ökat under årens lopp, eftersom där finns en stor potential som inte tillvaratas. Ur tillväxtsynpunkt är det därför viktigt att öka kvinnors företagande. För många kvinnor är val av bransch starkt påverkat av familjeskäl, framförallt inom mansdominerade verksamheter. Kvinnors entreprenörskap är mytomspunnet.

Denna uppsatshandlar om hur förutsättningarna för ridsporten under 1900-talet andra hälfthar förändrats. Undersökningens avgränsning har varit att studera ridsport somfritidssysselsättning, från 1945 då en brytpunkt sker och fram till idag.Merparten av undersökningen har förlagts efter 1945 eftersom könsfördelningeninom ridsporten förändras då. bygger främst på olika forskningsmaterial ochempiriskt material från Styringe ridklubb. Anledningen till att jag har valtett specifikt geografiskt område, är att jag kan se huruvida detlandsomfattande mönstret stämmer på lokalnivå.För att svarapå mina frågeställningar har jag har använt mig av SOU, statens offentligautredningar och Hästen. Tidskrift för avel och hästsport.

Man och kvinna är två separata och distinkta kategorier som används för att representera mänskligheten medan de som inte kan grupperas in i någondera osynliggörs och stigmatiseras. Uppsatsens syfte är att synliggöra transpersoners upplevelser av att vara könsöverskridande. Fokus ligger på bemötande från omgivningen och hur samhällets genusdikotomi påverkar erfarenheter av transpraktiker. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med tre transpersoner som växte upp som män men idag har en kvinnlig könsidentitet eller ett kvinnligt könsuttryck, d.v.s. transvestit och transgender.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever på gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever när det gäller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och är därmed förståelseinriktad och vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat på grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ?behandla alla lika? bidrar inte till jämställdhet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnors och mäns livsvillkor gestaltas i den tanzaniska författaren Elieshi Lemas roman Bränd jord - en kärleksroman (2005) utifrån ett genusperspektiv. I fokus har centrala motiv som rör sedvänjor, utbildning, äktenskap, moderskap och faderskap stått. Jag har också undersökt vilka strategier som karaktärerna använder sig av för att påverka sina liv i ett starkt traditionstyngt samhälle. Analysen visar att romanen gestaltar ett genussystem där manligt och kvinnligt inte bör blandas och där mannen är norm. Detta genussystem ligger väl inkapslat i det traditionella levnadssättet, där könsidentiteten för kvinnor och män formas tidigt.

Jämställdhet ses som något eftersträvansvärt i Sverige idag. Hur jämställdhet kan uppnås anses handla om att kvinnor och män, inom en heterosexuell relation, byter sysslor med varandra. En av de sysslorna är att vara föräldraledig. Denna uppsats gör en queerteoretisk analys av faderskap. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, fem medelklasspappor i Stockholm.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna upplever de olika undervisningsformerna sam- och särundervisning i idrottsämnet. Vad de tycker är bra och vad de tycker är mindre bra med de respektive undervisningssätten. Och om det i så fall finns några skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker. Jag vill även försöka ta reda på om någon av dessa undervisningsformer förstärker de traditionella föreställningar som finns om manligt och kvinnligt. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tio elever från en årskurs 4 på en mindre skola i Lerums kommun.